Syrien En försvagad armé, minskat utländskt stöd och ett alltmer instabilt läge i regionen. Dagens Arena går igenom bakgrunden till den syriska regimens fall.
Svagare motstånd än väntat
Den 27 november utförde rebellerna en offensiv i nordvästra Syrien i vad som verkade vara en vedergällning för attacker mot rebellkontrollerat område. Rebellerna märkte snart att det var lättare än väntat att avancera vidare. Bara två dagar efter att offensiven startat lyckades man inta Syriens näst största stad Aleppo.
I fredags, en dryg vecka efter Aleppos fall, inledde rebellerna en offensiv mot landets tredje största stad Homs. Där mötte man hårdare motstånd från regimstyrkorna. Trots det lyckades rebellerna säkra staden på lördagen, efter bara en dags strider. Det lämnade vägen öppen till huvudstaden Damaskus. En stad rebellerna lyckades inta på söndagen, utan att möta något motstånd från regimstyrkorna.
Försvagad armé
Det 13 år långa inbördeskriget har tillsammans med en utbredd korruption och sanktioner mot landet försvagat regeringen och armén. Oförmågan att reformera armén och belöna dem som stridit för regimen ledde till att allt fler soldater övergav Assad.
– Det här var inte en stark armé som var redo att slåss längre, och det stod klart för dem att deras president hade svikit dem i en nyckelaspekt, som var att säkra utländskt stöd. Vid den tidpunkten var moralen helt enkelt oåterkallelig, för de meniga i allmänhet och för många högre officerare också, säger Yezid Sayigh, forskare vid Carnegie Middle East Center i Beirut till New York Times.
Minskat stöd från allierade
Ryssland har spelat en viktig roll för att Assadregimen har kunnat hålla greppet om landet under det 13 år långa inbördeskriget. Landet har bidragit på regimens sida i kriget, både genom trupper och bombattacker. Kriget i Ukraina har dock gjort att Ryssland inte kunnat ägna lika mycket resurser åt kriget i Syrien på senare år.
Iran har länge haft nära band till Assadregimen. Tack vare dessa goda relationer har Iran kunnat smuggla vapen till Hizbollah i Libanon genom Syrien. En tjänst Iran återbetalat genom att stötta regimen militärt under inbördeskriget. Men även Iran har varit upptagna med andra konflikter. Det har gjort att man inte kunnat lägga lika mycket resurser på att stötta Assadregimen militärt.
Instabilt läget i regionen
Israeliska attacker har försvagat Iran och deras bundsförvanter i Syrien Hizbollah. Det har i sin tur gett mer utrymme till Turkiet. Turkiet har nära band till många av de grupper som låg bakom Assadregimens fall och har stöttat oppositionen mot Assad under lång tid. Flera analytiker tror att Turkiet gett sitt medgivande till rebelloffensiven.
Minskat inhemskt stöd
Rebellerna lyckades samla allt mer stöd bland den syriska befolkningen. Flera grupper som tidigare stött regimen hade innan Assads fall indikerat att de var beredda att släppa sitt stöd för den syriske diktatorn.
Det tycks även ha gällt delar av den alawitiska minoritet som Assad tillhör. The Guardian rapporterar att det till och med i firades i Latakia, ett alawitiskt centrum, på söndagen. Där sågs invånarna under stor glädje släpa en staty av Assad på gatorna.
Källor: New York Times, The Guardian, BBC, The Economist.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
