arbetslivsbrott Regeringen presenterade i dag nya satsningar mot kriminalitet i arbetslivet. Men de kritiserade sekretessbestämmelserna som hindrar myndigheter att utbyta information blir kvar tillsvidare.
Regeringen presenterade i dag åtgärder för att vidareutveckla och stärka åtta myndigheters gemensamma arbete mot arbetslivskriminalitet. Medel för uppdraget höjs från 18 miljoner till 30 miljoner årligen. Myndigheterna ska också ta fram metoder för uppföljning av de kontroller som gjorts, samt ta fram gemensamma informationskampanjer.
– Allmänhetens attityder måste ändras. Det handlar till exempel om att sprida information om hur billiga varor och tjänster kan göda kriminalitet, sa arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) i samband med en pressträff.
Åtgärderna följer på ett utredningsuppdrag som haft till uppdrag att följa och utvärdera myndigheternas arbete, och föreslå vidare åtgärder. Utredare är Mikael Sjöberg, som presenterade sina slutsatser under presskonferensen.
2017 gav regeringen åtta myndigheter – Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket – att under tre år (2018–2020) utveckla arbetet med gemensamma kontroller för att upptäcka fusk och brott i arbetslivet. Sammanlagt har 4 000 arbetsplatskontroller genomförts under tre år, även om antalet kontroller sjönk till hälften (1000 stycken) 2020 jämfört med året innan, vilket till stor del anses bero på coronapandemin.
Arbetsmarknadsministern säger i dag att hon är »jätteimponerad« över myndigheternas resultat och ökade samarbete under de här åren, men att arbetet måste vidareutvecklas. Utredaren Mikael Sjöberg lyfte att samarbetet mellan myndigheterna inte har fungerat fullt ut.
– Det man kan se är att det ännu inte är en del i den kontinuerliga verksamheten, vilket delvis beror på corona. Men för att få ett sådant här arbete att fungera fullt ut måste det nötas in under en längre tid. Därför måste regeringen vara uthållig i sin styrning av myndigheterna, annars riskerar ansvaret att hamna mellan de olika myndigheterna, där vissa prioriterar det här och andra inte, sa Mikael Sjöberg till Dagens Arena.
Ett område där arbetet mot arbetslivskriminalitet inte har fungerat optimalt, gäller samarbetet med fack och arbetsgivarorganisationer.
– Vi har fått en del signaler från arbetsmarknadens parter om att de inte har haft insyn i och varit del i arbetet mot arbetslivskriminalitet. Det tror vi är viktigt att myndigheterna tar till sig. Exakt hur man går vidare måste myndigheterna avgöra, säger Mikael Sjöberg.
Myndigheternas arbete mot fusk och brottslighet förhindras också av sekretessbestämmelser. Här har utredningen identifierat ett särskilt behov av att kunna dela information om adresser till arbetsplatser, vilka platser som är lämpliga för att göra kontroller, om en arbetsgivare kontrollerar flera olika arbetsplatser och vilka arbetsgivare som får stöd av Arbetsförmedlingen.
– Vårt förslag är att regeringen skyndsamt tillsätter en utredning om i vilken mån det är lämpligt att genomföra det här, sa Mikael Sjöberg.
Utredningen föreslår också att regeringen inrättar en delegation mot arbetslivskriminalitet, med eget kansli. Arbetsmarknadsministern kallar det »ett spännande förslag«, men inga beslut om en delegation är fattade i nuläget. Inte heller presenterades några beslut från regeringen när det gäller att ändra sekretessbestämmelser.
Arbetsmiljöverket föreslås få ansvaret att leda det myndighetsgemensamma arbetet mot brott och fusk i arbetslivet.
LO instämmer i kritiken om bristande delaktighet för arbetsmarknadens parter i kontroller av fusk på arbetsplatser.
– Vi har påpekat under en längre tid att parterna i allmänhet, och facket i synnerhet, måste involveras mer än hittills. Det är ju ändå våra fackliga representanter som befinner sig på arbetsplatser dagligdags och ser vad som fungerar och inte fungerar, säger Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande.
På frågan om varför facket inte fått vara mer delaktiga under de här åren, lyfter hon bland annat att det handlat om en ”prövotid” för myndigheter och att resurserna inte har varit så stora.
– Det handlar också om regleringsbrev och hur tydlig regeringen är i sitt uppdrag. Jag tycker att det vore bra om man inrättar ett kansli som samordnar myndigheterna, som utredaren föreslår. Det blir lättare att upparbeta kontakt med en eller ett par företrädare. än att vi ska kontakta åtta myndigheter för att försöka hitta rätt, säger Therese Guovelin.
LO förespråkar också att sekretessreglerna luckras upp för att myndigheter lättare ska kunna dela information.
– Vi har pratat i flera år om det vi kallar absurditeter i sekretesslagstiftningen, men det har alltid varit känsligt för regering och riksdag att titta på det här, till exempel utifrån GDPR-lagstiftningen.
Therese Guovelin skulle också gärna se ökade resurser till arbetet:
– När vi för 20 år sedan bedrev ett 5-årigt arbete inom restaurangbranschen mellan olika myndigheter, betalade det sig redan första åren för vi säkrade pengar tillbaka till staten. Så det är väl investerade pengar.
Dagens Arena har sökt Svenskt Näringsliv för en kommentar, men de har inte återkommit.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
