bidragsbrott Att vara felaktigt folkbokförd kan snart bli ett brott. Regeringen vill också göra det möjligt för Skatteverket att kontrollera folkbokföringsuppgifter genom hembesök.
Som ett led i det arbete som pågår för att stärka myndigheternas möjlighet att upptäcka och förhindra brott mot välfärdssystemen presenterade regeringen i dag ett förslag om att återinföra folkbokföringsbrottet.
Brottsrubriceringen ska ge ett straffvärde på maximalt 6 månader för folkbokföringsbrott och maximalt två år för grovt folkbokföringsbrott.
Regeringen föreslår också att Skatteverket ska kunna avregistrera uppgifter om falska identiteter från folkbokföringen. Myndigheten ska också kunna göra kontrollbesök i personers hem för att kontrollera om uppgifter i folkbokföringen stämmer.
– Det är viktigt att vi har ordning och reda i folkbokföringen eftersom den fungerar som en dörröppnare till möjligheten att få olika bidrag. Har man fel i bokföring vad gäller boendeort eller civilstånd kan det bli fel i flera led, och det kan göra att personer får bidrag de inte har rätt till, sa finansminister Magdalena Andersson (S) under en presskonferens på Rosenbad.
På frågan om vad som krävs för att göra sig skyldig till ett grovt folkbokföringsbrott, sa Magdalena Andersson att rättstillämpningne kommer att avgöra de exakta gränserna.
– Men det är så klart skillnad mellan att ha glömt att omregistrera sin adress vid en flytt eller om man har en falsk identitet, sa finansministern.
– Vi har exempel där det finns mycket stort antal människor skrivna på samma adress trots att de inte bro där, 30-40 personer, men kan också handla om en person som är skrivna på många olika adresser.
Tobias Wijk är verksamhetsutvecklare inom folkbokföring på Skatteverket och medverkade tidigare i veckan vid ett seminarium där han presenterade myndigheten kommande arbete mot fusk med folkbokföringen, vilket bland annat handlar om bosättningskontroller.
Där nämndes också att Skatteverket kommer att koncentrera en del av sina insatser mot särskilt utsatta områden, vilket bland annat går ut på att de som myndighhet ska bli mer synliga där. Men myndigheten ska också delta i arbetet mot organsierad brottslighet med andra myndigheter.
– Jag skulle säga att bosättningskontroller och arbetet i utsatta områden är två separata saker, men det myndigheter har identifierat i sitt arbete och som tidigare utredningar har visat, är att det är särskilt hög koncentration av folkbokföringsfel i särskilt utsatta områden. Så det kan bli aktuellt att göra bosättningskontroller där, säger Tobias Wijk.
En anledning till att det är vanligast med folkbokföringsfel i utsatta områden är att bostadssituationen är svår i många av dem.
– Det innebär att det finns oavsiktliga fel när man inte får tag på en bostad, men också avsiktliga. Men i och med trångboddheten och många folkbokföringsfel så finns fler förutsättningar för organiserad brottslighet att inte upptäckas på samma sätt som den skulle ha gjort i andra områden, säger Tobias Wijk.
Vad kommer att krävas för att ni ska se en anledning till kontrollbesök?
– Jag kan egentligen inte säga var vi kommer att sätta de nivåerna än. Som det ser ut i förslaget nu är att det ska användas när det är nödvändigt, det vill säga när vi har uttömt andra möjligheter. Min bedömning är att det handlar om fall av grovt, systematiskt missbruk av systemen.
I särskilt utsatta områden finns en stor andel av nyanlända personer, som lättare kan dras in i den typen av utnyttjande som ofta är kopplat till folkbokföringsbrott (ett exempel gavs av Pia Bergman på Skatteverket i Dagens Arenas rapportering tidigare i veckan).
Hur Skatteverket ska hantera de personer som upptäcks vid kontrollbesök och som inte misstänks bedriva någon brottslighet, men som ändå kan ha anmält falska uppgifter, arbetar svart eller uppehåller sig utan tillstånd i Sverige, är inte klart.
– Jag skulle säga att vi ska vara försiktiga med att göra ett polisiärt uppdrag. De här frågorna måste vi reda ut ordentligt hur vi ska hantera, säger Tobias Wijk.
När det gäller bidragsbrott har Skatteverket redan i dag en skyldighet att rapportera in uppgifter om misstänkta brott till Försäkringskassan. När det gäller vad Skatteverket eventuellt ska rapportera vidare till polisen, Migrationsverket eller andra myndigheter är det inte lika tydligt i regelverket i dag.
– Det kan ju landa i att några av frågorna måste vi lyfta politiskt för att få svar, säger Tobias Wijk.
Lagändringarna föreslås träda i kraft 1 juli 2018.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
