Finansministern välkomnar bantning av svart lista

skatteflykt EU-länderna vill ta bort nästan hälften av skatteparadisen på »svarta listan«. »Det visar att listan haft effekt«, säger finansminister Magdalena Andersson (S). Men De gröna i EU-parlamentet kräver att breven som ligger bakom beslutet blir offentliga.

Som Dagens Arena skrev på tisdagen planerar EU-länderna att reducera den svarta lista över skatteparadis som man kom överens om att införa så sent som i december.

Då var 17 länder aktuella för placering på svarta listan – nu föreslås det istället bara bli åtta. Ett av länderna som kan tas bort är Panama. Beslutet ska slås fast när EU:s finansministrar möts nästa vecka.

–  Det här visar att arbetet med listan är framgångsrikt. EU har satt upp tydliga kriterier för att inte behöva stå med på listan och nu har vi några länder som har uppfyllt det. Som land krävs att man antingen lever upp till kriterierna eller så gör man åtaganden på hög politisk nivå om att man vill ändra sig, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Ser du någon anledning att betvivla att det ligger verkliga ambitioner bakom de här åtagandena?

– De har gjort åtaganden på hög politisk nivå, men det ska inte vara bara ett åtagande. Vi kommer att följa upp regelbundet hur man lever upp till det här, och första datum är satt om ett år, säger Magdalena Andersson.

Men den gröna partigruppen i EU-parlamentet reagerar på beslutet att nästan halvera länderna på svarta listan.

– Jag tycker inte att det är rimligt att man tar bort Panama och de andra sju länderna nu, det undergräver trovärdigheten i arbetet mot skatteflykt. Man säger att det här beror på att det har kommit brev med »politicial commitments« där de här länderna lovar att vidta åtgärder för att skärpa sig, men de breven är hemligstämplade, säger EU-parlamentarikern Max Andersson vars parti Miljöpartiet är en del av den gröna gruppen.

MP och övriga partier i den gröna gruppen, totalt 51 ledamöter, skickar i dag, torsdag, ett brev till ordförandeskapet för EU (som för närvarande är Bulgarien) och till den så kallade Code of Conduct-gruppen, det vill säga den grupp av tjänstemän från EU-länderna som tar fram förslag på skatteområdet. I det begär de att underlagen för det nya förslaget om en bantad svart lista offentliggörs.

Att det enligt Max Andersson – trots det Magdalena Andersson säger – saknas offentliga kriterier för hur Code of Conduct-gruppen väljer ut länder som ska stå eller inte stå på den svarta listan är ett problem och han kallar det ett »hemlighetsmakeri«.

– Vi har ju sett att exempelvis Storbritannien har tryckt på för att man inte ska svartlista länder som de har nära samarbeten med, så det är ett politiskt spel som pågår. Det är ett argument för mer öppenhet kring det här, säger Max Andersson.

Finansminister Magdalena Andersson (S) förnekar dock att diplomatiska skäl skulle avgöra vilka som står på den svarta listan.

– Nej, jag tycker att de länder som är med på listan visar att det inte är så, säger hon.

Att breven med politiska åtaganden från de bortplockade länderna är sekretessbelagda är inte så konstigt, enligt finansministern, då det handlar om internationella relationer vilka ofta omfattas av utrikessekretess.

Max Andersson hoppas också att listan ska få effekt på länderna som står med, men är inte positiv i nuläget.

– Jag tycker att det är jättebra med en svart lista och att man har kommit så pass långt i det här arbetet. Men jag skulle vilja verifiera att exempelvis Panama verkligen åtar sig att göra förändringar, säger Max Andersson.

EU-parlamentet har ingen formell makt över beslutet om en svart lista, men enligt Max Andersson har parlamentet hittills levererat ett «politiskt tryck« i frågor om skatteflykt som har fått medlemsländerna att agera.

Förutom den svarta listan finns en så kallad grå lista, över länder som nu kan klassas som skatteparadis men som har åtagit sig att skärpa sina regler. Det har hittills bestått av 47 länder, men kan nu utökas med några fler om de flyttas från den svarta listan.