“Finns behov att förhindra att krigsbrott begås”

Israel-Palestina Båda parter i kriget mellan Israel och Hamas har anklagats för krigsförbrytelser. Dagens Arena har pratat med två folkrättsexperter för att reda ut om parterna brutit mot internationell rätt. 

Det finns internationella lagar för vad som får och inte får göras i olika väpnade konflikter såsom kriget mellan Hamas och Israel. Det finns olika uppfattningar både nationellt och internationellt om vad som gäller i just detta fall.

Said Mahmoudi är professor i internationell rätt och menar att Israels omfattande och fullskaliga svar på attacken den 7 oktober i sig kan vara ett brott mot internationell lag. Enligt FN-stadgan så gäller rätten till självförsvar där en stat blir angripen av en annan stat. Då får man använda hela sin militära styrka för att försvara sitt land. I detta fall gäller inte det.

– Hur man ska klassificera Hamas finns delade uppfattningar om. Det är få länder utanför EU som menar att de är en terroristorganisation, även om attacken den 7 oktober i sig var en terroristhandling. Men vare sig de är en väpnad motståndsrörelse eller terroristorganisation så är de inte en stat. Därför ska Israels försvar vara mer polisiärt än militärt med riktade insatser mot Hamas, inte mot Gaza i sin helhet, säger Said Mahmoudi.

Krigets regler

Mark Klamberg är professor i folkrätt och menar att frågan är komplex och att det finns olika uppfattningar i frågan, vilket gör att till exempel Sveriges regering väljer att inte använda ordet självförsvar.

– För att släta över dessa meningsskiljaktigheter så använder regeringen istället formuleringen att Israel har rätt att försvara sin befolkning. Men det viktiga är att oavsett om det är självförsvar eller en ockupation så gäller krigets lagar fullt ut och båda parter måste fortfarande följa de här reglerna, säger Mark Klamberg.

Krigets regler innebär bland annat att en part inte får använda sig av kollektiv bestraffning genom att till exempel svälta en befolkning och att man måste värna om civilas säkerhet. Mark Klamberg menar att flera sagt att man måste vänta på en domstolsutredning för att kunna bedöma om krigsbrott begåtts i det pågående kriget, men han håller inte helt med.

– Vissa överträdelser eller risk för att de begås är tydliga och då finns ett behov att förhindra att de fortgår eller inträffar. När Israels ledare talade om full blockad mot Gaza så att varken vatten, elektricitet eller mat skulle komma in och sedan inledde en sådan var omvärlden tydliga med att det krävdes någon form av tillträde för dessa livsnödvändigheter in i Gaza. Det var grundat på internationell humanitär rätt och om Israel hade fullföljt blockaden utan några undantag en längre tid så hade det varit en krigsförbrytelse, säger Mark Klamberg.

Möjliga konsekvenser

Den Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har behörighet att avgöra om krigsförbrytelser begåtts av parterna. Israel har, precis som USA, inte ratificerat ICC-stadgan och ICC har därför inte jurisdiktion över krigsbrott som skett i Israel av israeler. Men eftersom Palestina har gjort det, kan brott i samband med denna konflikt lagföras vid ICC. Mark Klamberg menar att brotten också kan lagföras i palestinska respektive israeliska domstolar men att utsikterna för det är begränsade.

– Det är inte så sannolikt att Hamas kommer att ställa medlemmar från sin egen väpnade gren inför rätta, men Israel kanske gör det när det gäller uppenbara brott av enskilda soldater. Men antagligen inte i den omfattning som omvärlden förväntar sig. Rent politiskt kan en möjlig konsekvens bli att Israels stöd från omvärlden påverkas, men det är inte inom min expertis.

Han fortsätter:

– Det är väldigt mycket diskussion i media om krigsförbrytelser. Det man inte får glömma bort är att även om man följer reglerna efter konstens alla regler så kommer människor att lida. Den större frågan borde vara hur man får slut på konflikten och vad som ska hända efteråt, säger Mark Klamberg.

Hoppfull om lösning

Said Mahmoudi lyfter att det inte är första gången Israel och Hamas är i krig och att de tidigare konflikterna har avslutats med vapenstillestånd. Han menar att båda parter nog inser att det inte finns en militär lösning på konflikten, men att Israels intention tycks vara att ”utrota” Hamas.

– Man hade hoppats att vi hade lärt oss av historien att hantera konflikter på andra sätt. En förhoppning är att detta nu leder till ett skifte i både Israel och Palestina och att nya politiker med en riktig vilja att lösa konflikten långsiktigt tar över makten.

Said Mahmoudi menar att det är bra att medvetenheten kring både folkrätt och Israel-Palestinakonflikten ökat hos allmänheten. Han tror att det kan öka pressen på politiker att göra skillnad.

– Vi kommer nog att få se många fördömanden från omvärlden mot parterna i den pågående konflikten framöver, framförallt mot Israel, säger han.