yrkesprogram Sedan gymnasiereformen 2011 har söktrycket på yrkesprogrammen minskat kraftigt. Att välja till ämnen som ger möjlighet att läsa vidare är svårt i praktiken. Sedan M svängt i frågan finns en politisk majoritet för att återinföra högskolebehörigheten på utbildningarna – ett förslag de röstade ned 2018.
Innan gymnasiereformen Gy11 trädde i kraft år 2011 sökte omkring 50 procent av landets skolelever till ett yrkesprogram. År 2019 gick 28,8 procent av alla gymnasieelever en yrkesutbildning och 58,6 procent läste ett högskoleförberedande program. Reformen innebar bland annat att högskolebehörigheten försvann på yrkesprogrammen.
Vill en elev på yrkesprogram få högskolebehörighet finns nu möjligheten att välja till de ämnen som krävs för det. Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén menar att denna möjlighet emellertid inte alltid fungerar i realiteten.
– Det handlar om en så praktisk fråga som schemaläggning. I dag när elever väljer till hamnar deras lektioner ofta på ytterkanten av schemat. Då finns det en risk att de inte vill sitta kvar till halv sex när alla andra har slutat. Det är bättre att lektionerna redan ligger inne i schemat, vid tillfällen då man inte lockas att låta bli att gå dit, säger hon.
Lärarnas Riksförbund är en av flera aktörer som vill att man återinför högskolebehörigheten på yrkesprogrammen. Men med möjligheten att kunna välja bort ämnen, alltså tvärtemot hur det ser ut i dag.
– Vi tycker att de här högskoleförberedande kurserna ska ingå i paketet som du väljer. I dag måste man aktivt välja till det och det tror vi är en av anledningarna till att färre söker yrkesprogrammen. Det sänder signaler om att här ställer de inte lika höga krav på dig, du behöver inte läsa de kurserna, det är inte meningen att du ska läsa vidare. Det vet man ju inte. Hur mycket vet man när man är 15 år om vad man vill göra i framtiden? säger Åsa Fahlén.
År 2013 genomförde Lärarnas Riksförbund en undersökning om hur gymnasielärare såg på Gy11. Knappt hälften av deltagarna ansåg då att samtliga gymnasieprogram ska leda till högskolebehörighet. Hur ser den uppfattningen ut i dag bland lärarna?
– Jag tror att hos lärare ser man både för- och nackdelar med det här. Men när vi ser en så tydlig trend av att söktrycket har minskat så blir det här ett samhällsproblem. Det saknas arbetskraft inom så väldigt många sektorer, så då får man se ur ett samhällsperspektiv. Samtidigt vill vi höja statusen på yrkesprogrammen bland annat genom att vi vill se krav på legitimation för yrkeslärare, säger Åsa Fahlén.
Även Lärarförbundet vill att yrkesutbildningarna ska ge högskolebehörighet. De menar bland annat att det är enklare för en huvudman att rusta en gymnasieskola när de i förväg vet vilka resurser som behövs. Det underlättar också planeringen, till skillnad från om elever ska välja till ämnen, menar de. Lärarförbundet lyfter också en annan aspekt av frågan som de tycker är viktig att belysa.
– Utöver huvudmännens planering och yrkesprogrammens attraktivitet och status har Lärarförbundet ett bredare perspektiv. Det handlar om att vi ser de här kunskaperna som helt nödvändiga för eleverna för att de ska klara sig på längre sikt. Som samhällsmedborgare och för att göra sig attraktiva på en alltmer kunskapsintensiv arbetsmarknad. Man får lättare att tillgodogöra sig det livslånga lärandet och möjligheterna att byta yrke, byta karriär och spår i livet, säger Patrik Ribe, utredare på Lärarförbundet.
Båda fackförbunden understryker också vikten av att höja statusen på yrkesprogrammen och yrkena som de leder till.
– Det har funnits en trend under lång tid att man påtalat betydelsen av just högre utbildning. Det är naturligtvis väldigt viktigt med högre utbildning, men det får inte ske på bekostnad av att man helt bortser från betydelsen av yrkesutbildning. Att ha en gymnasial yrkesutbildning innebär möjligheter på arbetsmarknaden i termer av karriärvägar och utveckling. Man kan också genom arbete börja bygga upp sitt liv lite tidigare än om man väljer att läsa in en längre högre utbildning. Plugga vidare ska man givetvis ha möjlighet till att göra senare i livet om man så vill. Här finns det ett behov av att man från politiskt håll signalerar att yrkesutbildning erbjuder stora möjligheter och ofta en stabil ställning på arbetsmarknaden, säger Patrik Ribe.
Åsa Fahlén menar att det också är attityder i samhället och från föräldrar som påverkar vilken inriktning man söker sig till.
– Tyvärr finns bilden kvar fortfarande att yrkesprogrammen är någonting för de som inte är så duktiga i skolan, de som är skoltrötta. Att många av de här yrkena leder till en arbetsmiljö som kan vara skitig och jobbig på det sättet. Föräldrar har kanske en bild av hur det såg ut när de var unga, men väldigt mycket har förändrats, säger hon.
Arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen vill också se att de yrkesförberedande programmen är studieförberedande.
– Det hade varit bra, tror vi. Vi försöker också förändra bilden av industrin, att det skulle vara smutsigt, så ser det inte ut i dag. Det finns parkettgolv i många av fabrikerna hos våra medlemsföretag och mycket är robotiserat, säger Victor Svedberg, kommunikatör på Teknikföretagen.
I juni 2018 lade regeringen fram ett förslag om att återinföra automatisk högskolebehörighet, med möjlighet att välja bort den. Det röstades då ned av Allianspartierna och Sverigedemokraterna. I dag har Moderaterna ändrat inställning i frågan och stöder ett återinförande av högskolebehörigheten på yrkesprogrammen.
–Jag tror att man verkligen hade en önskan om att gymnasiereformen skulle ha den effekten att fler skulle välja yrkesprogram, om man slapp de teoretiska ämnena. Att fler skulle välja de yrken som vi så väl behöver. Tyvärr har det blivit precis tvärtom. När vi ser effekten av borttagandet av högskolebehörigheten som grund, så ser vi att ansökningarna till yrkesprogrammen har rasat. Därför har vi från Moderaterna sagt att vi hellre ser att man återinför högskolebehörigheten som norm – däremot måste det vara möjligt att välja bort det, säger Kristina Axén Olin, utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna.
Det var förslaget som regeringen lade fram 2018. Varför röstade ni ned det då?
– Att ta bort de teoretiska ämnena från yrkesprogram var en åtgärd för att öka yrkesprogrammens attraktivitet. Men nu med facit i hand ser vi att det inte blivit så. Då måste vi vara beredda att ompröva vår politik. Jag träffar många som beskriver för mig att man väljer bort de programmen för att man inte vill stänga dörrar, säger Kristina Axén Olin.
Liberalerna, som var ledande aktör bakom gymnasiereformen 2011 då Jan Björklund satt som utbildningsminister, har inte ändrat uppfattning i dag. Roger Haddad, skolpolitisk talesperson för Liberalerna, menar att debattens fokus i stället bör ligga på grundskolornas möjlighet att se till att fler går ut nian med gymnasiebehörighet.
– Ja, det blev färre sökande vid den här förändringen. Men en förklaring är också att förut räckte att du hade godkänt i matematik, svenska och engelska. När vi gjorde om gymnasieskolan så måste man ha godkänt i minst åtta ämnen för att komma in på ett yrkesprogram, respektive tolv ämnen för studieförberedande program. Den där kravhöjningen har ju påverkat söktrycket. Vi har 15–16 procent som inte är behöriga till gymnasiet. Det är kärnproblemet. Så i stället för att sänka kraven eller göra yrkesprogrammen ännu mer teoretiska, som det var förut, måste man signalera till grundskolan att de måste göra sitt jobb. Det är ett misslyckande och grundskolans kvalitetsbrister präglar gymnasiedebatten, säger han.
Roger Haddad menar att det också finns positiva effekter av gymnasiereformen, som han vill lyfta fram i debatten.
– Fler lämnar nu yrkesprogrammen med en yrkesexamen, än innan 2011. Förut kom fler in, men oerhört många lämnade utan en fullständig och avslutad examen, säger han.
Inte heller Centerpartiet är för att högskolebehörigheten återinförs på yrkesprogrammen.
– Vi har inte ändrat åsikt, säger Fredrik Christensson, utbildningspolitisk talesperson för Centerpartiet.
Kristina Axén Olin tror dock inte att ett nytt förslag är aktuellt då regeringen redan inlett två utredningar om frågan. Den ena ska vara klar vid årsskiftet och den andra inte före 2024.
En av utredningarna handlar om det som lärarfacken tagit upp: hur möjligheterna ser ut för elever på yrkesprogrammen att välja till högskoleförberedande undervisning.
»Ett problem i dag är att det är svårt för många yrkeselever att lägga till och läsa de kurser som ger grundläggande högskolebehörighet om de inte läser utökat program. Regeringen har därför gett Skolverket i uppdrag att – utöver att förbereda ett framtida införande av ämnesbetyg – också undersöka möjligheter att skapa ett reellt utrymme för elever på alla yrkesprogram, oavsett yrkesutgång« skriver utbildningsminister Anna Ekström (S) i ett mail till Dagens Arena.
På frågan om det finns planer på att lägga fram ett nytt förslag om att införa automatisk högskolebehörighet svarar Anna Ekström varken ja eller nej. Hon skriver att Socialdemokraterna vill se att det återinförs och att det var olyckligt att riksdagen inte kunde ställa sig bakom det förslaget år 2018.
Vänsterpartiet säger att de länge velat se att man återinför de högskoleförberedande ämnena på yrkeslinjerna. De tycker inte att frågan behöver utredas ytterligare då det redan finns ett tydligt underlag och de vill att förslaget ska läggas fram igen.
– Det finns flera utredningar som har visat på att borttagandet av den automatiska högskolebehörigheten har lett till att färre söker till yrkesprogrammen. På grund av att ungdomar är rädda att göra ett val som de sen kanske ångrar, men också för att arbetsmarknaden förändras och ställer andra villkor. Jag har själv suttit med i två sådana utredningar där man kommit fram till det här, och ändå vill man utreda frågan igen. Faktan finns redan på bordet, säger Daniel Riazat, ledamot för Vänsterpartiet i utbildningsutskottet.
Han säger att de inte känner till att Moderaterna ändrat sig i frågan, men att det gläder honom om det är så.
– Vi har inte märkt av det i debatten i riksdagen, men vi är glada om de har vänt i den här frågan. Då skulle det finnas en majoritet för att få tillbaka högskolebehörigheten. Jag kan garantera att om Moderaterna är med på det här kommer vi i Vänsterpartiet att ta initiativ i frågan. Vi gör det väldigt snart i sådana fall.
Daniel Riazat säger att Vänsterpartiet också vill att statusen höjs för yrkena som utbildningarna leder till. Men det handlar om att politiker måste sända signaler om att de vill förbättra arbetsvillkoren och anställningstryggheten, inte försämra dem.
– Jag tror att det är en blandning av satsningar. Att se till att få tillbaka högskolebehörigheten och att inte försämra utan att förbättra villkoren för de som arbetar inom dessa yrken. Men också att sända signalen om att yrkesprogrammen inte på något sätt är sämre än de högskoleförberedande programmen, säger han.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
