Arbetsmiljö En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att 16 procent av medlemmarna anser att elever som mobbar och kränker lärare är ett arbetsmiljöproblem. Och våld och hot upplevs bli allt grövre: »Han tog en stol och slog mot mig« berättar en lärare.
På Skyddsombudens dag, 23 oktober, vill Lärarnas riksförbund i Stockholm uppmärksamma lärares utsatthet för hot och våld genom att publicera ett antal korta filmer, där anonyma vittnesmål från lärare läses upp av olika skyddsombud bakom en kateder. Samtidigt har Lärarnas Riksförbund nyligen gjort en ännu opublicerad undersökning där 16 procent av lärarna i grundskolans senare år uppger att det är ett arbetsmiljöproblem med elever som mobbar och/eller kränker lärare. Samma siffra i förra årets undersökning var 13 procent.
Dagens Arena har pratat med en lärare som själv har varit utsatt för våld. Vi kallar henne Katarina, eftersom hon vill vara anonym, och hon berättar om en incident för några år sedan när hon arbetade med sex 11-åriga pojkar i en liten grupp tillsammans med en assistent. Pojkarna hade placerats i egen grupp just för att de hade lätt för att tappa humöret.
»Eleven kom arg till skolan på morgon och vägrade arbeta. Han vägrade lämna ifrån sig sin mobil, skrek och svor och kallade oss massa saker. Han klagade på att han var hungrig. Assistenten hämtade smörgåsar som han kastade i väggen. Sedan började han kasta han stolar i väggen. Vi ringde vårdnadshavaren, och när han fick prata med dem blev han ännu argare.
Han började hamra på oss med knytnävar. Jag ställde mig emellan assistenten och honom, för att skydda assistenten, och han tog en stol och slog mot mig.«
Katarina berättar att slagen pågick i runt 20 minuter och gav henne blåmärken på ben och armar. Samtidigt säger hon att våldsamma incidenter inte är ovanliga.
»Sedan har jag fem elever i rummet intill som är jätterädda för att jag blir slagen, och samtidigt som jag själv är skärrad måste jag först gå in och lugna dem, och sedan lugna assistenten och sedan ska jag ha lektioner igen. Nästa dag ska du möta eleven igen och vara pedagogisk mot honom«.
I en av Lärarnas riksförbunds filmer läses ett vittnesmål upp där tre elever tillsammans hotar en lärare som är gravid med att sparka henne i magen, för att en av eleverna blivit fråntagen sin mobiltelefon.
Elisabeth Sandstedt, som är huvudskyddsombud på Lärarnas Riksförbund i Stockholm, berättar att det som utmärker våldsamma situationer mot lärare är att våldet blir grövre och utövas av allt yngre elever.
– Om en elev kastar en sax och du får den i ansiktet är det lika allvarligt om den som kastar går i nian eller i ettan. Både hot och våld går ned i åldrarna och det handlar om elever i affekt, som är svåra eller omöjliga att prata med. De kastar stolar, rivs, nyps, attackerar ögonen, sparkar mot smalbenen och använder hot och grova ord, säger Elisabeth Sandstedt.
I Stockholm är det enligt fackförbundet påtagligt hur våldsamma händelser sker i lika hög grad i ytter- eller innerstadsskolor, och att upprinnelsen och avslutet på händelser ser väldigt lika ut.
– Det kan handla om att eleven får en tillrättavisning och börjar jobba upp sig till en affekt som läraren inte kan hantera.
Som huvudskyddsombud anser hon att rektorer inte i tillräcklig utsträckning använder sig av de befogenheter som finns. Hon tror att det kan bero på att rektorn är orolig för att det ska se ut som att skolan har problem genom att vidta skarpa åtgärder, till exempel att polisanmäla händelser, och därmed avskräcka föräldrar från skolan.
– Vi vill att rektorer bör ta större ansvar för arbetsmiljön. Det rektorer gör är att man kallar dit föräldrar för samtal, och tror att det ska bli bra. Men man bör i större utsträckning stänga av elever längre än en halv dag om de har använt våld, eller flytta en elev till en annan skola eller klass, tillfälligt eller permanent. I dag går eleven ofta kvar i klassen hos läraren som man har misshandlat eller hotat, säger Elisabeth Sandstedt.
Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund, anser att det bästa sättet att undvika hot och våld mot lärare, är att sätta in resurser tidigt i för- och grundskolan för att elever ska få läs- och skrivkunnighet, men även för att fånga upp sociala problem.
– När äldre elever blir våldsamma finns det ofta en historik. Läraren vet sedan tidigare att insatser behövs – det kan bero på hemmiljön, eller vara extra stöd – men de sätts inte in. Då hamnar allt i skolan och det blir en tuff situation, säger Åsa Fahlén.
Hon håller med Elisabeth Sandstedt om att rektorer behöver visa tydligt att de står bakom sina lärare i situationer med våld och konflikter. När det gäller att flytta eller stänga av elever säger hon att det är en komplicerad fråga.
– Om det uppstår en väldigt allvarlig situation, där inte bara lärare utan andra elever är utsatta, så kan man behöva flytta eleven. Det handlar om att få en balans mellan elevers rätt till utbildning och lärarens rätt att vara trygg på sin arbetsplats, säger Åsa Fahlén.
Enligt Arbetsmiljöverket har anmälningarna till myndigheten om incidenter med hot och våld i skolan fördubblats sedan 2014. 870 så kallade 3 3a-anmälningar kom in under 2018, och till och med mitten av augusti 2019 hade nästan 500 anmälningar kommit in. Den absoluta merparten av anmälningarna rör för- och grundskolan.
Incidenter mellan elever anmäls i andra kanaler så merparten av händelserna handlar om våld och hot riktat mot lärare.
– I siffrorna rör det sig om hot, hot om våld men också fysiskt våld och rån, även om rån är väldigt sällsynt. Det vanligaste är hot om våld, men statistiken ligger också ganska högt för när man faktiskt blir slagen eller sparkad, säger Kristian Hansson, sakkunnig för minderåriga, skola och utbildning på Arbetsmiljöverket.
Han påpekar att anmälningarna generellt sett har ökat i samhället, men att skolan sticker ut när det gäller ökningen. Antalet arbetsolyckor som leder till sjukskrivning har legat ganska stabilt över tid, men Kristian Hansson tycker att lärarassistenter sticker ut på ett negativt sätt.
– Det är en förfärlig statistik. När det gäller arbetsolyckor med sjukfrånvaro inom grund- och gymnasieskola 2014-18 ligger lärarassistenter väldigt högt, och det handlar företrädelsevis om kvinnor som blir utsatta för hot och våld som anmäls, säger Kristian Hansson.
Arbetsmiljöverket gjorde en större översyn av skolan 2014-2017. Enligt Kristian Hansson finns stora brister.
– Jag tycker att skolan har en utmaning i att arbeta mer systematiskt med arbetsmiljöarbetet. Man jobbar för och med människor, men tänker mer på dem än arbetsmiljön.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
