USA-valet 2024 Ekonomin, invandringen, aborträtten, utrikespolitiken och synen på demokratin. Dagens Arena går igenom Trumps och Harris ståndpunkter i fem viktiga frågor som kan avgöra valet på tisdag.
Ekonomin
”It’s the economy, stupid” var en term som användes flitigt under Bill Clintons presidentvalskampanj 1992. Syftet med termen var att kampanjarbetarna skulle komma ihåg vad som skulle prioriteras i valkampanjen. Det är en term som lika gärna skulle kunna appliceras på 2024 års valrörelse. Ekonomin är den fråga som väljarna prioriterar högst.
En avgörande fråga i valet kommer att bli vilken verklighetsbeskrivning av det ekonomiska läget som väljarna köper. Trump menar att den höga inflationen efter pandemin är Bidens fel. Han hävdar samtidigt att om han blir president så kommer inflationen att försvinna helt. Ett påstående som dock fått en del mothugg. Trumps förslag att införa höga tullar på varor, deportera miljoner migranter och kräva att få vara med och besluta om centralbankens räntor skulle snarare öka inflationen, menar en stor del av ekonomkåren. Bland kritikerna finns 16 Nobelprisvinnande ekonomer som i juni skrev under ett brev på detta tema.
Harris har å sin sida lovat att arbeta för att minska de ökade levnadskostnaderna i form av till exempel höga matpriser. Hon har också utlovat skattelättnader för medelklassen. Harris vill också arbeta för att minska bostadsbristen. Något som delvis bygger vidare på en plan som Biden redan lagt fram. Enligt opinionsundersökningarna har dock Trump ett större förtroende bland väljarna när det gäller ekonomin.
Invandringen
Trumps kanske viktigaste fråga i valet har handlat om minskad invandring och han har varit kritisk mot hur Bidenadministrationen hanterat frågan. Trump har bland annat sagt att han vill deportera miljoner migranter som kommit in i landet illegalt. Det fanns dock ett konkret lagförslag om gränsfrågan som föll i senaten tidigare i år. Förslaget hade skrivits av en konservativ senator och tog upp besvärliga frågor som medborgarskap för dem som har tagit sig in i landet illegalt. Men lagförslaget föll efter att Trump signalerat till de republikanska politikerna att man inte skulle godta det, då han trodde att det skulle hjälpa Biden i valet. Något Trump kritiserats av Harris för.
Harris har sagt att hon vill stärka den södra gränsen. Samtidigt menar hon att man inte ska behöva välja mellan att säkra gränsen och ha ett säkert och humant system för gränskontroll. ”Vi kan och vi måste göra både och” har hon sagt.
Aborträtten
Rätten till abort har varit en av Harris viktigaste frågor i valkampanjen. Frågan har fått ny aktualitet efter att Högsta domstolen i USA upphävde Roe v Wade, vilket innebär att det inte längre finns någon aborträtt på nationell nivå. I stället är det upp till varje delstat att besluta i frågan. Harris har sagt att hon vill att kongressen ska lagstifta om att återupprätta Roe v Wade. Hon har också lovat att hon som president kommer att lägga in sitt veto mot alla lagförslag som skulle innebära ett nationellt abortförbud. Enligt Harris är reproduktiva rättigheter viktigt för den personliga friheten och hon har lovat att skydda dessa rättigheter.
Trumps policy kring abort har varit mer vag. Det var Trump som tillsatte de tre domare som blev avgörande för utslaget i Högsta domstolen, som upphävde Roe v Wade. Samtidigt har han sagt att det är upp till staterna själva att välja sina abortlagar och att han inte kommer att skriva under någon nationell lag som förbjuder abort.
Utrikespolitiken
Trump har bland annat pratat om att lämna Nato och att inte försvara de Natoländer som enligt honom lagt för lite pengar på försvaret. Han har också sagt att han ska omvärdera stödet till Ukraina. När det gäller konflikten i Mellanöstern har Trump framställt sig själv som en stor Israelsupporter. Det har dock inte hindrat honom från att då och då kritisera Israel och premiärminister Netanyahu.
Harris har sagt att hon vill fortsätta på Bidens linje i utrikespolitiken. Det innebär fortsatta starka allianser med Natoländerna och ett fortsatt stöd till Ukraina. När det gäller konflikten i Mellanöstern har hon både utlovat fortsatt stöd till Israel samtidigt som uttryckt sin oro för den humanitära katastrofen i Gaza.
Demokratin
Bidenkampanjen ägnade en stor del av inledningen av valkampanjen åt att utmåla Donald Trump som ett hot mot demokratin. Det kommer sig inte minst av Trumps försökt att omkullkasta valresultatet 2020, vilket kulminerade i hans inblandning i händelserna som ledde till stormningen av Kapitolium i januari 2021. Kamala Harris och hennes parhäst vicepresidentkandidaten Tim Walz använde till en början en annan taktik. Budskapet var att Trump och hans vicepresidentkandidat JD Vance var ”konstiga” (weird).
I slutet av valkampanjen har dock Harris återvänt till den tidigare taktiken. I en intervju med New York Times och The Atlantic berättade expresidentens tidigare stabschef John Kelly att Trump enligt hans åsikt uppfyllde definitionen av en fascist. I intervjun sa också Kelly att Trump skulle regera som en diktator om det tillåts och att expresidenten inte hade någon förståelse för konstitutionen eller rättsstatsprincipen. Efter det har Harris retorik om Trump som ett hot mot landets demokrati skruvats upp. I ett väljarmöte arrangerat av CNN svarade hon ja på frågan om hon ansåg att Trump var fascist. När Harris höll sitt slutanförande utanför Vita Huset natten mot onsdagen svensk tid valde hon också att framställa Trump som antidemokrat. I talet kallade hon Trump för en ”tyrann” och sa att medan Trump vill kasta folk som inte tycker som honom i fängelse vill hon samarbeta med meningsmotståndare.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
