Facklig oro inför fortsatta las-förhandlingar

arbetsrätt Efter avhopp och öppna konflikter lyckades parterna teckna en avsiktsförklaring före jul. Men förhandlingarna om las och omställning ska återupptas först efter sommaren – när regeringens utredning redan är klar. Hur hamnade facken i den här situationen?

Det var i mitten av december som fem LO-förbund deklarerade att de hoppar av de förhandlingar om las och omställning som fått bränsle av januariavtalets hot om lagstiftning. Bakgrunden till avhoppen var ett förslag till gemensam avsiktsförklaring mellan parterna (LO, PTK och Svenskt Näringsliv) som innehöll skrivningar om att slopa saklig grund vid uppsägning.

LO centralt anklagades för att ha undanhållit information från medlemsförbunden, medan de LO-förbund som stannade kvar i förhandlingarna menade att avhopparna dragit för snabba slutsatser om vad som var överenskommet.

Även i TCO- och Saco-leden var det oroligt. När de tre parterna till slut var överens om en avsiktsförklaring röstade Lärarförbundet och Vårdförbundet nej till den. Lärarnas riksförbund valde att lämna förhandlingarna.

Nu är förhandlingarna satta på paus tills 1 augusti, för att lämna utrymme för avtalsrörelsen. Men redan 31 maj ska regeringens utredare, som parallellt arbetar med ett lagförslag om ändrad arbetsrätt och omställning, lägga fram sitt förslag. När parterna möts igen efter sommaren står de alltså inför ett färdigt utredningsförslag – som kommer vara utgångspunkt för ändrad lagstiftning om parterna inte kommer överens.

Anders Kjellberg är professor i sociologi vid Lunds universitet och forskar om fack och arbetsmarknad. Han tror att utredningens förslag kommer att sätta press på den part som kan anses vara missgynnad av utredningen.

– Om det blir facken som missgynnas, kan de ju inte förhandla sig till något mer förmånligt än det som redan finns i utredningen, såvida de inte har något annat att erbjuda i utbyte, säger Anders Kjellberg.

Även LO:s avtalssekreterare, Torbjörn Johansson, tycker att det är problematiskt att regeringens utredare kommer att hinna lägga sitt förslag innan parternas slutförhandling.

– Det är förstås ett bekymmer, inte minst därför att de frågor som vi bryr oss alla mest om – som allmän visstid och hyvlingar – inte finns med i direktiven. Det skulle kunna innebära att utredaren lägger ett förslag som arbetsgivarna är nöjda med och därmed inte vill återuppta förhandlingen. Men å andra sidan finns det frågor som även arbetsgivaren skulle vilja haft med i utredningen. Utredaren är kompetent och rutinerad, vi får hoppas att han är intresserad av att lägga ett förslag som får alla parter att vilja förhandla vidare, säger Torbjörn Johansson.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen och ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp ser också risker med att utredningen kommer att vara klar före förhandlingarnas avslut.

– Jag skulle säga att det finns risker, och det är därför vi har försökt driva förhandlingarna på det här sättet med en avsiktsförklaring med ett antal parametrar så att inte allt ska börja om när utredningen levererar. Ingen vet hur utredningen kommer att se ut och hur det påverkar förhandlingarna, men jag skulle säga att det finns en gemensam inställning om att vi vill nå lösningar, säger Martin Wästfelt.

Även om direktivet är skrivet med fördel för arbetsgivarsidan, tycker Martin Wästfelt att det finns möjligheter och öppningar att ta vara på i förhandlingarna.

– Vi gör ju inte detta för att lösa ett problem åt politikerna, utan vi är inne i det här för att vi vill skapa ett bättre system för våra medlemmar. Sen får vi förhålla oss till att utredning tillsatts delvis för att skapa tryck i frågorna.

Parternas förhandlingar spänner över ett bredare område än utredningens, vilket delvis är ett sätt att komma närmare en överenskommelse.

– Den statliga utredningen tittar på kompetensutveckling under anställning och turordningsregler, medan parterna tittar på omställning genom större system. Vi tittar också mer på personliga skäl vid uppsägning, och vilka påföljder som ska kunna finnas om man blir felaktigt uppsagd – vilket delvis ingår i utredningen – och a-kassefrågan. Vi försöker hitta ett paket som löser större frågor, säger Martin Wästfelt.

Torbjörn Johansson sätter inget större hopp till att utredningen kommer att leva upp till skrivningarna i direktiven om att ta hänsyn till maktbalansen mellan arbetsmarknadens parter.

– Nej, då skulle utredaren konkret inte kunna lägga något förslag överhuvudtaget, eftersom det då direkt påverkar balansen. Det är klart att det går att tolka andra delar i direktivet på ett sätt så att det lokala facket får andra förhandlingsmöjligheter jämfört med idag, och därmed en bibehållen förhandlingsposition. Men vilka sådana konkreta möjligheter som finns tänker jag inte avslöja här, säger Torbjörn Johansson.

Så hur kommer det sig att facken har hamnat i den här situationen?

Martin Wästfelt säger att de tidsmässiga förutsättningarna varit klara hela tiden.

– Det har varit utgångspunkten från början skulle jag säga, för tiden räcker inte till. På grund av avtalsrörelse och omfattningen av frågorna, säger Martin Wästfelt.

Torbjörn Johansson, LOs avtalssekreterare, påpekar att förhandlingarna angående omställningsavtalet mellan LO och Svenskt Näringsliv väcktes redan 2017.

 – Men när även PTK anslöt i samband med januariavtalet kunde vi konstatera att det var bäst att pausa förhandlingarna till efter sommaren. Det fanns ingen möjlighet att slutföra denna förhandling samtidigt med lönerörelsen, och dessutom har vi kongress i juni där en ny ledning ska väljas och det är rimligt att avtalet förhandlas färdigt efter det, säger Torbjörn Johansson.

Inför kongressen meddelar dessutom Seko att de kommer att ta strid mot LO-ledningen om villkoren för fortsatta partsförhandlingar. Enligt Sekos kommunikationschef Jonas Pettersson kommer förbundet, liksom övriga avhoppade LO-förbund, att lägga separata motioner inför LO-kongressen i juni som ett försök att påverka de kommande las-förhandlingarna, genom att riva upp avsiktsförklaringen som tecknades mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv före jul skulle behöva rivas upp.

När det gäller möjligheten att nå en överenskommelse på två månader efter sommaren – förhandlingarna ska vara klara sista september – tror Martin Wästfelt att det är en möjlig tidsram eftersom mycket arbete redan är gjort.

– Det kommer att vara tajt och tufft, men om vi fokuserar är det fullt möjligt att klara av. Vi har gjort mer partsgemensamt arbete och kommit längre nu än vad vi har gjort tidigare, säger Martin Wästfelt och jämför både med tidigare huvudavtalsförhandlingar för drygt tio år sedan, och PTK:s omställningsförhandlingar som stupade.

Marie Gartell är huvudsekreterare för utredningen, som leds av Gudmund Toijer. Utredningen, som har arbetat på riktigt sedan början av hösten, ligger enligt tidplan, säger hon.

– Vi har lagt mycket tid på att ta fram bakgrundstexter, det vill säga beskriva utmaningar på arbetsmarknaden, forskning och rättsläget, först nu går vi in mer konkret på lagförslagen, säger Marie Gartell.

En gång i månaden träffar utredningsgruppen en referensgrupp där LO, TCO, Saco, Svenskt Näringsliv, Sveriges kommuner och regioner (SKR), Företagarna samt forskare och regeringskansliet är representerade. Marie Gartell beskriver diskussionerna i referensgruppen som »konstruktiva«. Utredningen påverkas inte av parternas las-förhandlingar och de sprickor som hittills blottats där.

– Vi har våra direktiv från regeringen, och vi kan inte gå utanför de direktiven. Jag tycker inte att vi märker av deras förhandling och hur den har utvecklats, det påverkar inte oss, säger Marie Gartell.

Hon ser däremot en möjlighet att parternas förhandlingar kommer att påverkas av utredningen när den är klar.

– Utgångspunkten för oss är att vi ska lägga ett så bra förslag som möjligt, som kan tillämpas, där vi ska beakta balansen mellan arbetsmarknadens parter. Det kan bli så att vårt förslag påverkar förhandlingarna, säger Marie Gartell.

Även om direktiven nämner en balans mellan arbetsmarknadens parter, är det, enligt Marie Gartell, inte så tydligt vad det kommer att betyda i slutänden.

– Det är inte uttalat i direktiven exakt hur balansen ska se ut så vi har inom de ramarna utrymme att lägga ett förslag. Det kan vara öppet för tolkning, åt vilket håll förslaget lutar.

Att utreda och lägga förslag inom ett område som parterna normalt förhandlar om innebär en extra svårighet.

– Alla frågor är svåra frågor och det är också ovanligt att man gör utredningar där parterna normalt förhandlar. Det är en utmaning och ett stort ansvar för oss att lägga ett förslag som rimmar med den svenska modellen. Det handlar om att vi inte vill sätta hinder för parterna att fortsätta förhandla inom områdena och vi vill värna den svenska modellen, säger Marie Gartell.

Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO, sitter med i utredningens referensgrupp. För TCO:s del handlar arbetet i referensgruppen om att försöka förklara konsekvensen av olika politiska förslag för  arbetsmarknaden så »att man förstår vad det är man föreslår«. Dessutom vill man förstås påverka utredningen i en för TCO önskvärd riktning.

– Till exempel ska man föreslå utökade undantag från turordningsreglerna, och då måste de vara begränsade och formulerade på ett sätt som inte skapar obalans mellan arbetstagare och arbetsgivare. Samma sak när det gäller kostnaden för att säga upp, det måste vara rättssäkert. Vad gäller arbetsgivares ansvar för kompetensutveckling, har vi egna idéer om hur man kan stärka det: där vill vi ha konkreta förslag på hur arbetsgivare kan få stärkt ansvar för kompetensutveckling.

Vad säger det om styrkan i den svenska modellen om parterna inte lyckas komma överens?

– Det är klart att det är en bra sak om vi kan komma överens och utveckla avtal, men jag skulle inte säga att förtroendet för partslösningar skulle hotas om vi inte gör allt som politiken vill att vi ska göra, säger Samuel Engblom.

Martin Wästfelt från PTK vill inte heller säga att misslyckades förhandlingar skulle innebära ett nederlag.

– Jag vill inte spekulera i det utan jag gör det jag kan för att bidra till att parterna ska lösa det här. Det är svårt, det är inget att hymla med, säger han.

Dagens Arena har sökt Svenskt Näringsliv och Byggnads som avböjer att kommentera processen. Kommunal har inte återkommit.