MÄRKET Dagens lönebildningsmodell har svårt att utjämna ojämställda löner, menar 6F-förbunden, som nu utreder systemet. Kritiken avfärdas emellertid av IF Metall.
Fackförbunden inom 6F – Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna och Seko – har länge varit kritiska mot det så kallade »märket«, lönebildningsmodell där industrins avtal blir normerande för resten av arbetsmarknaden.
Dagens system har gällt sedan 1997. 6F-förbunden hoppas nu att deras gemensamma utredning ska få fram konkreta alternativ.
– Vår främsta kritik är att industrimodellen haft svårt att minska lönegapet mellan kvinnor och män och mellan arbetare och tjänstemän, samt att vi saknar inflytande över lönenivån för de egna medlemmarna, kommenterar Johan Lindholm förbundsordförande för Byggnads, i ett sms.
Ansvarig för utredningen är Kristoffer Arvidsson Thonäng, utredare på Seko.
– Det är ingen hemlighet att arbetsgivarna har avfärdat krav på låglönesatsningar som skulle gynna kvinnodominerade grupper på arbetsmarknaden. Man hävdar att dessa krav inte är förenliga med dagens lönebildningsmodell, säger han i ett pressmeddelande.
Industriavtalet tecknas på fackförbundssidan av IF Metall. Förbundsordförande Marie Nilsson tycker det är att bra att dagens modell utreds, men ifrågasätter samtidigt mycket av den kritik som 6F riktar mot systemet.
– Man påstår att industrinormeringen förhindrar relativa löneförflyttningar och jämställda löner. Det tycker jag rimmar illa med att vi, inom nuvarande modell, precis genomfört en gemensam låglönesatsning och stärkte bland annat undersköterskelöner, säger hon till Dagens Arena.
Att tjänstemän dragit ifrån arbetare stämmer när man tittar på hela arbetsmarknaden, menar Marie Nilsson, men tittar man specifikt på LO-förbunden har grupperna under de senaste åren följts åt.
– Man måste också förstå bakomliggande faktorer. I de fall tjänstemännens löner har ökat över tid beror det på att sammansättningen förändrats. I dag är det betydligt fler civilingenjörer som är tjänstemän än tidigare. En del enklare tjänstemannajobb har försvunnit, säger hon.
IF Metall varnar också för att en återgång till en fri lönebildning skulle kunna få konsekvenser för den svenska industrins konkurrenskraft.
– Jag tycker däremot att vi ska till oss av kritiken. Framförallt är att vi kan bli betydligt mer transparenta och skapa en större delaktighet när vi tar fram våra gemensamma krav, säger Marie Nilsson.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
