corona Om du är lågutbildad och har låg inkomst riskerar du att drabbas värre av corona än andra grupper i samhället. Det menar den norske pandemiforskaren Svenn-Erik Mamelund och får medhåll av svenska forskare.
Att vara lågutbildad samvarierar på flera sätt med andra faktorer som gör det mer sannolikt att smittas och bli allvarligt sjuk vid en pandemi. Det menar den norska pandemiforskaren Svenn-Erik Mamelund, verksam vid Oslo Metropolitan University.
– Våra preliminära resultat tyder på att ju lägre din inkomst och utbildning är, desto högre är risken för allvarlig sjukdom och död i pandemisituationer, säger Svenn-Erik Mamelund till tidningen Klassekampen.
Han är forskare i kulturgeografi och demografi, med 25 års erfarenhet av att studera pandemier. Dagens Arena har sökt Mamelund för en intervju men får ett autosvar med en rad länkar till artiklar i norsk och internationella medier där han uttalat sig, samt ett besked om att han är »överarbetad«.
När det gäller Covid-19 är äldre den grupp som pekats ut som mest sårbar, men även att redan ha en sjukdom ökar risken för att bli allvarligt sjuk. De senaste dagarna har en studie från Kina pekat på att rökare är särskilt utsatta om de smittas.
Enligt Folkhälsomyndigheten, och de svenska forskare Dagens Arena har talat med, finns ännu för lite kunskap för att med säkerhet säga något säkert om andra sårbara grupper för just Covid-19. Men enligt Folkhälsomyndigheten är hög ålder, i kombination med sjukdomar som högt blodtryck, hjärt- kärlsjukdom, lungsjukdom eller diabetes överrepresenterade bland de hittills svåraste fallen av sjuka.
Bo Burström, professor och överläkare som forskar om global folkhälsa på Karolinska institutet (KI) ser flera riskfaktorer som är mer utbredda bland personer med låg socioekonomisk status.
– Sårbarhet för coronavirus kan kopplas till andra sjukdomar, som lungsjukdomar, där man har sett att utsattheten om man smittas är högre. Det gäller både kronisk lungsjukdom (KOL) som är vanligare bland rökare. Sådana typer av sjukdomar är vanligare bland lägre socioekonomiska grupper. Detsamma har gällt för infektionssjukdomar historiskt; att man både har lättare att smittas och är mer utsatt, säger Bo Burström.
Liknande svar kommer från Bo Lundbäck, professor i lungsjukdomars kliniska epidemiologi, vid Göteborgs universitet.
– Att tillhöra en lägre socioekonomisk grupp har visat sig samvariera med övervikt och möjligen den vägen höra ihop med diabetes typ 2. Det finns också en socioekonomisk dimension vad gäller sökning och rökare får oftare KOL. Flera faktorer samvarierar, och de innebär att de här grupperna sannolikt har högre risk vid coronasmitta, säger Bo Lundbäck.
Både Bo Burström och Peter Allebeck, professor i socialmedicin vid KI, påpekar att de som hittills har smittats av corona i Sverige snarare tillhör de högre inkomstgrupperna som har haft möjlighet att åka till Alperna på skidsemester.
– Det är lite dubbelt. Resmönster är en stark riskfaktor. Mer välbeställda människor lever längre och eftersom den rena ålderseffekten verkar betydande vid coronasmitta skulle de på det sätta kunna vara i högre risk, säger Peter Allebeck.
Nu när smittan hunnit sprida sig i samhället blir det istället hemlösa och människor utan resurser som löper stora risker. Där finns också de som av olika skäl lever trångt, till exempel interner i fängelser och flyktingar i läger vid Europas gräns.
Peter Allebeck ser med stor oro på situationen i USA, där det finns stora grupper som lever i fattigdom och som saknar tillgång till sjukvård.
När det gäller fattiga och låginkomsttagares utsatthet kommer den främst att visa sig genom sekundäreffekter, som är ekonomiska, snarare än medicinska, tror Peter Allebeck.
– Det handlar om att man blir arbetslös, eller att ens inkomst uteblir, och där är det ju i stor del timanställda, tillfällighetsarbetande och många ungdomar som drabbas. Så de stora klasseffekterna kommer vi kanske få se längre fram, säger Peter Allebeck.
Men Svenn-Erik Mamelund menar att sambanden mellan inkomst- och utbildningsnivå, och utsatthet för pandemier, går längre än rent medicinska faktorer. Det handlar dels om att lågavlönade i mindre utsträckning tar till sig hälsoråd från myndigheter, vilket kan bero på sämre språkkunskaper, sämre tillgång på information och sämre kunskaper.
Med bakgrund i spridningen av Spanska sjukan, som han har studerat, finns slutsatser om trångboddhet som en faktor på utsatthet, men också att tillhöra ett arbetarklassyrke som innebär att man träffar mycket människor och utsätter sig för smittofarliga situationer. Det kan handla om hotellreceptionister, städare, busschaufförer och butiksanställda.
När spanska sjukan spreds var det personer i arbetaryrken, som busschaufförer och järnvägsarbetare, som smittades först.
– Vi tror att det beror på att de hade mycket kontakt med kunder och bodde trångt, säger Svenn-Erik Mamelund till Klassekampen.
Personer i arbetarklassyrken har också ofta svårare att arbeta hemifrån, än vad som är fallet tjänstemannayrken. Men det handlar inte bara om yttre förhållanden. I USA har människor frivilligt låtit sig smittas med coronaviruset och då visar det sig att lågutbildade och låginkomsttagare var mer mottagliga för smittan, enligt Svenn-Erik Mamelund.
– Detta tyder på att immunsystemet i lägre sociala klasser är sämre. Det kan komma från ekonomisk och social stress, negativa händelser och eventuellt rökning, säger Svenn-Erik Mamelund.
Dagens Arena har frågat de svenska forskarna om särskild sårbarhet för smitta kopplat till klassbakgrund skulle kunna vara en anledning att skydda dessa grupper mer, till exempel genom att rökare med KOL får större rätt att stanna hemma från jobbet. Men det skulle bli svårt, menar de, med de fakta som finns på bordet.
– Jag tror man gör alldeles rätt i att ha de rekommendationer som råder nu, om att äldre är generellt en mer utsatt grupp eftersom man har mer sjukdomar. Annars skulle det vara svårt att avgränsa vilka som skulle ha mer skydd, säger Bo Burström.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
