Lesbos Lesbos har tagit emot stora mängder flyktingar de senaste åren. Nu ska den grekiska ön åter igen bli en het turistort och då ska nykomlingarna helst inte synas till enligt myndigheterna. På gräsrotsnivå ser det dock annorlunda ut.
– Det är mycket mindre problem här nu än tidigare, säger taxichauffören Stavros när han kör ner för den slingriga bergsvägen som leder till den lilla byn Skala Sykamias.
Byn ligger på den nordöstra delen av Lesbos – en ö som har skapat stora rubriker i världspressen de senaste åren genom det stora antalet flyktingar som har kommit hit.
Mjuka vågor rullar in över de runda småstenar som bildar stranden intill Skala Sykamias. Solen håller på att gå ner, och det är under mörkrets skydd som båtarna brukar anlända till stranden från Turkiet – som skymtar på andra sidan det trånga sund som skiljer de båda länderna åt. Stavros berättar att flest båtar kom 2015, ”när läget i Syrien var som värst”.
– Då kunde vi inte ens räkna antalet båtar som kom hit, säger han och uppskattar att det rörde sig om 5 000 flyktingar som anlände till Lesbos – varje dag.
Färre flyktingar
I byns hamn förbereder sig de lokala fiskarna att gå ut med sina fiskebåtar under kvällen, och även de säger att situation är bättre eftersom det kommer betydligt färre båtar med flyktingar nuförtiden.
– Nu kommer det en båt i veckan, säger fiskaren Nicos Katakouzinos.
Han, tillsammans med andra fiskare i hamnen, beskriver hur människosmugglarnas båtar ofta blir stoppade av de grekiska och turkiska kustbevakningarna innan de når Lesbos stränder, och skickas tillbaka till Turkiet – som får fortsatt miljardstöd av EU för att förhindra att framför allt syriska flyktingar tar sig till EU.
– Kustbevakningarna samarbetar, det har jag sett med egna ögon, säger Nicos Katakouzinos vidare.
Skapar heta känslor
När Dagens Arena ber om en kommentar från Lesbos kustbevakning som har kontor på ön, avböjer de att kommentera. Flyktingfrågan har rört upp en del känslor bland lokalbefolkningen på Lesbos, där vissa känner sig överkörda av EU. En av dem är Vangelis Stilianou som driver en restaurang i Skala Sykamias.
Enligt honom drabbades öns turistnäring hårt när ”båtarna var fulla med flyktingar istället för turister”.
– Vi fick ingen ersättning av EU när våra inkomster uteblev, säger han och tillägger att hans taverna gapade tom under många år.
Nu ser det dock bättre ut, och Vangelis uteservering är fullsatt med turister. Utländska besökare, många från Turkiet, turistar numera på Lesbos – som har blivit känd som en av Greklands billigaste turistdestinationer, och som samtidigt beskrivs som en avslappnad och autentisk ö. De grekiska myndigheternas försök att tvätta rent Lesbos rykte som en överansträngd flyktingdestination har till stor del lyckats, sedan antalet som kommer numera är i betydligt mindre skala.
Sedan Mória-lägret brann ner, genom en anlagd brand för fyra år sedan, byggdes ett nytt flyktingläger på samma plats utanför Lesbos huvudstad Mytilene. Det lägret huserar fortfarande samtliga flyktingar som kommer till ön. I närheten arbetar många hjälporganisationer med att göra livet så lätt som möjligt för de nyanlända. Paréa Lesvos är en hubb som består av sammanlagt elva organisationer uppe på en kulle – som överblickar lägret och havet nedanför.
Snabbare asylprocesser
Angeliki Kokka är fältkoordinator på Europe Cares – den tyska organisationen som driver Paréa Lesvos. Enligt henne har lägret för nuvarande runt 800 flyktingar, en kraftig minskning från början av året då siffran låg på omkring 6 000.
– Från mars skickades många till fastlandet, samtidigt som det kom allt färre till Lesbos, säger Angeliki och pekar även hon på det faktum att kustbevakningens intensiva patrullerande längs öns kuster håller antalet nyanlända på låg nivå.
Istället hittar människosmugglarna ständigt nya rutter och öar – där flyktingar i större utsträckning kommer till öar som Kreta och Rhodos. Angeliki Kokka beskriver vidare det nya flyktingklimatet som en stor ”förändring”. EU:s samarbete med Turkiet handlar givetvis om att skydda unionens gränser menar hon, och samtidigt kriminalisera immigrationen genom ”illegala migranter”.
De som väl kommer till Lesbos får dock betydligt snabbare asylprocesser numera, än tidigare.
– De får resedokument inom ett par månader, utfärdade av en särskild arbetsgrupp på plats i lägret, klargör Angeliki.
Nytt läger byggs
Även fast flyktingarna får asyl i Grekland är det få som vill stanna i landet – som anses ha få framtidsutsikter när det gäller att hitta välbetalda jobb. Grekland kommer dock förbli en första destination för många flyktingar även framöver. För att minska det uppenbara trycket på Lesbos håller ett nytt betydligt större läger på att byggas på öns norra del. Det ska stå klart under 2025, samtidigt som det nuvarande ”temporära” lägret ser ut att rivas enligt uppgifter.
Det nya lägret, som kommer ha plats för 10 000 flyktingar, är ytterligare ett sätt för regeringen att tvätta rent bilden av Lesbos, menar Angeliki Kokka. Enligt henne slussar man på det sättet bort problemet från huvudstaden och alla turister, och ”ut i bushen där det inte bor några människor”.
– Det kommer vara som ett slutet fängelse, säger hon och beskriver det som en ”katastrof” eftersom hjälporganisationerna inte kommer kunna erbjuda samma tjänster som de gör för närvarande.
Paréa Lesvos har runt 80 medarbetare från olika länder, där majoriteten jobbar som volontärer. I en sal spelar flyktingar pingis, bredvid ett rum där några volontärer packar upp nyanlända kläder ur lådor – som delas ut till dem som behöver nya plagg.
Belgiska Evelien tar arbetet som volontär på största allvar.
– Nuförtiden handlar allt om att tjäna pengar. Detta känns betydligt mer tillfredställande än så.
Kontinenten som inger hopp
Utanför bildas en kö till köket som serverar gratis lunch. En grupp av fem unga syriska män har varit på Lesbos en månad. Hemlandet erbjuder ingen framtid med diktatorn Bashar al-Assad vid makten.
– Det är bara kaos och där finns inga pengar, säger en av männen, som vill bli bilmekaniker i Tyskland – ett land som samtliga av männen har siktet inställt på.
Vägen till EU genom Turkiet är inte lätt för flyktingarna som ofta möter motstånd även på land och blir skickade tillbaka till sina hemländer. Afghanska Sanaullah Nuristani står på vägen utanför lägret och väntar på en buss tillsammans med sin fru Shukufa Janidi. Tredje försöket till Grekland lyckades, där paret tidigare blivit misshandlade av turkiska ”pushback”-rörelser som även stal flyktingarnas pengar. Idag är de dock på glatt humör sedan asylansökningarna till Frankrike nyss gick igenom. Eftersom Sanaullah är ateist var paret tvungna att fly Afghanistan när talibanerna tog över styret i landet. Shukufa är gravid och väntar parets tredje barn, som kommer födas i deras nya hemland.
Båda är flytande i engelska, där Sanaullah är översättare och gyminstruktör och därför är hoppfull att han snabbt kommer hitta arbete.
– Vi har precis bokat vårt flyg till Frankrike, säger han med ett stort leende.
Vill stanna i Grekland
Även om andra länder lockar mer än Grekland så pågår det försök att försöka få vissa av flyktingarna att stanna kvar i det första europeiska landet de kommer till. Organisationen Iliaktida med säte i Mytilene har hjälpt ensamkommande minderåriga i runt 20 år och på sistone är det allt fler arbetsgivare på Lesbos som efterfrågar flyktingar som arbetskraft – och därmed vänder sig till organisationen. Allt medan turismen återvänder behövs förmågor till restauranger, hotell och olivplockning – för att nämna några saker.
Iranske Farid Fathi arbetar som översättare för Iliaktida och har bott på Lesbos i fem år.
Han är tillsammans med en man från ön och som homosexuell är Iran inte ett alternativ att återvända till.
– När de kom på min läggning fick jag sparken från mitt jobb på ett oljebolag, säger Farid som lämnade Iran och tog en båt till Turkiet innan hans sexuella läggning skulle prövas i rätten i hemlandet.
– Jag saknar min mamma och bror men här på Lesbos tar lokalbefolkningen väl hand om mig, säger han.
På en bakgata intill sitter några män och dricker ouzo vid ett bord och samtalar i skuggan.
Nytt mångkulturellt samhälle
De tycker att situationen på Lesbos och i Grekland är bättre nu än tidigare, där många flyktingar har integrerats i samhället.
– Grekland är multikulturellt nu, säger Kostas Alvanos men påpekar samtidigt att den grekiska regeringen och EU köpslår med Turkiet när länderna ”handlar” med flyktingar.
– De saknar helt moral, säger han.
I Mytilenes hamn flockas människor i den ljumma sensommarkvällen. Restauranger och barer är fullsatta, där lokalbor blandas med turister. En del flyktingar som befann sig på Paréa Lesvos tidigare under dagen, syns till i vimlet. Några av dem är de fem syriska männen som skrattar och småpratar när de promenerar längs kajen, fångade i ett ögonblick långt borta från hemlandets vardag.
Text: Johan Augustin Foto: Jonas Gratzer
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.