Vårbudget 2022 Enligt regeringen handlar budgeten bland annat om att ”ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden”. Och att ”säkerställa trygga försäkringar och pensioner”. Men flera fackförbund anser att det behövs göras mer för att nå målen.
I dag presenterade regeringen vårändringsbudgeten för 2022. Det är en omfattande budget på totalt 35,4 miljarder kronor. Mycket föreslås gå till mottagandet av ukrainska flyktingar samt att stärka upp välfärden. Eller ”ta tillbaka den demokratiska kontrollen av välfärden”, som regeringen beskriver det.
9,8 miljarder kronor ska gå till boende och ersättningar för flyktingar. 500 miljoner kronor ska fördelas mellan regionerna för att förbättra arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården. För att fler vårdplatser ska kunna öppnas.
Regeringen föreslår också att 500 miljoner kronor ska gå till ett tillfälligt höjt bostadsbidrag till barnfamiljer, på grund av de höga priserna på el, drivmedel och livsmedel. Även pensionstillägget på 1 000 kronor för pensionärer med låga inkomster, Vänsterpartiets krav för att de skulle släppa fram regeringen, finns med. Detta tillägg beräknas kosta 4,2 miljarder kronor.
Socialarbetarnas fackförbund Vision tycker att det är bra att regeringen satsar på att stärka välfärden. Framför allt hälso- och sjukvården. Men de vill samtidigt se bredare satsningar på förbättrad arbetsmiljö och främst mindre arbetsbelastning.
– Vi ser att regeringen uppmärksammar behoven men att de inte möter dem med den typen av breda långsiktiga satsningar och ökade generella statsbidrag som skulle behövas, säger Visions förbundsordförande Veronica Magnusson., säger Visions ordförande Veronica Magnusson.
Trots att problem med unga människors psykiska ohälsa och gängkriminalitet ofta uppmärksammas saknas satsningar för att stärka upp socialtjänsten, framhåller Veronica Magnusson. Vision hade velat att regeringen satsat på att ge socialtjänsten bättre förutsättningar att arbeta förebyggande och ge människor det stöd de behöver och har rätt till.
– Våra medlemmar inom socialtjänsten säger att de har väldigt svårt att utifrån dagens budgetutrymme ge det stöd som människor behöver och har rätt till. Sju av tio säger att de inte kan jobba förebyggande i den omfattning det finns behov av. Man skulle kunna göra så mycket mer för att förebygga att människor hamnar i utsatthet. Vilket skadar både dem själva men också andra delar av samhället.
Regeringen vill skjuta till med nästan tio miljarder för boende och ersättningar till ukrainska flyktingar. Kan dessa pengar hjälpa socialtjänsten att hantera den extra belastningen som flyktingmottagandet innebär för den?
– Det beror på hur det utformas. Det är viktigt att det blir förutsägbart och hanterbart för kommunerna att söka och få ersättning. Det har tidigare visats att vissa typer av statsbidrag kan vara svåra att söka. Det kan vara otydligt vad som gäller vilket gör det svårt för kommunerna att planera.
Vision är tveksamma till garantitillägget för pensionärer med låga inkomster. Det är ett lappande och lagande av ett pensionssystem där det blir bidrag på ersättning och olika typer av tillägg i stället för ett system som förmår leverera på ett förutsägbart sätt, menar de.
– Det ska löna sig att jobba ett helt yrkesliv. Vi vill att pensionsavgiften ska höjas för att det ska finnas mer pengar i systemet som då kan betalas ut så att fler hamnar i nivå. Den allmänna pensionen ska motsvara ungefär 60 procent av slutlönen, där är det alldeles för få som är i dag. Och antalet är sjunkande bland våra medlemmar, säger Veronica Magnusson och tillägger:
– Vi ser definitivt att pensionerna behöver höjas men det borde göras så att det träffar bredare. Vi vill inte att pensionärer ska behöva förlita sig på bidrag och politikers tillfälliga välvilja inför ett val.
Fackförbundet Kommunal uttrycker sig mer positivt till garantitillägget. De menar att det är en välkommen satsning i och med inflationen och den ekonomiska påfrestningen som den innebär för många.
– Det här kommer göra stor skillnad för många pensionärer som jobbat ett helt liv i välfärden. Riksdagen får inte låta kortsiktigt spel och illvilja stå i vägen för en ordentlig förstärkning hos de äldre som har det tuffast ekonomiskt, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal, i ett pressmeddelande.
Samtidigt betonar Kommunal att regeringen missar ett tillfälle att förlänga den tillfälliga karensersättningen som nyligen drogs in. De vill att den ska förlängas till september nästa år, då utredningen om karensavdraget ska presenteras. Kommunal menar att avdraget kommer att blir ännu mer kännbart i och med prisökningarna på el och livsmedel.
”Senaste åren med pandemi har visat svart på vitt att villkoren är under all kritik, och att undersköterskor och vårdbiträden drabbades särskilt hårt. Nu måste välfärden rustas så att all personal får de förutsättningar och det skydd som behövs. De investeringar som behövs syns inte i dagens vårändringsbudget”, skriver Kommunal i pressmeddelandet.
Byggnads anser att regeringen agerat för att ta fram stöd för de löntagare som drabbats hårdast av krigets och pandemins effekter. Men de konstaterar också att det behövs göras mer.
”Milersättningen för de som tvingas använda sin egen bil i tjänsten har varit oförändrad sedan 2007, den måste höjas. Garantipensionen är ett första steg men pensionen behöver höjas för låg- och medelinkomsttagare och åldershöjningen stoppas för de med fysiskt krävande jobb. Karensdagen måste slopas helt och mer måste göras för att stävja arbetslivskriminaliteten. Det finns fortfarande gott om frågor att driva i valrörelsen”, kommenterar Byggnads ordförande Johan Lindholm i ett mejl till Dagens Arena.
Vårdförbundet tycker att vårändringsbudgeten är en ”glädjande läsning”, skriver de i ett pressmeddelande. Främst på grund av de 500 miljoner kronorna för att anställa fler sjuksköterskor och förbättra arbetsmiljön för dem.
– Det är mycket bra att regeringen markerar det tydliga sambandet mellan utbildade sjuksköterskor och vårdplatser. Saknas sjuksköterskor blir det färre vårdplatser och avdelningar som kan hållas öppna. Denna satsning är en bra investering för framtiden, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro i pressmeddelandet.
Men de understryker också att 25 procent av vården bedrivs i kommunerna och att regeringens satsning endast gäller regionerna. ”Vårdförbundet förutsätter att regeringen kommer med framtida extra tillskott gällande kommunerna”, skriver de.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
