fem frågor Samtidigt som det demonstrerats för klimatet världen över har 1 500 processer drivits i domstol för att skydda miljön. Dagens Arena frågar professor Jonas Ebbesson hur framgångsrik strategi det är för klimatrörelsen att stämma stater och företag.
De rättsprocesser som har drivits för vända klimatutvecklingen är av skilda slag, men i en artikel i DN Kultur listar Jonas Ebbesson några intressanta exempel som rör statens skyldigheter gentemot medborgarna.
- I Pakistan stämde en jordbrukare staten för passivitet vad gällde att införliva klimatåtgärder som han hävdade bröt mot konstitutionella rättigheter till liv och värdighet. Domstolen gick på jordbrukarens linje och anmodade staten 2015 att genomföra flera klimatåtgärder.
- 2018 stämde 25 barn och ungdomar presidenten i Colombia för att stoppa skogsavverkning som de menade kränkte deras konstitutionella rättigheter, och fick domstolen på sin sida.
- I ett mål i Nederländerna stämde stiftelsen Urgenda staten för att inte ha vidtagit tillräckliga åtgärder för att minska landets utsläpp. Efter en sex år lång rättsprocess slog Högsta domstolen 2019 fast att Nederländerna har brutit mot grundläggande mänskliga rättigheter enligt Europakonventionen, och beordrade staten att sänka landets utsläpp med minst 25 procent till år 2020, jämfört med 1990 års nivåer.
Är det en kraftfull metod för att vända utvecklingen på klimatområdet (att gå till domstol om miljöskydd)?
– Vi kommer inte att rädda klimatet i domstol, det är inte det handlar om. De största och viktigaste reformerna bör ske genom politiska beslut och lagstiftning, som ställer krav på bland andra företag. Företag kan också välja att klimatanpassa sig av ekonomiska och andra skäl. Men man kan använda rättsprocesser dels för att få stater och företag att göra vad de är ålagda att göra, dels för att lyfta upp ansvarsfrågor på arenan. Det är inte alltid glasklart vad lagen kräver. I fallet i Nederländerna var det inte givet från början hur utgången skulle bli, och i det colombianska fallet var det först i högsta instans som de hade framgång. Ett annat skäl för att kunna driva rättsprocesser, inte minst mot företag, har med rättens effektivitet och legitimitet att göra. Det är viktigt, också på klimatområdet, att företag vet att de kan bli stämda inför domstol om de agerar olagligt eller orsakar skada, även om det sker på andra sidan jorden.
Vilken internationell och nationell lagstiftning ger störst möjligheter att ställa politiker till svars för otillräckliga åtgärder på miljöskyddsområdet?
– Det finns ingen enhetlig regelstruktur, utan varje process sker utifrån de förutsättningar som gäller i landet ifråga. Jämför man Sverige och Nederländerna finns flera liknande faktorer: vi är parter till Europakonventionen och Parisavtalet, och vi är EU-medlemmar. De processer vi sett i Pakistan och Colombia skulle inte fungera i Sverige. I vissa länder med svag miljölagstiftning kan domstolar gå in och fatta beslut som vi inte är vana vid här och som baseras på till exempel grundlag eller konstitutionella principer. I Sverige skulle Europakonventionen spela roll vid klimatmål, men även klimatlagen. I en rättsprocess skulle jag också lyfta fram det allmänna krav på staten om att verka för en hållbar utveckling som finns i regeringsformen.
Vilka hinder finns för att starta fler klimatprocesser mot stater?
– Det handlar om att ha en juridisk kompetens, men också ekonomisk styrka, eftersom man i vissa länder får betala motståndarens rättegångskostnader om man förlorar. De flesta organisationer måste också överväga om man ska driva en process alls; det ska ju inte framstå som larvigt eller omöjligt att vinna. Även om man kan driva en liknande process i Sverige, som den i Nederländerna, är det inte säkert att man skulle ha framgång i domstolen.
Kan lagstiftningen som skyddar miljö och klimat på ett framgångsrikt sätt användas mot svenska staten?
– Som jag ser det, skulle det i dag vara svårare att driva en sådan process mot svenska staten än mot den nederländska, eftersom Sverige har gjort mer för att minska utsläppen. Men om det blir uppenbart att statens politik inte alls går i riktningen mot Riksdagens mål om att vi ska bli klimatneutrala 2045, skulle en sådan process kunna bli aktuell. Det kan också komma ny forskning som pekar på ett mer akut läge, och det skulle kunna påverka den rättsliga bedömningen; ju mer akut hotet är, desto mer kan man vänta sig att staten agerar. Vi kan också komma att få se processer mot kommuner för att de inte främjar klimatvärden eller inte ger skydd mot översvämningar och andra klimateffekter. Många svenska städer ligger i utsatta kustområden och vi har städer, som Kristianstad, som ligger lägre än havsytan.
Vad tyder på att stater som fällts, till exempel Nederländerna, kommer att följa domsluten och finns det sanktioner annars?
– Även det här är nationellt betingat och kan se olika ut i olika länder. Men i stater med seriösa och inte korrupta regeringar finns incitament att följa domstolars beslut, för att ge systemet en trovärdighet. Sedan kan det finnas politiska sanktioner i vissa system. I Sverige kan man tänka sig att det leder till en politisk press på regeringen, kanske KU-anmälan eller att ansvariga ministrar entledigas. I vissa länder kan domstolstrots leda till skarpare rättsliga konsekvenser.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
