Nyhet De dåliga arbetsvillkor som ofta råder inom äldreomsorgen har varit en del i den omfattande smittspridningen på äldreboenden. Genom att arbeta för bättre arbetsvillkor har fackligt arbete hjälpt till att minska smittspridningen, visar en ny studie.
Coronapandemin har i alla länder drabbat äldre människor värst, något som satt hård press på äldreomsorgen. En ny studie har jämfört äldreomsorgen under pandemin i nio olika europeiska länder, Sverige, Finland, Norge, Danmark, Tyskland, England, Skottland, Spanien och Portugal, och analyserat hur fackförbund i dessa länder fungerat under perioden. Studien är ett samarbete mellan fackförbundet Kommunal, Friedrich-Ebert-stiftelsen och Arena idé.
Resultatet visar att fackförbundens arbete har haft effekt och gjort stor skillnad för de äldre. Bland annat genom att kunna ifrågasätta arbetsvillkor som bidragit till smittspridning. Ett exempel där dåliga arbetsvillkor påverkar smittspridningen är i de fall som det funnits många timavlönade som arbetar på många olika avdelningar, som exempelvis i Sverige.
Mari Huupponen är utredare på Kommunal.
– Studien visar på många gemensamma faktorer mellan länderna. Bland annat att den fackliga kampen spelar roll och att äldrevården har låg status på flera platser i världen. Detta är första gången äldreomsorgen får så mycket uppmärksamhet, det är sorgligt att det krävdes en pandemi för det, säger Mari Huupponen.
Studien visade även att det globalt sett varit brist på skyddsutrustning men också att Sverige varit det enda land där ett fackförbund, Kommunal, tvingats föra en juridisk strid för sina medlemmars rätt att få skyddsutrustning. Som Kommunal exempelvis fick göra i fallet Serafen. Runt hela landet stoppade Kommunals skyddsombud arbetet när det saknades tillräcklig med personlig skyddsutrustning, så kallat skyddsombudsstopp.
Läs mer: Varför lyssnade ingen på Kommunals varningar?
Hallengren: »Jag är självkritisk«
Trots hög organisering i Sverige sticker den svenska äldreomsorgen ut på fler sätt. Kompetensen i äldreomsorgen är lägre, andelen läkare och sjuksköterskor är mindre och det finns inga formella krav för undersköterskor och inga standardiserade utbildningar, vilket drabbar omsorgens kvalitet. Karensavdrag, delade turer och en hög andel timavlönade som är vanligt i Sverige, återfinns inte heller i lika hög utsträckning i andra delar av norden.
– Sverige är inte så bra som de borde vara och borde ha mer gemensamt med andra nordiska länder som har liknande förutsättningar. Inom Sveriges äldreomsorg är det en stor andel som har otrygga anställningar, säger Mari Huupponen.
Andra resultat från studien visar att bland de äldreboenden i Sverige som drabbats av smittspridning hade en större andel timavlönad personal. Boenden med större smittspridning har även varit sämre bemannade redan innan pandemin och haft personal som gått till arbetet trots att de haft symtom. De äldreboenden som hade bättre hygienrutiner och har haft mer personal som arbetat med korrekt skyddsutrustning hade mindre smittspridning. Studien visade även att det inom de undersökta länderna funnits stor otrygghet för personalen inom äldrevården. Det har bland annat varit svårt för tillfälligt anställda att få ersättning då de varit sjuka. Därför har sjuknärvaro varit ett problem, dels för de anställdas hälsa men det är också något som kan ha ökat smittspridningen.
Läs mer: Facklig organisering ger färre döda i covid-19 inom äldrevården
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
