Fackrörelsen Tjänstemannaförbunden går framåt – värre är det för arbetarfacken. Den totala organisationsgraden har nått en bottennotering.
LO tappar, Saco och TCO går framåt. Så ser siffrorna – i stora drag – ut för det gångna året. Bryts siffrorna ner på respektive fackförbund visar det en större variation.
Sveriges enskilt största fackförbund är tjänstemannafacket Unionen med sina 650 000 medlemmar, varav 539 000 är yrkesverksamma. 2016 gick förbundet om LO-förbundet Kommunal som tidigare var störst.
Visserligen ökar Kommunal sitt medlemsantal under 2017, med 858 personer, men det historiska tappet av över 11000 medlemmar 2016 har förbundet inte kunnat återhämta. Men Kommunal är inte ensamt om att inte riktigt lyckas locka tillbaka gamla medlemmar.
LO är fortfarande den centralorganisation som organiserar flest, men fortsätter ändå att tappa medlemmar. I slutet av 2017 var totalt 1 441 895 organiserade i LO-förbunden. Det är det lägsta antalet LO-medlemmar på över 50 år.
Av organisationens 14 medlemsförbund tappar alla utom fem. Det totala tappet landar på 6 597 personer färre än år 2016.
Starkast siffror i LO-familjen gör Kommunal och Byggnads som tillsammans under 2017 fick över 1300 nya medlemmar.
Samtidigt som LO:s medlemmar minskar så ökar Saco:s.
– Rent allmänt gäller att LO-förbunden tappar medlemmar, bland annat för att antalet arbetare i arbetskraften sjunker. På motsvarande sätt ökar Saco eftersom akademikernas andel av arbetskraften stiger, säger Anders Kjellberg, sociologiprofessor vid Lunds universitet, som specialiserat sig på facklig organiseringsgrad.
Sammantaget är den totala organisationsgraden på den lägsta nivån sedan början av 1970-talet.
Han tror också att skillnaderna mellan arbetarförbunden och tjänstemannaförbunden bitvis är av följd av den trend som synts sedan 2006 – ökade klyftor mellan organisationsgrad av arbetare och tjänstemän.
Anders Kjellbergs forskning visar att facken sammanlagt förlorade omkring 245 000 medlemmar åren 2007 och 2008, varav 181 000 enbart under 2007. Detta var åren då den borgerliga regeringens förändringar av regelverk och höjda avgifter fick effekt.
Raset var framför allt stort hos a-kassorna – cirka 400 000 medlemmar föll bort.
Något som sticker ut också med tanke på att en global finanskris höll på att bryta ut hösten 2008.
– Generellt går fler människor med i ett fackförbund och i a-kassan när det är lågkonjunktur och svårt att få jobb, men vi såg inte en sådan ökning 2008, då avgiften till a-kassan höjts, säger Anders Kjellberg.
Sammantaget är den totala organisationsgraden, den procentuella andelen fackligt anslutna löntagare inom Sverige, på den lägsta nivån sedan början av 1970-talet.
I Sverige 2016 var 69 procent av alla löntagare medlemmar i något fackförbund. 1996 var den 84 procent, 1986 var organisationsgraden cirka 86 procent, 1976 låg den runt 74 procent.
Delas arbetare och tjänstemän upp ser siffrorna lite annorlunda ut. Arbetstagarnas organisationsgrad har sedan 2006 sjunkit kraftigt. Visserligen sjönk alla löntagares organisationsgrad med den kraftiga höjningen av a-kasseavgiften och avskaffandet av skattereduktionen 2007, men medan det fackliga medlemsraset upphört hos tjänstemännen – och vänts till stigande organisationsgrad, har det bland arbetare bara fortsatt nedåt.
2006 var arbetarnas och tjänstemännens organisationsgrad lika hög. I dag har klyftan vidgats avsevärt. Andelen fackligt anslutna idag är betydligt högre bland tjänstemän än bland arbetare visar Anders Kjellbergs forskning. 62 procent av arbetarna är idag organiserade. Att jämföra med tjänstemännens fackanslutning som ligger på stadiga 74 procent.
– Det är inte så konstigt med tanke på att avgiften för a-kassan höjdes mest för LO:s medlemmar, eftersom avgiften var kopplad till arbetslöshetsgrad inom varje a-kassa. Ta Hotell-, och restaurangfacket de gick från en organisationsgrad på omkring 52 procent vid 2006 till 28 procent 2016. Den 1 januari 2007 höjdes priset på deras a-kassa med 600 procent om man också tar hänsyn till att skattereduktionen avskaffades.
Tjänstemannafackens medlemsantal pekar nästan alla uppåt. Av Sacos 23 förbund går över hälften plus. Störst medlemslyft gör Sveriges Ingenjörer som går från 144 996 medlemmar till 148 623. Även Akademikerförbundet SSR och Läkarförbundet går starkt framåt med över 2500 nya medlemmar var.
Sacos siffror innehåller dock alla medlemmar, inte bara yrkesverksamma. Något som Anders Kjellberg pekar på gör det svårt att jämföra siffror, år och centralorganisationer emellan.
Den största anledningen till att TCO:s uppåtgående kurva planar ut lite för 2017 tror Anders Kjellberg beror på att Unionen inte nyrekryterar fullt lika många som tidigare år.
– TCO-förbundens ökning förefaller ha avstannat. Det gäller främst Unionen som under flera år ökat mycket kraftigt. Mellan 2016 och 2017 har Unionen ökat rätt många färre medlemmar än tidigare.
Att Unionen under så många år kunnat ha en så stark medlemstillväxt tror Anders Kjellberg till stor del beror på deras inkomstförsäkring. Möjligheten till inkomstförsäkring tror han också kan vara en orsak till att akademikerförbunden lyckas nyrekrytera i större utsträckning än arbetarfacken.
– IF Metall och Byggnads kan inte ens ha inkomstförsäkring då deras branscher påverkas så tydligt av en konjunktur som snabbt kan vända. Tjänstemän tjänar mer och du kan inte försäkra din inkomst utan att vara med i ett fackförbund.
Den första juli i år är det tänkt att skattereduktionen för fackavgiften ska återinföras. Anders Kjellberg tror dock att det kanske inte kommer att få speciellt stor effekt, men tillägger att facken har en viktig roll att spela för utfallet.
– Det hänger mycket på facken och beror på hur mycket de informerar om att det kommer att bli billigare, och varför människor ska organisera sig.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
