Andelen behöriga lärare är betydligt lägre i skolor i socioekonomiskt utsatta områden. »Ett strukturproblem som vi har pekat på under många år«, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Skolor i socioekonomiskt utsatta områden har betydligt lägre andel utbildade lärare än andra skolor, visar DN:s granskning.
I skolorna med lägst andel högutbildade föräldrar saknar 25 procent av lärarna en pedagogisk högskoleexamen. Det kan jämföras med skolorna med högst andel högutbildade föräldrar där 14 procent av lärarna saknar examen.
Siffror som oroar Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.
– Det här är ett strukturproblem som vi har pekat på under många år. Där särskiljer vi oss från andra länder i Europa, de tuffaste utmaningarna lockar inte de skickligaste lärarna. Det här måste vi komma tillrätta med i Sverige.
Att de utbildade lärarna i mindre utsträckning söker sig till skolor i utsatta områden beror på flera orsaker, menar Jaara Åstrand.
– Det beror dels på generellt lägre löner, dels på hög personalomsättning av både lärare och rektorer. Dessutom, vet man att lärarbehörigheten är lägre på en skola, vet man också att man som behörig lärare kommer få ett betydligt tuffare uppdrag. Och eftersom lärarbristen är stor har behöriga lärare möjlighet att söka sig till andra skolor i stället.
Enligt lagen så måste kommunerna visserligen fördela resurserna efter elevernas olika behov och förutsättningar genom att vikta skolpengen. Men Johanna Jaara Åstrand menar att kompensationen till skolorna i utsatta områden inte är tillräcklig. Skolpengssystemet, som är individbaserat, bör därför göras om i grunden.
– Om en kommunal skola tappar många elever får det direkt stora konsekvenser för skolans budget, oavsett om skolpengen är socioekonomiskt viktad. Dagens skolpengssystem tar helt enkelt inte hänsyn till de faktiska kostnaderna.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
