NYHET Valdeltagandet under senaste riksdagsvalet ökade för fjärde året i rad, visar en analys från Statistiska centralbyrån. Men bara två av tre personer med nedsatt rörelseförmåga röstar.
Högutbildade, sammanboende och inrikes födda röstade i störst utsträckning. 87,2 procent av de röstberättigade valde att rösta i 2018 års riksdagsval. Det är en fortsatt ökning av valdeltagandet, visar SCB:s analys Deltagandet i de allmänna valen 2018. Jämfört med 2014 års riksdagsval är det en ökning med 1,4 procentenheter. Dessutom var valdeltagandet lika högt eller högre i 266 av Sveriges kommuner i valet 2018, jämfört med 2014 års kommunfullmäktigeval.
– Vi kan konstatera att valdeltagandet har ökat ganska brett i befolkningen, men att de skillnader vi kunnat se tidigare i vilka som väljer att rösta på det stora hela är desamma, säger Mikaela Järnbert, analytiker vid SCB.
Bland det som sticker ut i analysen finns siffrorna på hur många personer med funktionshinder som röstar. I riksdagsvalet 2018 röstade 84 procent i den gruppen, jämfört med 91 procent i övriga befolkningen. Det är en låg andel röstande som synts även i tidigare granskningar av svenska val. Analysen visar dessutom att valdeltagandet är lägre bland dem med två eller fler funktionsnedsättningar. Andelen som röstar är särskilt låg bland personer med nedsatt rörelseförmåga. Bara 66 procent av dem med rörelsenedsättning och 62 procent med hög grad av nedsatt rörelseförmåga röstade. Det här är ett återkommande problem, menar Rasmus Isaksson som är förbundsordförande för DHR, Förbundet för delaktighet, handlingskraft, rörelsefrihet (tidigare De handikappades riksförbund).
– Vi ser det här efter varje val, även valet till Europaparlamentet. När vi gjorde en undersökning via vår Facebooksida efter riksdagsvalet uppgav omkring 20 procent av de som svarade att de haft problem när de skulle rösta. Även om det inte är en statistiskt gällande undersökning är det ändå en fingervisning om att det finns sådant som behöver åtgärdas i tillgängligheten, säger han.
Det är ungefär 6 procent av befolkningen i åldrarna 16 år och äldre som har nedsatt rörelseförmåga, enligt SCB:s Undersökning av levnadsförhållanden för 2018.
Bland de problem som Rasmus Isaksson har fått kännedom om finns bland annat att det inte funnits röstbås anpassade för människor i rullstol eller i behov av andra hjälpmedel.
– Vi har också fått höra om problem med att upprätthålla valhemligheten när man ska plocka sina valsedlar och att personal i vallokaler inte accepterat att man haft en person som hjälpt en vid röstningen.
Men problem vid själva röstningstillfället är bara en del av svaret på orsakerna till det låga valdeltagandet, tillägger han.
– Vi måste få ett politiskt samtal som inkluderar de vi har som våra medlemmar. Våra frågor ses som särfrågor, inte något som ska vara en del av alla politiska beslut. Jag tror allt det här kan bidra till att personer med nedsatt rörelseförmåga inte känner att politiken berör just oss och därför väljer bort att rösta.
Vad gäller valanalysen i sin helhet har internationell forskning tidigare visat att utbildningsnivå tillsammans med ålder hör till de faktorer som har störst inverkan på om personer väljer att rösta eller ej. Även i SCB-analysen för 2018 syns det sambandet tydligt, bland annat i att valdeltagandet är högst bland högutbildade. 95 procent av invånarna med eftergymnasial utbildning röstade i senaste riksdagsvalet, jämfört med 88 procent av dem med gymnasial utbildning och 80 procent med förgymnasial. Det är en skillnad på 15 procentenheter mellan låg- och högutbildade i åldrarna 18 till 74 år.
En annan grupp som röstar i lägre utsträckning är ensamstående och låginkomsttagare. Gifta och sammanboende röstar oftare, liksom de med högre inkomster. Det är också färre utrikes födda som röstar, 74 procent jämfört med 90 procents valdeltagande bland inrikes födda.
Samtidigt är det framförallt bland de med lägre inkomster som valdeltagandet har ökat mellan valen 2014 och 2018.
– En positiv trend vi sett är att valdeltagandet har gått upp bland förstagångsväljare jämfört med övriga befolkningen, säger Mikaela Järnbert.
Valdeltagandet ökade från 83 procent 2014 till 86 procent förra året bland väljarna i åldrarna 18–29 år.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
