Arbetsmarknad Den fackliga organisationsgraden minskar igen efter en tillfällig uppgång under pandemiåren. Nedgången är störst bland arbetare i LO-yrken. Det visar en ny rapport som släpps i dag.
Enligt rapporten från tankesmedjan Arena Idé var 69 procent av alla anställda i Sverige medlemmar i ett fackförbund 2022. Det kan jämföras med 70 procent året innan. Störst nedgång kan man se bland arbetare i LO-yrken där anslutningsgraden sjönk från 62 till 59 procent.
– En viktig orsak är att priserna började stiga ordentligt förra året. De som drabbades värst av det var personer som jobbar i LO-yrken. Mat och hyra måste man ha råd med. Men jag tror att många gjort bedömningen att fackavgiften är något de kan avstå från, säger Anders Kjellberg, rapportförfattare och professor i sociologi vid Lunds universitet.
Vanligare att tjänstemän är med i facket
Det här innebär att klyftan mellan arbetare och tjänstemäns organisationsgrad är större än någonsin. 73 procent av alla tjänstemän i TCO- och Saco-yrken var medlemmar i facket 2022. En skillnad på 14 procentenheter jämfört med arbetaryrken.
En annan trend är att utrikes födda arbetare i allt mindre grad är med i facket, och det får extra stort genomslag på arbetarnas organisationsgrad eftersom såväl antalet som andelen arbetare födda i utlandet ökade. Något det finns flera förklaringar till, enligt Anders Kjellberg.
– Jag tror att det delvis handlar om bristande språkkunskaper och att man har sämre kännedom om den svenska arbetsmarknadsmodellen. Sen är det också vanligt att folk som precis blivit anställda dröjer med att gå med i facket. Dessutom har de höjda priserna säkert påverkat den här gruppen särskilt mycket eftersom de ofta har låglöneyrken, säger han.
Sverige har fortfarande hög organisationsgrad
Anders Kjellberg betonar dock att Sverige fortfarande har en hög organisationsgrad om man jämför internationellt. Det gäller inte minst tjänstemän, där drygt sju av tio är med i ett fackförbund. Men han tror att trenden med minskad organisationsgrad kommer att fortsätta. Åtminstone under det här året. De minskade reallönerna gör att folk håller hårt i pengarna även under 2023.
– Eventuellt kommer en ändring 2024 och då kanske organisationsgraden vänder upp igen. Men det beror lite på konjunkturläget. Om priserna sjunker och vi skulle gå in i en lågkonjunktur kan vi nog se en uppgång i organisationsgraden igen. I lågkonjunkturer tenderar fler att gå med i facket.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
