Bostad Trots att hyreshöjningarna hittills i år är högre än på 30 år kan Allmännyttan och Fastighetsägarna komma att yrka på rejäla höjningar även 2024. ”Kan inte blunda för verkligheten”.
Årets hyresförhandlingar går trögt. Endast elva procent av förhandlingarna är klara, vilket omfattar ca 140 000 lägenheter av 1,3 miljoner. För de som är klara ligger hyreshöjningen i snitt på 3,17 procent. En historiskt hög höjning. I Stockholm kräver de allmännyttiga bolagen 8,7 procent medan Hyresgästföreningens motbud är 2,8 procent.
Trots att hyreshöjningarna hittills är de högsta på 30 år – förra året låg de i snitt på 1,7 procent – tror branschorganisationen Sveriges Allmännytta att yrkandena kommer att ligga ännu högre för 2024. Det uppger deras ordförande, Anders Nordstrand, i en intervju i Fastighetsnytt.
– Den nya trepartsöverenskommelsen, som ligger till grund för förhandlingarna, bygger på historiska data där vi räknar tre år bakåt i tiden. I år har vi ett antal år med låga kostnadsökningar, låg inflation och låga räntor. Nästa år när vi ska förhandla kommer vi att ha några år med högre räntor och inflation, säger Anders Nordstrand till Dagens Arena.
Han menar att om inflationen, som nu ligger på över tio procent, går ned under 2023 och 2024 kan det i stället bli lägre yrkanden inför 2025.
– Det är meningen med den här överenskommelsen, att det ska bli en jämnare hyresutveckling över åren.
Enligt Anders Nordstrand tar alla deras medlemsbolag ett stort bostadssocialt ansvar. Och de är väl medvetna om att det är en balansgång mellan deras ekonomi och hyresgästens. Men när det inte finns några statliga stöd till hyresrätten har bolagen bara inkomsterna från hyresgästkollektivet för att täcka kostnadsökningarna.
Det blev ett chockartat besked när yrkandena kom i höstas. Vad tänker ni att det ger för signaler att gå ut med det här redan nu, mitt under pågående förhandlingar för 2023?
– Någonstans måste man vara medveten om verkligheten, man kan inte blunda för den. Det är så här det ser ut. Sen är yrkanden en sak och överenskommelser en annan. Det är viktigt att parterna jobbar tillsammans i det här.
Anders Nordstrand poängterar att det här också kan ses som en signal till regeringen. Att situationen för hyresrätten är svår och att det därför behövs stöd till både bolagen, som låg moms på hyran och rot-stöd, och hyresgästerna i form av ett stärkt bostadsbidrag som står i paritet med dagens hyresnivå.
Också Fastighetsägarna menar att det kan bli höga yrkanden även inför nästa års förhandling.
– Vi gick ut med ungefär tio procent i hyresjusteringar för 2023, och kommer troligen inte att landa i närheten av det. Hyreslagstiftningen ger möjlighet för Hyresgästföreningen att styra förhandlingarna, och de har valt att det ska vara ganska låga justeringar i år, säger Tomas Ernhagen, chefsekonom på Fastighetsägarna.
Han menar att samtidigt som hyresgästerna är skyddade från räntehöjningar och kostnadsökningar som drabbar de som äger sitt boende nu, kommer fastighetsägarnas ekonomiska problem att bli kraftiga.
– Förra året såg vi en kraftig realsänkning av hyrorna. Och med den inflationstakt vi har nu kommer vi med all sannolikhet att få se realt fallande hyresnivåer även i år. Även om inflationen minskar och prisökningstakten går ned kommer priserna ligga kvar på höga nivåer. Det innebär att vi kommer att behöva en rejäl hyreshöjning nästa år, säger Tomas Ernhagen.
Av faktiska kostnader som drabbar fastighetsägarna lyfter Tomas Ernhagen bland annat energipriserna och byggkostnadsindex – prisutvecklingen för flerbostadshus – som ökade till 15,6 procent i december. Även räntorna har stigit med flera hundra procent, framhåller han.
Men många överenskommelser har landat långt ifrån tio procent. I Malmö har flera privata fastighetsbolag, som omfattar drygt 30 000 lägenheter, höjt hyran med fem procent. I Stockholm har Balder och Wallenstam kommit överens med Hyresgästföreningen om 3,25 respektive 3,8 procents hyreshöjningar. Plus ett ”kristillägg” på 110 kronor i månaden. En överenskommelse Fastighetsägarna kallat för ”orimligt låg”.
Även hyresgäster drabbas av kostnadsökningarna, och kommer även se reallönesänkningar i år, finns det inte ett särskilt ansvar för alla parter att se till deras situation?
– Absolut finns det svaga hushåll. Men det stämmer inte att alla tre miljoner hyresgäster har en svår ekonomisk kris. Och vi kan inte styra en hel branschs ekonomiska förutsättningar efter de med svagast ekonomi, då utvecklas aldrig hyresrätten. Det tror jag Hyresgästföreningen också förstår. Vi måste hjälpa de med svagast ekonomi genom skattesedeln och ett väl fungerande bostadsbidrag, säger Tomas Ernhagen.
Hyresgästföreningens förbundschef Erik Elmgren är dock mycket kritisk till att parterna går ut med sådana här förvarningar inför 2024.
– Vi har fullt upp med att ta oss igenom årets förhandlingar, och vi har väldigt få överenskommelser klara. Det är ett väldigt osäkert läge så jag tycker det är olyckligt att gå ut så här tidigt och kommentera nästa års förhandling, säger han.
Allmännyttan menar att det kan vara en signal till regeringen att införa stödåtgärder till hyresrätten. För de som bor där och de som förvaltar dem. Vad tänker ni om det?
– Absolut, det är något väldigt proaktivt och bra. Det är något även vi ser behövs. Det behövs kompensation som höjt bostadsbidrag och vi vill även att hyresgästen ska ha rätt att göra ett hyresavdrag. Men det är något annat än att säga att hyresgästen ska betala ännu högre hyror om två år när det är nog så tuffa förhandlingar nu. Det skapar bara en onödig oro, säger Erik Elmgren.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
