Allt färre arbetare med i facket

Nyhet Antalet fackligt anslutna arbetstagare fortsätter sjunka i Sverige. Framtiden för anställningsskyddet kan vara en viktig faktor för att facken ska kunna vända trenden. Det menar Anders Kjellberg i sin nya rapport om den svenska modellen.

LO-förbundens medlemsantal har sjunkit konstant sedan 2006. Nu är fler tjänstemän än arbetare med i facket. 72 procent av tjänstemännen i Sverige är anslutna, medan 59 procent av arbetarna är det. Denna situation är unik för Sverige.

– När avgifterna för a-kassan höjdes 2007 fick den som hade minst pengar betala mest. När arbetslösheten steg så höjs avgiften ännu mer, och detta skedde främst på arbetarsidan. Efter sju år återställde man avgiften till ungefär den nivå som den låg på innan 2007 men organisationsgraden steg ändå inte. Det kan bero på att i många branscher tillhör en majoritet av arbetarna grupper som är svåra att organisera, berättar Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet.

– Tjänstemannasidan kunde återhämta sig. Deras organisationer kan erbjuda en inkomstförsäkring som många LO-anslutna fack inte kan göra. Nu är 72 procent av tjänstemännen fackligt anslutna, och bara 59 procent av arbetarna. Detta är unikt för Sverige.

Den bransch där minst andel arbetare är fackligt anslutna är hotell- och restaurangbranschen. Trots att de haft ett uppsving på tre procentenheter sedan 2017 så är det bara 30 procent av de som arbetar inom hotell och restaurang som är fackligt anslutna.

– Även kategorin som benämns övriga privata tjänster, så som privata skolor, privat vård och assistans och hemtjänst har andelen organiserade sjunkit med 22 procentenheter sedan 2006, fast det finns många som jobbar inom dessa sektorer. I företagstjänster, där bemanningsföretagen finns, har organisationsgraden på arbetarsidan gått ned från 68 procent 2006 till 50 procent 2018.

Av de fackföreningar som är kopplade till LO har IF Metall sjunkit mest i antal medlemmar. Det kan bero på flera saker, men en är bland annat outsourcing till tjänsteföretag.

– Att IF Metall tappat så många medlemmar beror inte bara på att folk hoppar av. En stor förklaring är att det inte är så många som jobbar med industri i Sverige längre. Ericsson och Electrolux har inte någon nämnvärd produktion i Sverige. De som städade i kontors- och industrilokalerna är nu anställda av städ- eller bemanningsföretag så de räknas inte in i industribranschen.

Men även andra LO-förbund har det svårt.

– Hotell- och restaurangfacket HRF har förlorat halva medlemsantalet trots att branschen expanderar. Även GS-facket har tappat mycket medlemmar.

Men på tjänstemannasidan syns en annan trend. Hos TCO har Unionen har vuxit starkt. Mellan 2006 och 2018 har 108 500 medlemmar tillkommit. Organisationsgraden hos handelns arbetare har sjunkit 14 procentenheter mellan 2006 och 2018, medan organiserade handelstjänstemän steg med två procentenheter under samma period. Även Saco ser en kraftig uppgång för medlemmar i Sveriges Ingenjörer och Naturvetarna.

– Trots att den fackliga organisationsgraden sjunker i stort så ligger Sverige fortfarande i topp internationellt sett. 7 av 10 är fackligt organiserade. Frankrike ligger sist med sina åtta procent.

Om man ser till vilka arbetare som är fackligt anslutna i Sverige blir det tydligt att utrikesfödda organiserar sig i lägre grad än svenskfödda, enligt Anders Kjellberg beror det på flera saker.

– De nyanlända som kommer kan ha en bristande kunskap om hur den svenska modellen ser ut, de jobbar också vanligen i mindre företag som kanske inte är anslutna till arbetsgivarorganisation. Detta är allvarligt då Arbetsförmedlingens prognos visar att utrikesfödda kommer att svara för åtta tiondelar av sysselsättningsökningen 2019-2020.

På frågan om den svenska modellen är i fara tror Anders Kjellberg att läget inte är akut idag, men fortsätter trenden bör facken reagera.

– Den svenska modellen bygger på att vi inte har lagsatta minimilöner. Istället baseras den på att arbetsgivarna och löntagarna är organiserade och ingår kollektivavtal med stor täckning. Stora och medelstora företag är vanligen anslutna till arbetsgivarorganisationer, men det finns många småföretag som inte är det. Skönhetssalonger har inga kollektivavtal. Media och it-företag använder sig av underleverantörer som inte alltid har kollektivavtal. Även bland gigekonomi-företagen saknar många kollektivavtal. Det finns vita fläckar där det är låg täckning som inte syns. Framtiden beror bland annat på vilka åtgärder staten tar. Om anställningsskyddet avskaffas helt blir individer rädda att komma med kritik mot sina arbetsgivare. Detta gäller redan många som är tidsbegränsat anställda.

Rapporten tyder på att ännu färre kommer vara fackligt anslutna år 2023. Lägst organiseringsgrad kommer arbetare i privat sektor ha.

– Framtidsprognosen tyder på att klyftan mellan tjänstemän och arbetare ökar ännu mer. Raset bland organiserade arbetare ger en negativ spiral.