Det politiska läget har gjort det annars sömniga KU till en arena för de borgerliga partierna att bedriva oppositionspolitik. I skottgluggen står bland andra Gabriel Wikström, Margot Wallström och Magdalena Andersson.
Sedan den nya regeringen bildades har anmälningarna till Konstitutionsutskottet ramlat in. Utfrågningarna brukar vanligtvis inte väcka något större engagemang, men det politiska läget gör KU till en arena för de borgerliga partierna att visa att de bedriver verklig oppositionspolitik, spår Ekots Tomas Ramberg.
I dag inleds utfrågningarna i KU. Först ut är Vattenfalls ordförande Lars G Nordström och hans företrädare Lars Westerberg. Anmälan gäller den förra regeringens hantering av Vattenfalls brunkolsverksamhet i Tyskland och lämnades in av Miljöpartiet.
Sedan frågas sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) ut med anledning av förslaget om att ta bort det fria vårdvalet i primärvården.
Andra ministrar som står i skottgluggen i april är Margot Wallström för erkännandet av Palestina, Åsa Romson för anställning av statssekreterare och licensjakt, Mehmet Kaplan för hanteringen av Bromma flygplats och Anna Johansson för hur hon skött frågan om Förbifart Stockholm.
Senare kommer även Annika Strandhäll att ställas till svars för att hon inte fördubblat jämställdhetsbonusen, Magdalena Andersson för uttalandet att ”ladorna är tomma” och Stefan Löfven ska granskas för hanteringen av Saudiavtalet.
De borgerliga partierna har klargjort att de är beredda att lägga misstroendeförklaringar mot enskilda ministrar. Om en majoritet i riksdagen står bakom ett sådant förslag måste statsrådet avgå. Om KU riktar hård kritik mot en enskild minister är det ett effektivt vapen för oppositionen att väcka en misstroendeomröstning, menar Tomas Ramberg.
Här hittar du vårens utfrågningar.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
