Arbetsmiljö Sveriges Lärare får intern kritik för att inte driva arbetsmiljöfrågor tillräckligt hårt. Lärarstudentförbund vill att man varslar om strejk.
Fackförbundet Sveriges Lärare får intern kritik för avtalet med arbetsgivarorganisationen Almega som tecknades i september. Det var inte alls den seger man utger det för att vara, menar Sveriges Lärarstudenter i Malmö, Gävle och Halmstad.
– Det finns ingen ny skrivning om arbetsmiljö. Avtalet kommer inte att skydda lärare ute i verksamheterna när de inte har något konkret att hänvisa till, säger Aron Ihse Trägårdh, ordförande Sveriges Lärarstudenter Malmö.
I veckan rapporterade Arbetsmiljöverket att nära hälften av grund- och förskollärarna har besvär som orsakats av olyckor eller brister i arbetsmiljön. I en undersökning från 2021 svarar 75 procent av lärarna att de har för hög arbetsbelastning. 8 av 10 uppgav att deras arbete är psykiskt påfrestande.
Aron Ihse Trägårdh framhåller att trots att Sveriges Lärare tagit kongressbeslut om att undervisningstid och klasstorlekar ska regleras, var det ingenting som facket tog strid för med Almega.
– De senaste 30 åren har det inte funnits skydd för att värna lärarnas arbetsmiljö. Det fanns en riktning när man slog ihop de två lärarfacken till Sveriges Lärare om att få till en förändring. Men det har man inte kämpat för här. Om man tänker att det enda man kan uppnå via facket är lika mycket löneökning som märket, då har man för låga ambitioner, säger Aron Ihse Trägårdh.
Skulle vinna på strejk
Enligt dem borde Sveriges Lärare ha varslat om strejk. Det hade man vunnit på, tror Aron Ihse Trägårdh. Särskilt nu när det finns en stark opinion mot friskor och deras vinstuttag som går till jaktstugor snarare än fler lärare.
Inför att avtalet med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) går ut 1 april 2024 hoppas Lärarstudenterna att facket ska ändra attityd och inte vara rädda att ta till strejkvapnet.
– Vi ser inte glöden som vi hade velat se nu när vi är ett enat fack med jättemånga medlemmar, och mitt i en situation med större nedskärningar än på väldigt många år. Vi hoppas att man lägger mer krut nu, säger Aron Ihse Trägårdh.
Brister och målkonflikter
Marcus Larsson, lärare och skoldebattör, instämmer med Lärarstudenternas kritik om att facket centralt inte driver arbetsmiljöfrågor tillräckligt hårt. Man har lämnat frågorna nästan helt och fokuserat på att trycka upp lönen, påpekar han. Samtidigt har undervisningstiden ökat med 10 procent sedan år 2000. Två veckor per läsår.
– Facket måste bli bättre på att synliggöra brister och målkonflikter. En sådan är att rikspolitiken ser det som arbetsmarknadens parters ansvar att reglera undervisningstid, medan facket nu tycks se det som rikspolitikens uppdrag, säger han.
”Kommer bli en tuff strid”
Både Marcus Larsson och Aron Ihse Trägårdh tror att det bästa sättet är att skydda undervisningstiden i kollektivavtalet. Men det kommer att bli en tuff strid, framhåller Marcus Larsson.
– Att få SKR att skriva ett kollektivavtal som fördyrar och omöjliggör kostnadsminskningar som de anser måste göras, är inte troligt. Och Almega kommer aldrig att gå med på det för de vill ha avkastning på kommunens skolpeng och investerat kapital.
Marcus Larsson håller därför med Lärarstudenterna om att det kan det bli nödvändigt med strejk. Facket behöver ta en konflikt, även om man förlorar den, för att visa på hur orimligt systemet är.
”Staten måste reglera”
Enligt Mathias Åström, förhandlingschef på Sveriges Lärare, gjordes det en helhetsbedömning under förhandlingarna med Almega där man kom fram till att konflikt inte hade lett till ett starkare avtal.
Han framhäver att man lyckats stärka lönebildningen genom att få lönehöjningar i samma nivå som märket. Och att arbetsmiljöregleringar dessutom förstärkts i flera avtal i följd. Att reglera undervisningstid och klasstorlekar är politikens uppdrag, påpekar Mathias Åström.
– Kongressen har pekat ut vilka behov vi har, sen vilka steg vi tar i den riktningen är en annan diskussion. Att driva skola är ett statligt uppdrag. Det är staten som måste reglera undervisningstid och klasstorlekar. Det finns många huvudmän, men bara en skollag och en förordning. Så det är rimligt att staten tar ett större ansvar. Vi är stenhårt på regeringen och riksdagen om det, säger Mathias Åhström.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
