Fores: Låglönejobb sänkte inte arbetslöshet

De tyska låglönejobben är rätt recept för att få ner arbetslösheten, anser arbetsgivarna. Men låglönejobben har inte haft någon större effekt på arbetslösheten.

I går presenterade den liberala tankesmedjan Fores rapporten ”Mini- and Midi-jobs in Germany”, som handlar om hur tyska låglönejobb – så kallade ”minijobb” – påverkat arbetsmarknaden.

Mellan 2003 och 2005 genomförde den tyska regeringen omfattande reformer av arbetsmarknaden, de så kallade Hartz-reformerna, i syfte att få ner den höga arbetslösheten.

Det handlade bland annat om stöd till anställning av äldre, avreglering av tillfälliga anställningar, nedskärningar i a-kassan samt generösa regler för låglönejobb (där arbetstagaren får en lön på högst 450 euro).

Efter införandet sjönk arbetslösheten från drygt 10 procent till dagens 5 procent och idag finns 7,8 miljoner låglönejobb i Tyskland.

I debatten har bland annat Svenskt Näringsliv och flera borgerliga partier har lyft fram Tyskland som det goda exemplet.

Men enligt rapporten från Fores har låglönejobben inte haft någon större effekt på arbetslösheten.

Dels hade förmodligen många av jobben skapats ändå. Dels är många anställda studenter, äldre och tidigare hemmafruar – grupper som annars inte hade sökt jobb i någon större utsträckning. Däremot har låglönejobben lett till att sysselsättningen har ökat.

Susanne Spector, ekonom på Svensk Näringsliv, säger till Arbetet att hon ändå tycker att låglönejobb ska införas i Sverige.

– Sverige behöver den här typen av reformer för att öka rörligheten på arbetsmarknaden, säger hon till tidningen.

LO:s chefsekonom Ola Pettersson håller inte med om att större löneskillnader är positivt för den svenska arbetsmarknaden.

– För att de ska få effekt måste löneskillnaderna bli stora och då får vi även andra, sociala, effekter. De som föreslår ökade löneskillnader brukar ha svårt att tala ur skägget om hur stora de ska vara, säger han till Arbetet.