STATLIGA UTREDNINGAR Antalet parlamentariska kommittéer har minskat drastiskt, visar ny studie. Det innebär färre politiker i statliga utredningar vilket kan ställa till problem, menar professor Carl Dahlström.
Andelen parlamentariska kommittéer, alltså sådana där alla eller några ledamöter är politiker från riksdagspartier, har minskat drastiskt. Istället har de ersatts av fler särskilda utredningar, som utförs av tjänstepersoner. Av de kommittéer som regeringen tillsätter för utredningar inför politiska förslag har parlamentariska kommittéer historiskt sett utgjort hälften, men 1990 utgjorde de en femtedel och 2016 bara 3 procent. Det visar en ny rapport från tankesmedjan och nätverket SNS, och är, menar rapportförfattarna, ett stort problem.
– Det här hade varit ett mindre problem om Sverige hade haft en regering med ett relativt stabilt stöd i riksdagen. Men i dessa tider med ett polariserat politiskt klimat och svårlösta samhällsutmaningar är det förmodligen allvarligare, säger Carl Dahlström, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och medförfattare till rapporten i ett pressmeddelande.
I undersökningen Det statliga kommittéväsendets förändring 1990–2016 har man tittat på alla utredningar som resulterat i förslag eller rekommendationer under 27 år och kartlagt vilken utveckling som skett i sammansättning, utredningstid och kvalitet. Totalt har 2086 kommittéer studerats. Undersökningen visade att allt färre politiker deltar i policyprocessen, och att utredningar till allra största del utförs av tjänstemän.
– Man kan säga att det har skett en slags byråkratisering av utredningsväsendet, säger Carl Dahlström i samma pressmeddelande.
Undersökningen visade att kommittéväsendet fortfarande har stor betydelse i att bereda politiska beslut, men att det har förlorat sin roll som politiskt forum. Parlamentariska kommittéer kan fungera som en arena för politiska kompromisser, och vara en möjlighet att ta upp politiska konflikter tidigt i policyprocessen. Dessa konflikter riskerar att annars dyka upp först i riksdagsdebatter och remissbehandlingar, där det finns sämre förutsättningar för noggrann analys och sökande efter samförstånd.
SNS tar även upp att det finns tecken på hela kommittéväsendet är på nedgång, med kortare utredningstider och försämrad kvalitet på underlagen, och påpekar att detta är ett stort problem i det politiska dagsläget. Ett svagt kommittéväsen blir extra problematiskt i ett splittrat politiskt läge och med en regering som saknar bred förankring i riksdagen. Snarare, skrivs det i rapporten, behövs det fler breda politiska kommittéer och inte färre.
Antalet nya kommittéer som regeringen tillsätter förändras mycket från år till år: som mest under perioden har regeringen tillsatt 119 nya kommittéer samma år, och som minst 48. Sett till alla åren syns en mycket svagt avtagande trend.
I ett inlägg i DN Debatt från 2015 tar Sverker Johansson, professor i statsvetenskap, upp samma ämne.
“Ett nytänkande på denna centrala punkt är vad som krävs om partierna önskar långsiktigt vårda och förstärka det temporärt uppnådda samförståndet. Konkret handlar det om att i moderniserad form återupprätta idén om parlamentariska utredningar samt att inte längre inleda riksdagsåret med att votera om budgetens saldo.” skriver han.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
