Flyktingar kommer i arbete – men det tar tid

Integration Det har inte blivit svårare för flyktingar att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, trots ökad invandring och färre lätta jobb i industrin, visar en ny rapport från ESO. »Det kan vara så att det är omöjligt att få integrationen att gå så mycket bättre än den har gjort hittills« säger rapportförfattaren.

Idag presenteras ESO:s, Expertgruppen för studier av offentlig ekonomi, rapport om arbetsmarknadsintegration och även kostnaderna för flyktinginvandringens kostnader.

Joakim Ruist, universitetsadjunkt vid Göteborgs universitet, har författat rapporten åt ESO.

– När vi diskuterar flyktingars integration så mycket som vi gör så är det bra om vi har ett lite bredare kunskapsunderlag. Den frågeställning som intresserat mig mest är den ifall det över tid har blivit svårare för flyktingar att komma in på arbetsmarknaden. Jag har också tittat på flyktinginvandringen och de offentliga finanserna.

Enligt Joakim Ruist finns det goda själ att tro att det har blivit svårare för flyktingarna att etablera sig på arbetsmarknaden, mycket på grund av att den industrisektor som möjliggjorde många utlandsfödda sitt första jobb under 6o- till 80-talet, blivit allt mindre.

Hans rapport visar dock att det de senaste 20 åren inte blivit svårare för utlandsfödda att få jobb – men det tar 15 till 20 år.

– Det tycks inte bli svårare att integrera flyktingar när antalet nyanlända i Sverige ökar eller när antalet enkla jobb i tillverkningsindustrin minskar.

Inte heller verkar utbildningsnivå spela en avgörande roll för om en grupp ska lyckas att snabbt ta sig in på arbetsmarknaden.

– Det allra tydligaste är att de grupper som kom under 1980-talet kommer snabbare upp i hög sysselsättning än de grupper som kommer senare, men på sikt jämnar det ut sig. Det är svårt att jämföra flyktinggrupper, även om det är stor skillnad mellan hur snabbt de olika grupperna tar sig in på arbetsmarknaden. Vad man snabbt kommer att tänka på är att det kan skilja sig i utbildningsnivå, vilket det också gör, men det är väldigt lågt korrelerat med vilka grupper det går bäst för.

Joakim Ruist tycker att det är olyckligt att det i Sverige pratas om att »integrationen måste lyckas bättre«, eftersom det enligt hans forskning finns en relativt hög sysselsättningsgrad för utlandsfödda som inte blir sämre över tid.

– Vi kan konstatera att det har varit svårt att få in flyktingar i arbete i alla tider, men det är inte så konstigt att det är svårt att komma som flykting med möjligt lägre utbildningsnivå, att inte kunna språket eller kulturen, och dessutom ha erfarenheter av krig i bagaget. Det kan vara så att det är omöjligt att få integrationen att gå så mycket bättre än den har gjort hittills.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) är dock optimistisk och trycker på att om man vill åt större förändringar så krävs det strukturella reformer. Hon tar tre exempel på strukturförändringar som implementerats och som verkar ha fått god effekt.

• Alla kommuner måste ta sitt ansvar och ta emot flyktingar.
• Den nya utformningen av föräldraförsäkringen ska förhindra att det blir en kvinnofälla som gör att nyanlända kvinnor inte börjar jobba.
• Etableringsansvaret flyttades av Reinfeldt-regeringen från kommunerna till arbetsförmedlingen.

– Det verkar faktiskt som att någonting har hänt. Sedan 2015 har tiderna förkortats och det visar att vi kan påverka genom reformer, kommenterar Ylva Johansson.

Rapporten tar också upp kostnaderna för flyktingmottagandet. Enligt Ruists uträkning kostar flyktingmottagandet 41,5 miljarder per år. Per flykting är det mellan 53 000 – 94 000 kronor netto per år. De får ut mer i välfärd och pension än vad de betalar i skatt.

Uträkningen har fått kritik från bland annat Arena Idés chefsekonom Sandro Scocco, som i podden Pengar och Politik förklarar varför uträkningen Ruist gjort inte ger ett korrekt bild.

– Vi har, som de flesta länder har, en sned yrkesfördelning som innebär att utlandsfödda är kraftigt överrepresenterade i låglönejobb och det är bara därför Ruist får det här resultatet.