SPELMISSBRUK 44 000 personer har anmält sig till det statliga stoppregistret Spelpaus från årsskiftet. Sedan dess har antalet hjälpsökande till stödlinjer och gruppsamtal för spelmissbrukare gått ner kraftigt. Det oroar föreningar inom Spelberoendes Riksförbund.
Stoppregistret Spelpaus stänger av alla möjligheter för en person att spela på i Sverige licensierade spelbolag. Registret sjösattes vid årsskiftet och samtidigt infördes krav på spelbolagen att tydligt hänvisa till möjligheten att stänga av sig från fortsatt spelande. Färsk statistik från Spelinspektionen visar att 43 839 personer har anslutit sig till Spelpaus fram till sista oktober i år, varav 72 procent den längsta perioden på ett år.
Samtidigt visar siffror från den rikstäckande Stödlinjen dit de som oroar sig för sitt spelande kan vända sig ett kraftigt vikande antal kontakter från årsskiftet: En minskning med 18 procent jämfört med första halvåret 2018 och 5 procent jämfört med samma tidsperiod 2017. En lika markant minskning av antalet hjälpsökande har märkts inom Spelberoendes Riksförbund första halvåret 2019.
– Vi har uppskattningsvis 10-15 procent lägre antal hjälpsökande som deltar i våra stödsamtal för både grupper och individer från årsskiftet. Det här är en minskning som alla vi som jobbar med spelberoende ser och relaterar till införandet av spelstoppet, säger Pia Granberg, rådgivare vid Spelberoendes Förening Stockholm.
Även i Göteborg med omnejd rapporterar organisationen om minskat antal deltagare.
– Vi ser en 25-procentig nedgång i deltagandet på våra gruppmöten under den här perioden, säger Jimmy Nilsson, rådgivare och ordförande för Spelberoendes Förening Göteborg.
Nu höjs oroliga röster från flera håll inom organisationen för att Spelpaus invaggar människor med ett problematiskt spelande i falsk trygghet, där de inte söker den hjälp som rekommenderas vid den här typen av riskbeteende.
– Från vårt håll ser vi Spelpaus som ett jättebra verktyg, men för de som har ett spelmissbruk är det lite som att gå till akutmottagningen och få hjälp men att sedan inte behandla symptomen för att hålla sig frisk på lång sikt. Du behöver behandla ditt spelmissbruk på samma sätt som andra typer av missbruk, säger Pia Granberg.
Från föreningarna sida finns också en oro för att många av de över 31 000 som har stängt av sig från spelande ”tills vidare” enligt Spelinspektionens siffror, vilket i praktiken innebär ett års avstängning, kommer att få ett brutalt uppvaknande när pausen är över.
– Vi är oroliga över hur tiden efter årsskiftet kommer att se ut, när de först årslånga avstängningarna löper ut. Det är inte omöjligt att vi kommer att få ökat antal hjälpsökande igen i början av nästa år när de som enbart haft Spelpaus som skyddsnät har möjlighet att gå över den gränsen igen, säger Jimmy Nilsson, och fortsätter:
– Vi är starkt kritiska till att det inte finns en möjlighet att stänga av sig ytterligare ett år redan innan den första spelpausen löper ut. Det är helt vansinnigt att det inte åtminstone finns en karensmånad.
Det är en kritik som delas av Folkhälsomyndigheten, som kritiserade det glapp som riskerar bli när en spelpaus inte kan förlängas innan den löper ut.
Men när socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) tidigare under tisdagen höll en pressträff om hur omregleringen av spelmarknaden utvecklats sedan årsskiftet togs inte en förändring av utformningen av spelpaus upp som en framtida satsning.
Ungefär två procent av den svenska befolkningen har spelproblem – och omkring 100 000 problemspelare tillkommer varje år. Folkhälsomyndighetens statistik Swedish longitudinal gambling study (Swelogs), en av världens mest omfattande långsiktiga befolkningsstudier om relationen mellan spel om pengar och hälsa, visar dessutom att färre personer spelar för att mer pengar. En analys från myndigheten visade att problemspelare står för omkring 50 procent av nätkasinobolagens omsättning.
Ändringar av både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen den 1 januari 2018 innebar att sjukvård och socialtjänst blev skyldiga att erbjuda utredning och behandling för spelberoende på samma sätt som vid andra typer av missbruk. De ledde till en uppgång i antalet hjälpsökande som syns både i statistik från Stödlinjen och i uppgifter från Spelmissbrukares Riksförbund.
– Tillgången till vård och behandling för problematiskt spelande har blivit avsevärt bättre i kommuner och landsting efter lagändringen, konstaterar Christina Högblom, utredare på Socialstyrelsen.
Det finns ännu ingen samlad statistik från kommuner och landsting om antalet hjälpsökande specifikt efter lagändringen jämfört med efter införandet av spelpausen – och vilken typ av hjälp de har fått. Men i samband med lagändringen tog myndigheten fram ett forskningsbaserat kunskapsstöd med råd om vilken typ av vård och behandling som anses vara mest effektiv mot spelberoende.
– Framförallt handlar det om program som bygger på kognitiv beteendeterapi, i vissa fall tillsammans med motiverande samtal. Har du ett spelmissbruk behöver du hjälp på samma sätt som gällande missbruk av till exempel alkohol eller droger. Men sedan finns det självklart även personer som lyckas ta sig ur ett problematiskt spelande på egen hand, säger Christina Högblom.
Samtidigt är spelmissbrukare en svår grupp att behandla, en tredjedel av de som söker hjälp hoppar av behandlingen de erbjuds och återfallsrisken är hög – omkring 90 procent. Även om det kan tala för behovet av mer omfattande hjälp än att själv ansluta sig till spelpaus-registret så tror Anders Nilsson, psykolog och doktorand vid Centrum för psykiatriforskning i Stockholm, precis som Christina Högblom att det kan räcka för vissa personer som har ett problematiskt spelande.
– Det finns nog en del personer vars problematik är på en nivå där ett spelstopp räcker ganska långt. Sedan finns det de som skulle behöva mer omfattande insatser men nöjer sig för tidigt, för vissa kan spelpausen ge en falsk trygghet, säger han.
Centrum för psykiatriforskning står bakom nationella Stödlinjen dit personer som oroar sig för sitt spelande kan vända sig – och som alltså sett en markant minskning av antalet hjälpsökande från införandet av spelpausen vid årsskiftet.
– Vi diskuterar det här tappet väldigt mycket, det är många som intygar att antalet hjälpsökande har gått ner. I första hand är det förstås glädjande att spelpausen finns över huvud taget. Sedan är frågan hur långt det räcker. Min syn som kliniker är att det finns en hel del belägg för att situationen kan förbättras för många med problematiskt spelande av den här typen av mer ringa insatser. Spelpausen kan vara en faktisk trygghet och dessutom en viktig markering för den som spelar att visa för anhöriga, om att man tagit det här på allvar.
Anders Nilsson tycker även han att det ska bli intressant att se hur behovet av hjälp utvecklas från 1 januari och framåt då de årslånga avstängningarna via spelpaus börjar löpa ut.
– Det kommer att finnas de som har ett spelberoende som vill testa och se om de klarar av att spela för en mindre summa. Det gör de inte, konstaterar han.
Samtidigt visar Stödlinjens rapport från första halvåret i år att antalet som genomfört online-självtest för spelande har ökat markant. Under perioden testade 6 852 personer sitt spelande, jämfört med 5 534 personer under hela 2018 och 3 007 under år 2017. Det beskrivs som en positiv utveckling i rapporten i och med att det är en möjlighet att fånga upp personer som funderar kring sina spelvanor innan det hunnit utvecklas till något problematiskt.
Ny forskning från Psykologiska institutionen på Stockholms universitet visar att kunskapen om förebyggande åtgärder är begränsad, men att ett sätt att uppmärksamma spelare på eventuell problematik kan vara att informera om hur mycket de faktiskt förlorat. I studien fick en tredjedel av de 3 000 spelare på ett norskt spelbolag som förlorat mest pengar under 2018 ett telefonsamtal och en tredjedel ett brev där de fick veta hur mycket pengar de förlorat. De som nåddes per telefon med uppgifterna visade sig på ett år ha minskat sitt spelande med 30 procent och de som fick uppgifterna i ett brev 13 procent. Den resterande kontrollgruppen minskade spelandet med 7 procent.
– Resultaten pekar på att högkonsumenter av spel har dålig koll på hur mycket de förlorar och att de flesta minskar sitt spelande då de får reda på hur mycket de verkligen har förlorat, säger Jakob Jonsson i ett pressmeddelande.
För den som oroar sig kring sitt spelande finns det vissa varningstecken att vara uppmärksam på, säger Anders Nilsson vid Centrum för psykiatriforskning.
– Generellt sett bör du vara vaksam om du spelar för mer än du tänkt dig – och mer än du egentligen har ekonomi att förlora. Ett annat varningstecken är om du inte är ärlig kring ditt spelande, om du till exempel mörkar det för dina anhöriga. Du ska också vara vaksam om spelandet börjar gå ut över dina fritidsaktiviteter och din familj.
Ett enkelt första steg för den som oroar sig för sitt spelande är att kontakta Stödlinjen för att diskutera vilken hjälp som kan behövas med sakkunniga.
Den som misstänker att en närstående har utvecklat ett spelberoende är ett tips att, även om det är svårt, försöka ha en konstruktiv kommunikation om problemet.
– Ta upp hur det här påverkar dig själv, er relation och ekonomin. Det är också viktigt att som anhörig tänka på sig själv och ta hjälp med det egna måendet. Det är tungt att ha en närstående med en beroendesjukdom, det finns professionell hjälp att få även för anhöriga.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
