Svensk sjukvård Antalet sjuksköterskor minskar i flera landsting och regioner. Samtidigt har höga chefer, handläggare och administratörer ökat med 36 procent. Det visar Vårdfokus granskning.
Mellan åren 2014 och 2017 har de yrkeskategorier som är viktiga för den direkta patientvården minskat visar siffror som fackförbundstidningen Vårdfokus tagit fram.
Antalet sjuksköterskor har på nationell nivå minskat med 0,42 procent, – 228 årsarbetare. Under samma period har antalet biomedicinska analytiker minskat med hela 3,35 procent, -189 årsarbetare.
Region Norrbotten är den region där antalet biomedicinska analytiker minskat allra mest. På fyra år har antalet biomedicinska analytikerna på de medicinska laboratorierna minskat med nästan 25 procent. Samtidigt har antalet chefer ökat med 34 procent och antalet administratörer med nästan 11 procent.
Sett över ett längre tidsperspektiv, 2010 – 2017, ökar antalet sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker med 2,26 procent. Antalet chefer, handläggare och administratörer ökar med 36 procent.
Under samma period har Sveriges befolkning ökat med 7,48 procent.
Under perioden 2010 till 2017 har ett par landsting omgjorts till regioner, vilket, enligt Vårdförbundet, kan påverka statistiken något då de övertagit administratörer. Men det bortförklarar inte trenden.
Inte heller kan trenden förklaras av landstingens köp från privata vårdutförare, vilket innebär att offentlig personal försvinner ur statistiken för att de går till privata företag.
Köpen från privata utförare har legat på en relativt jämn nivå under perioden 2014 – 2017 ändå har 231 årsarbetare bland Vårdförbundets yrkesgrupper försvunnit och 3911 årsarbetare administratörer tillkommit.
Socialminister Annika Strandhäll (S) säger till tidningen att resurserna måste gå till den vårdnära personalen.
– Jag blir upprörd och matt, ärligt talat. Med tanke på att vi ser ett allt större behov av vård framöver är det mycket olyckligt att det sker en så kraftig ökning av antalet centrala administratörer i landstingen, på bekostnad av personal i de vårdnära verksamheterna. Det innebär en ökad börda på vårdpersonalen, säger ministern.
Regeringen har gett landstingen flera miljarder extra jämfört med i början av mandatperioden. Bland annat pengar som öronmärkts som professionsmiljarden. Medlen har gått till olika personalsatsningar, så som betald specialistutbildning. Men pengarna har även kunnat användas till olika former av it-stöd.
I Stockholm 2017 gick exempelvis en tredjedel av miljonerna till specialistutbildning och två tredjedelar till sådant som »vårdguidens e-tjänster« och »regional tjänsteplattform«.
Ulf Åkesson, förhandlingschef i Stockholms läns landsting, säger till Vårdfokus att det behövs mer administrativ personal för att möta den nya tekniken, för att allt mer vård upphandlas och för att det samtidigt byggs mycket på sjukhusen i länet.
– Samtidigt blir det en allt mer teknikdriven verksamhet ute på sjukhusen, då behöver man en del administratörer och tekniker som jobbar med kringutrustningen. I slutänden är det de enskilda verksamheterna som avgör vilken personal de behöver. Vi går inte in och detaljstyr.
Han menar att »omkringpersonalen« möjliggör att arbetsuppgifterna renodlas för exempelvis sjuksköterskor.
Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro tror att »byråkratiska explosionen« medför landstingens svårigheter att rekrytera framför allt sjuksköterskor.
– Det behövs inte mer sifferräknande, återrapporteringskrav och analyser, utan fler som tar hand om patienterna, säger hon till Vårdfokus.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
