I dag presenterar S två nya valfilmer om jobb respektive skola. Filmerna visar att S håller sig till sin ursprungliga valstrategi skriver Dagens Arenas Eric Sundström, som även analyserar filmernas politiska budskap.
I förra veckan presenterade Carin Jämtin och Jan Larsson, partisekreterare respektive valledare för S, en valfilm om välfärden. I den 46 sekunder långa filmen möter vi en äldre kvinna på ett äldreboende, samt hennes orolige son som kommer på besök.
Det är rörigt på äldreboendet och de gemensamma aktiviteter som en gång utlovades lyser med sin frånvaro. Och precis som vanligt har ingen tid med mamman som ensam försöker sträcka sig efter ett glas vatten. Vi får också se några korta vardagsscener i vilka mannens tankar vandrar. Han tänker på sin mamma, samtidigt som Stefan Löfvens röst deklarerar att i Sverige ska alla känna trygghet.
I dag presenterade valledare Larsson ytterligare två filmer. Den första handlar om jobben och är en direkt uppföljare till den prisbelönta, men också kritiserade, radioreklamen ”En jobbigare morgon – men ett betydligt bättre liv”. I radioreklamen, som också lanserades som en app, busringer Stefan Löfven själv till ungdomar tidigt på morgonen och berättar om S-förslaget om en ungdomsgaranti (jobb, praktik eller utbildning inom 90 dagar).
I den nya jobbfilmen, som bara är 21 sekunder lång, vaknar en ung kille lite motvilligt på morgonen. Solen lyser in genom persiennerna och vi hör Löfven berätta om ungdomsgarantin. Solen träffar killens ansikte och han ser belåten ut.
Den tredje filmen, som är 46 sekunder lång, presenterades också i dag och handlar om skolan. Vi möter en liten tjej som vill bli läkare när hon blir stor. Då kan hon jobba med sin mamma, som är sjuksköterska. Men för att bli läkare måste man sköta skolan.
Tjejen säger att hon gillar NO, men att matten är svår. Hennes kompis Philip får hjälp med läxan av en kille som kommer hem till dem (killen får även bilskjuts till skolan, medan tjejen går). Men, säger tjejen, mamma har sagt att i deras familj har de inte har råd med läxhjälp. Därefter följer bilder på ett rörigt klassrum, och tjejen undrar hur det ska gå för henne. Stefan Löfvens röst deklarerar att Sverige ska vara ett land där alla kan känna framtidstro.
Att de tre filmerna kommer i skarven när sommarlunk övergår i första arbetsveckan är logiskt. S vill knacka väljarna på axeln och påminna om att såväl EU-valet som semestern är historia. Nu vankas det riktig valkampanj och riksdagsval. Det är dags att tänka på politik igen – och S vill påminna om de tre frågor som länge har prioriterats.
I Dagens Arenas ledare om Löfvens tal i Almedalen noterade vi – med viss lättnad, det ska medges – att S-strategin i årets valrörelse ligger fast. Den som har följt S sedan Göran Persson höll sitt sista tal i Almedalen 2006 har bevittnat en vinglig färd även budskapsmässigt, men med Stefan Löfven har kursen legat fast. Det är jobb, skola och välfärd som gäller i alla väder.
Följaktligen är det logiskt att de tre filmerna handlar om just dessa politiska områden. Av de tre är den om skolan klart starkast. Att alliansregeringen har infört läx-rut så att barn med välbeställda föräldrar enklare kan dra ifrån barn som har råkat födas med mindre bemedlade föräldrar är en illvillig reform som skapar ojämlikhet och som förtjänar all tänkbar kritik.
Dessutom är skolfilmen riktigt välgjord. Den unga tjejen är trovärdig och omöjlig att inte tycka om. Enligt väljarna är skolan den viktigaste sakfrågan (TNS Sifo, juli 2014) och det är en fråga där S numer har högst förtroende (Demoskop, juni 2014). Och genom att ta upp läx-rut innehåller filmen även en tydlig kontrast (läs: smart och välförtjänt örfil) gentemot den sittande regeringen.
Den som verkligen kan sin S-historia får nog upp en gammal SSU-affisch från 1948 på näthinnan – en affisch som bör räknas som en av de absolut bästa när den svenska politiska affischkonsten ska rangordnas.
Även filmen om kvinnan på äldreboendet är välgjord och väcker känslor. Det är omöjligt att inte börja tänka på sin egen mamma, eller på vad som ska hända på ålderns höst. Det är dock talande att filmen snarast handlar om kvaliteten på omsorgen på äldreboendet, och att ingen referens görs till själva driftsformen.
Det är precis så som S vill att välfärdsdebatten ska se ut: En allmän känsla av att det finns allvarliga brister i kvaliteten, som välfärdspartiet S säkert kommer att rätta till. Utan närmare precisering av hur S ska ha råd med gällande budgetregler och överskottsmål, samt utan uppslitande diskussion om huruvida vinst i välfärden bör förbjudas, vilket skulle kunna avskräcka mittenväljare och gynna Vänsterpartiet.
Det ska även noteras att sonen som besöker sin mor på ålderdomshemmet har kostym och så kallad backslick. Här finns en uppenbar parallell till en annan av den svenska valhistoriens mest berömda valaffischer: Bilden från valet 1985 på en finansvalp som har såväl dalmatinerhund som vattenskidor i sin cabriolet – och som väljer S för att de tar bäst hand om Sveriges ekonomi. 2014 är det inte ekonomin som oroar den framgångsrika mittenväljaren i kostym och kotlettfrilla, utan kvaliteten i välfärden. Ett tecken i tiden, precis som 1985.
En kritik som kan komma att framföras mot filmerna om äldreomsorgen och skolan är att de svartmålar verksamheter med ypperlig personal som ofta styrs av lokala S-företrädare som gör sitt bästa för kommuninvånarna. Det är dock ett vanligt dilemma för ett oppositionsparti som vill vinna politisk makt nationellt, men som även styr på många håll lokalt och regionalt.
Jobbfilmen är kortast och vagast. Tanken är troligen att väcka gamla tankegångar som ligger latent i sommartrötta väljarhjärnor: Sverige har hög ungdomsarbetslöshet, sossarna har ett konkret förslag som inte alls bygger på något bidragsgull. Genom att återupprepa budskapet om att gå upp på morgonen vill S värna bilden av ett parti som sätter jobben främst, förespråkar ordning och reda, samt kombinerar plikt med rätt. Bilden av ”bidragspartiet”, som bidrog till två alliansvalsegrar, ska suddas ut för gott. Filmen väcker dock inga tankar om hur nya jobb ska skapas.
Om filmerna bidrar till att lyfta S från de alltjämt oroväckande låga opinionssiffrorna? Det återstår att se, men strategin ligger fast och filmerna är välgjorda. Det kan vara en bra början.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
