Bostad En ny rapport visar att det är svårt för resurssvaga hushåll att hitta boende i kommuner utan allmännytta. Och att andelen sociala kontrakt är stor i rika kommuner med få hyresrätter.
14 kommuner i Sverige saknar ett allmännyttigt bostadsbestånd. De avvecklades under 1990 och 2000-talet, ofta av ideologiska skäl. En ny rapport från Malmö universitet visar att dessa kommuner inte tar samma ansvar för bostadsförsörjningen. Särskilt för hushåll med låga inkomster.
Rapporten visar att i de rikare kommunerna med få hyresrätter är andelen sociala kontrakt (andrahandskontrakt genom socialtjänsten) per capita nästan dubbelt så stor som i kommuner med allmännytta.
– I kommuner som saknar en allmännytta blir de sociala kontrakten vanligare som en bostadslösning för hushåll med låga inkomster. Här ser vi att ha en allmännytta och för den delen också en stor andel hyresrätter verkar dämpande på de sociala kontraktens utbredning, säger forskaren Martin Grander, en av rapportens författare.
Han framhåller att även om hyresrätten är privat spelar den en stor roll i kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Att den delvis täcker upp för avsaknaden av allmännyttan.
Läs mer: Stor brist på utvärderingar av kommunala utförsäljningar
Men 8 av de 14 kommunerna sticker ändå ut. Det gäller kranskommuner till Stockholm och Malmö. Här är andelen välbeställda hushåll mycket större även i den privata hyresrätten än i övriga kommuner. Och andelen resurssvaga hushåll mycket mindre.
Handlar det om striktare uthyrningskrav eller att bostadspriserna ökar snabbare nära storstäderna?
– Det är en kombination. Privata hyresvärdar har generellt ett striktare uthyrningskrav än allmännyttan. Allmännyttan brukar acceptera personer med försörjningsstöd eller som saknar inkomst från arbete. Men i de här kommunerna behöver åtminstone en person i hushållet arbete för att få en lägenhet.
Rapporten pekar också på att avsaknaden av en allmännytta minskar boendealternativen för hushåll med låga inkomster.
– I och med att det finns få alternativ för hushåll utan inkomst från arbete att bosätta sig i de här kommunerna blir det så att man får söka sig till andra kommuner, säger Martin Grander.
Enligt rapporten kan avsaknaden av allmännytta också bidra till förekomsten av så kallad social dumpning, det vill säga att hushåll med försörjningsstöd placeras i andra kommuner.
”Detta kan i sin tur bidra till att kommunerna utan allmännytta, med socialtjänsten som verktyg, placerar hushåll med låga inkomster i andra kommuner”, skriver författarna.
Läs mer: Social dumpning har gamla rötter
Vad vill ni bidra med till den bostadssocial diskussionen?
– Vi behöver diskutera frågan om vad som ligger i det kommunala bostadsförsörjningsansvaret. Alla kommuner måste inte ha en allmännytta. Men om vi har en nationell idé om att vi ska ha en reell valfrihet att flytta vart vi vill i Sverige, då måste det finnas alternativ för detta. Om vissa kommuner väljer att ha en väldigt hög tröskel in till alla boendeformer, då är det intressant att diskutera detta utifrån en nationell målsättning om en inkluderande bostadsförsörjning.
Utredningen om en socialt hållbar bostadsförsörjning, som presenterades förra veckan, föreslår ett krav på kommuner att redovisa sina bostadsförsörjningsplaner. Det sätter en extra press på kommunerna utan allmännytta att visa hur de kommer att klara bostadsförsörjningen, menar Martin Grander.
Vad tycker du om förslagen från utredningen? Tror du att de kommer att ha någon påverkan?
– Man måste förstå utredningen utifrån det parlamentariska läge vi har i Sverige. Jag tror att utredaren försöker åstadkomma någon form av förändring i diskursen om boendet och ansvaret och ändå baxa igenom den i riksdagen. Själva förslagen är inte speciellt kontroversiella och kommer kanske inte att göra någon jätteskillnad. Men jag tror att de har goda möjligheter att komma igenom riksdagen och därmed åstadkomma en på sikt förändring av bostadsförsörjningsstrukturen.
Läs mer: Experter kritiserar otillräckligt bostadsutredning
Läs mer: ”Det är en myt att vi har en bostadsmarknad för alla”
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
