Inflation och höjda räntor påverkar kommuner och regioner. Kommunal och Sveriges Lärare kräver nu ett högre statligt stöd inför vårändringsbudgeten.
— Staten måste ta sitt ansvar, säger Johanna Jaara Åstrand ordförande för Sveriges Lärare.
På måndag den 17:e april ska regeringen lägga fram sin vårbudget. Enligt SKR befaras ett totalt underskott på 24 miljarder hos kommuner och regioner 2024 om inga åtgärder vidtas. Fackförbunden Kommunal och Sveriges Lärare kräver nu mer statligt stöd till kommuner och regioner.
— Vi var väldigt tydliga i höstas med att sex miljarder är en droppe i havet. Det är närmast ett hån utifrån alla de resurser som faktiskt behövs ute i kommuner och regioner. Det behövs långsiktiga och rejäla investeringar, men tyvärr uteblev det. Nu ser vi ju vad konsekvenserna blir av det, säger Malin Ragnegård, ordförande för Kommunal.
Stort underskott
Enligt SKR budgeterar 48 kommuner och 17 av 21 regioner för underskott i år. Kommunal släppte under förra veckan en rapport som visar att över hälften av alla som arbetar inom äldreomsorgen inte vill arbeta kvar framöver.
— Då krävs det att man förbättrar arbetsmiljö och arbetsvillkor och det känns tyvärr som långt borta nu när kommuner och regioner hamnar i sådana här underskott, säger Malin Ragnegård.
Även skolsektorn har påverkats av den ekonomiska krisen. Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Sveriges Lärare, berättar att de varje vecka nås av oroliga medlemmar och ombud. De kallas till förhandlingar om nedskärningar trots att investeringsbehoven är påtagliga och där det egentligen skulle behöva anställas fler kollegor.
— Vi har varnat för det här ekonomiska läget och det gjorde vi redan innan höstbudgeten. Nu har vi gjort nya beräkningar och vi kan konstatera att bara skolsektorn skulle behöva ett tillskott på 12 miljarder kronor i vårändringsbudgeten för att upprätthålla nuvarande nivå, säger Johanna Jaara Åstrand.
Prioritera välfärden
Johanna Jaara Åstrand menar att förbundet redan idag kan se konsekvenserna av det ekonomiska läget. Klasser tvingas slås ihop och det skärs ner i elevhälsan vilket gör att vissa elevers behov inte kan mötas.
— Detta beror inte på att behoven på något sätt har förändrats ute i förskolor och skolor, utan att pengarna saknas. Det ekonomiska läget vi har nu, det kan faktiskt staten göra någonting åt. Låter man bli att göra det, då är det faktiskt barn och elever som får betala den ekonomiska krisen. Staten måste ta ansvar för den här ekonomiska situationen, säger hon.
Malin Ragnegård menar att det behövs långsiktiga investeringar i välfärden.
— Det är väldigt många delar av välfärden som skulle behöva att det investeras mer, att ambitionerna höjs och att man prioriterar att faktiskt förbättra. Det här är ett bevis på att regeringen uppenbarligen inte tycker att välfärden är värd att satsa på och det är otroligt sorgligt att det är så. Välfärden behöver långsiktiga investeringar, det behövs mer resurser och en höjd bemanning för att kunna behålla och förbättra den välfärd som vi har idag, säger Malin Ragnegård.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
