Fler får skulder till Kronofogden efter återkrav på ersättningar som bostadsbidrag, efter att hårdare regler har införts. Samtidigt har planer på att ändra beräkningsreglerna för bostadsbidraget dröjt i flera år – något som bidrar till ökad skuldsättning.
Sedan 1 september gäller hårdare krav på återbetalning av ersättningar från Försäkringskassan. Den som har fått för högt bostadsbidrag eller sjukpenning måste nu betala tillbaka inom 30 dagar från det att kravet kommer. Det här har lett till mer än en fördubbling i antalet personer som hamnar hos Kronofogden, från 450 under januari-februari 2022 till 1000 personer under samma period i år. Det berättade Ekot på måndagen.
Tidigare utredde Försäkringskassan först om den som var skyldig pengar kunde betala, och det fanns fler undantag.
De skärpta reglerna infördes under den förra S-ledda regeringen, men har sin grund i ett tillkännagivande från riksdagen året innan.*
Samtidigt har en annan fråga som påverkar skuldsättningen dragit i långbänk: det handlar om att gå över till att beräkna bidragsmottagares inkomster månadsvis, vilket motverkar risken att stora återbetalningskrav drabbar individer långt i efterhand. Det här sättet att beräkna är möjligt sedan ett par år tillbaka, då Skatteverket fick förbättrad data.
I dag bygger nivån på exempelvis bostadsbidraget på uppgifter om preliminära inkomster. Sedan stäms det av mot faktiska inkomster i efterhand.
– Det kan ske så långt som två år i efterhand ibland. Ungefär en tredjedel får återkrav ,enligt uppgifter vi har, vilket kan leda till en ekonomisk katastrof för enskilda. Det gör att många inte ens vågar söka bostadsbidrag, säger Karin Lindeberg, bostadspolitisk chef på Hyresgästföreningen.
Senast ett förslag från den så kallade BUMS-utredningen (som handlar om ökad träffsäkerhet och minskad skuldsättning i bostadsbidraget och underhållsstöd) lades på regeringens bord var i februari. Utredaren Åsa Karlsson Björkmarker säger att de lade fram den i två delar: en som bara ändrade beräkningen av inkomst, och en del som var ”mer politisk” och innehåll större förändringar.
Men lagförslagen lades aldrig fram av S-regeringen. Enligt Anders Ygeman, nuvarande gruppledare för socialförsäkringsutskottet, beror det på att det var budgetpåverkande, och därför behövde vänta till höstbudgeten.
– Tanken var nog att gå vidare med den i budgeten, men sedan kom valet och vi förlorade det. Och M-SD har valt att inte gå vidare med det, säger Anders Ygeman (S).
Socialdemokraterna har nu lagt en motion om den delen av förslaget som rör inkomstberäkning som ska komma upp i riksdagen.
Vad tänker du om att fler hamnar hos Kronofogden på grund av de skärpta återbetalningskraven?
– Flera av de negativa konsekvenserna skulle ju försvinna om man genomförde BUMS-utredningens förslag. Det skulle vara bra om man genomförde det snabbt, säger Anders Ygeman.
Även om han säger att S-regeringen ”inte hade något val” när det gällde att skärpa återbetalningsreglerna, tror han att regelskärpningen kan vara bra om den kombineras med nya beräkningsregler som minskar risken för skuldsättning.
Nu säger sig alla partier vilja höja bostadsbidraget. Vad anser du är viktigast att göra på kort sikt?
– De två viktigaste förändringarna är att se till att det extra tillägget för barnfamiljer inte tas bort, och det andra är att genomföra åtminstone första delen av BUMS-utredningen, säger Anders Ygeman.
Karin Lindeberg från Hyresgästföreningen tror att det kan bli nödvändigt att snart göra en grundlig genomgång – av både lagförslaget och Försäkringskassans egna förslag om att beräkna inkomster.
– Det vi vill se är att man minskar risken att bli återbetalningsskyldig, och att bidraget kommer människor till del. Att man inte avskräcker människor från att söka för att man kan bli återbetalningsskyldig.
*Ett tillkännagivande betyder att en politisk riksdagsmajoritet uppmanar regeringen att genomföra en lagändring.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
