las-förhandlingar I fredags strandade las-förhandlingarna för andra gången. Men trots att LO sa nej, gick PTK och Svenskt Näringsliv ut med att de var överens och beredda att låta deras avtal bli lag. Men inte alla fackförbund inom PTK står bakom överenskommelsen.
Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet gick redan i slutet av förra året ut och uttryckte skepsis mot vad förhandlingarna mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv skulle kunna innebära. När nu förhandlingarna strandat en andra gång, men PTK och Svenskt Näringsliv sagt sig vara beredda att göra upp utan LO, har de två lärarfacken valt att inte sälla sig bakom PTK:s beslut.
– Nej, det deklarerade vi i Lärarnas riksförbund redan tidigare och det har inte kommit upp något för oss som förändrar detta. Vi har gjort klart inom PTK att vi inte gillar detta, men det är majoritetsbeslut, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.
Lärarnas Riksförbund är både kritiska mot uppgörelsen, men också mot PTK som man menar inte har varit öppna med att det inte är ett enhälligt beslut från förbunden.
– Jag kan tycka att det är olyckligt att det inte framgår att det inte är ett enhälligt beslut som fattats inom PTK, säger Åsa Fahlén.
Medan Lärarnas Riksförbund inte har haft någon egen representant i förhandlingarna, har Lärarförbundet suttit med i diskussionerna mellan parterna. Lärarförbundet uttrycker också en mer försonlig hållning gentemot PTK.
– En majoritet av PTK:s förbund har via en mycket bra, intern process landat i att säga ja, men vi landade i ett nej. För oss är det inte en stor grej, så som det ibland låter i en grannorganisation med två bokstäver – LO – men vi drar olika slutsatser inom PTK beroende på våra olika verksamheter, säger Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet.
Enligt Lärarförbundet är splittringen inom PTK ett resultat av att lagstiftaren givit PTK, som företräder privatanställda tjänstemän, i uppdrag att förhandla om lösningar för hela arbetsmarknaden.
När det gäller bevekelsegrunderna för att säga nej till avtalet liknar de till stor del varandra hos de två förbunden. De är i mycket beroende av att man företräder anställda i ett bristyrke och inom offentlig sektor. Eftersom det råder brist på lärare är det sällan uppsägningar på grund av arbetsbrist är aktuella, och undantag från turordningsregler är därför en betydligt mindre relevant fråga än saklig grund för uppsägningar.
– I vårt fall är uppsägning på grund av personliga skäl, i kombination med marknadisering och konkurrensutsättning av skolan en tung puck som gör att vi sa nej, trots att det var flera andra delar som vi var positiva till, säger Mathias Åström på Lärarförbundet.
Lärarförbundet menar att läraren som person hamnar i skottgluggen på grund av skolans konkurrensutsättning.
– Enskilda lärare kan vara utsatta om man väcker missnöje hos en elevs förälder, och föräldern hotar att ta en elev ur skolan. Det innebär en risk att förlora budgetunderlag (eleven genom skolpengen, red. anm.); då kan kan du som lärare vara ett problem för din arbetsgivare, säger Mathias Åstrand.
Även Lärarnas Riksförbund drog slutsatsen att uppgörelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv var för dålig när det gäller att skydda den som sägs upp av personliga skäl.
– Tittar man på anställningstryggheten och förslagen som ligger där tycker vi att de försämrar tryggheten väsentligt. Det man har pratat om nu är att man ska föra över bevisbördan till facket som på kort varsel ska visa att en uppsägning av personliga skäl på är ogiltig. Eftersom den som sagts upp förlorar sin inkomst med en gång blir det i praktiken omöjligt att gå tillbaka till arbetsgivaren som sagt upp, även om det var en ogiltig uppsägning, eftersom man med en gång måste skaffa nytt jobb. Så det blir enkelt för arbetsgivaren att göra sig av med anställda, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.
En annan punkt som Lärarnas Riksförbund är starkt kritiska till är att möjligheten att slå ihop flera olika turordningskretsar föreslås tas bort.
– Som läraryrket ser ut gör det att det riskerar att bli väldigt få i varje krets, vilket gör att arbetsgivaren får väldigt stark rätt att välja vilka de vill säga upp. En historielärare kan till exempel inte med kort vidareutbildning ta en fysiklärares jobb; de olika ämneskombinationerna hos lärare gör att man kan göra i princip vem som helst övertalig, säger Åsa Fahlén.
På en punkt skiljer sig de bägge lärarförbundens hållning åt väsentligt: omställning och vidareutbildning. Lärarnas Riksförbund anser att det partsgemensamma förslaget har väldigt lite att erbjuda lärarkåren.
– De delar som skulle betala försämrad anställningstrygghet, omställningen, är inte särskilt attraktiv för våra medlemmar. Som lärare har man ju sin grundkompetens och en kortare vidareutbildning gör inte att man förbättrar sin ställning på arbetsmarknaden; en utbildning till historielärare blir inte »gammal«, säger Åsa Fahlén.
Lärarförbundet tycker tvärtom att kompetensutvecklingsdelen i partsförslaget var det som de var allra mest positiva till, och gärna hade sett bli verklighet.
– När det gäller omställning var det kanonbra satsningar som låg på bordet. De skulle ge möjlighet att i upp till ett år få en utbildning mitt i livet, och det skulle ge en rejäl skjuts till diskussionen om ett långt arbetsliv, och till exempel möjliggöra ett karriärbyte efter 20 år, säger Mathias Åström.
Bägge lärarförbunden tecknade för ett tag sedan ett avtal för offentliganställda lärare med SKR, som facken tycker är bättre än det som parterna tog fram. Huruvida det avtalet fortsatt skulle gälla om lagstiftningen går på en annan linje, svarar de olika på. Lärarnas Riksförbund menar att lagen skulle gälla över avtalet, medan Lärarförbundet menar att avtalet möjligen skulle kunna fortsätta gälla, beroende på dispositivitet i lagen.
Även Teaterförbundet för scen och film går nu ut och tar avstånd från det förslag som PTK gemensamt kom fram till med Svenskt Näringsliv. Det är särskilt förändringarna när det gäller saklig grund och att anställda inte ska få kvarstå i anställning under en tvist om ogiltighet som får förbundet att vara kritiska:
»Dessa förändringar skulle innebära att det blir lättare för arbetsgivaren att säga upp enskilda medarbetare på grund av personliga skäl och skulle också leda till fler tvister i domstol. Det reserverade vi oss emot« säger Madeleine Wagemyr, förhandlingschef på Teaterförbundet för scen och film i en kommentar på sin hemsida.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
