Finanslandstingsrådet: Vi har för dålig koll på våra avtal

ALMEDALEN17 Stockholms läns landsting har bötfällts ett antal gånger för felaktiga upphandlingar. Finanslandstingsrådet Irene Svenonius (M) säger nu att affärssystemet brister: »Vi har ingen gemensam databas för avtal.«

I dag följde finanslandstingsrådet Irene Svenonius (M) upp löftet om bättring när det gäller upphandlingar genom att stå värd för ett seminarium i Almedalen, där andra fick dela med sig av sin syn på hur man gör goda och ansvarsfulla upphandlingar. Stockholms läns landsting bötfälldes så sent som för ett par veckor sedan för en otillåten direktupphandling, och eftersom landstinget har fällts tidigare handlar det totalt om 37 miljoner kronor i böter.

Själv stod finanslandstingsrådet under större delen av diskussionen tyst vid sidan av scenen, och tog anteckningar om vad som sades av paneldeltagarna.

Securitas, som har mycket kontrakt med offentliga parter, ansåg att Stockholms läns landsting i många fall har »köpt för billigt« i sina upphandlingar.

– Man har sagt att man ska följa upp krav som man ställer, med sedan har man inte gjort det. Då lär sig leverantörerna det, sade Jon Radefalk som är strategisk affärsutvecklare på Securitas.

Han menade att det leder till att företagen sänker sin kvalitet och standard, då de vet att de inte behöver följa vissa krav.

Trafikverket var på plats i egenskap av en myndighet som arbetat mycket med att bli bättre på upphandlingar. Deras inköpschef, Katarina Norén, hade flera råd om hur landstinget skulle kunna arbeta bättre med upphandlingar.

– Vi tog tag i direktupphandlingarna stenhårt, för att komma ifrån att man försöker runda regelverken. Jag skriver själv under varenda direktupphandling, sade Katarina Norén.

De goda resultaten märks i att betydligt färre av Trafikverkets upphandlingar överprövas nu, fem procent, och att myndigheten nästan alltid får rätt i överprövningar. Det beror bland annat på bättre dialog med marknaden, anser Katarina Norén. Liksom Upphandlingsmyndighetens generaldirektör Inger Ek, menar hon att det är viktigt att upphandlingen görs till en central och strategisk del av verksamheten. På Trafikverket har de bytt namn från »upphandlare« till »inköpare« på dem som arbetar med området.

För att utvärdera hur upphandlade leverantörer sköter sig håller Trafikverket på att ta fram ett system för att synliggöra resultat.

– Vi jobbar nu för att få en databas där du får betyg vid varje avtal och om du inte når upp till en viss »skamgräns« får du inte vara med i nästa upphandling. Då får vi ett system för historiska resultat för företaget, och vi har också ett bonussystem, säger Katarina Norén.

Efter seminariet förklarar Irene Svenonius för Dagens Arena att orsaken till att har kunnat gå fel i så många av deras upphandlingar är att man har skjutit fram upphandlingar eller hamnat i tidsnöd och då varit tvungen att direktupphandla för att inte stå helt utan leverantör av tjänster i vården. Att det har blivit så beror i grunden på systemfel, menar hon.

– Min bedömning är att vi har för dåligt affärssystem. Vi har inte en databas där alla avtal finns förtecknade på samma ställe och där man i god tid ser när alla avtal löper ut. Det gör att det har varit mycket mer manuella processer, att ansvarig måste komma ihåg när avtal går ut och man kanske har kommit på det för sent, säger Irene Svenonius.

Men att Stockholms läns landsting har så många valfrihetssystemen är inte i sig något hinder, enligt finanslandstingsrådet.

– Nej, det är inget hinder för att göra ett bra jobb. Jag har ju jobbat själv i Stockholms stad i väldigt många år, som också är en stor upphandlande myndighet och där har man inte haft de problemen, säger hon.

Dagens Arena ber henne också kommentera hur hon ser på hur landstingsoppositionens krav på sociala hänsyn i färdtjänstupphandlingar förhåller sig till den nya lagen som nyss trätt i kraft, som också rör sociala hänsyn vid upphandlingar. En del av finanslandstingsrådets partikamrater har hävdat att beslutet av en majoritet i landstingsfullmäktige nyligen om att ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor i upphandlingar av färdtjänsttaxi inte betyder mycket, då lagändringen ändå var på gång.

– Jag kan inte göra den analysen, för det krävs en juridisk bedömning, säger nu Irene Svenonius om frågan.

– Våra jurister måste bedöma om landstingsfullmäktiges beslut är skarpare än lagen och om det är det, då måste vi se till att det stämmer överens med EU:s lagstiftning.