Försiktig optimism kring Försäkringskassans översyn

sjukförsäkring Försäkringskassan ska göra en större översyn av hur sjukförsäkringen hanteras, efter upprepad kritik mot myndigheten. De experter Dagens Arena talat med välkomnar initiativet, men befarar att det kan bli en tandlös produkt där skulden läggs utanför myndigheten själv.

Försäkringskassan har aviserat en större genomlysning av hur sjukförsäkringen förvaltas inom myndigheten, något Ekot var först med att rapportera om igår. Arbetet bedöms pågå i upp till två år framöver, men generaldirektör Nils Öberg säger till Dagens Nyheter att han förväntar sig att vissa beslut kan vara fattade redan efter sommaren. Översynen ska leda till förslag till åtgärder där brister konstateras.

»En utgångspunkt i vårt arbete handlar om den rätt omfattande kritik som Försäkringskassan har fått under lång tid. Det har varit stora variationer i vårt sätt att arbeta med sjukförsäkringen«, säger Nils Öberg till DN om översynen.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) säger till Ekot att regeringen nu ser över sin egen styrning av Försäkringskassan. Han välkomnar den interna granskningen:

»Det är viktigt. Ska regelverket leda till att människor får trygghet måste också tillämpningen förändras«, säger han till Ekot.

Forskaren Niklas Altermark, som nyligen kom ut med en bok som riktar hård kritik mot Försäkringskassan, tycker att den aviserade översynen är ett tecken på att saker går i rätt riktning.

– Översynen visar att kritiken har nått fram till Försäkringskassan och påverkar dem. Det är inte gångbart längre att bara bemöta kritik med att säga att rättssäkerheten i besluten har blivit bättre. Huruvida det här leder till sjukförsäkringen blir mer välfungerande återstår att se, säger han.

Likaväl som det skulle kunna bli en självkritisk granskning, skulle översynen också kunna användas som ett sätt att avfärda kritik och återupprätta förtroendet utan faktiska förändringar. Det som är positivt hittills, menar Niklas Altermark, är att myndigheten för första gången pekar på vissa problem i den egna hanteringen.

– Det är bra att man erkänner att man har reagerat på regeringens styrsignaler, innan har man förnekat det. För det andra tycker jag att det är bra att man lyfter fram den rättsliga aspekten, hur man tolkar regler, och är explicit om att det inte har fungerat, säger han.

Däremot ser han en risk i att översynen landar i ett svar, där problemet anses ligga utanför den egna myndigheten.

– Jag kände en viss oro när jag läste intervjun med Nils Öberg i DN. Där låter det som att de redan har kommit fram till att det är den politiska styrningens fel. Dessutom låter det som att han har missförstått myndighetens roll, och att regeringen styr myndigheten. Men regeringar kan inte ändra regelverk och bedömningar – det ska baseras på lagändringar och riksdagens beslut. Försäkringskassan måste se att man är en självständig myndighet, säger Niklas Altermark.

Professorn i juridik vid Umeå universitet, Ruth Mannelqvist, välkomnar också hon den planerade översynen. Samtidigt har hon liknande farhågor som Niklas Altermark om att Försäkringskassan redan har bestämt vilken slutsats de ska dra av översynen, och att skulden kommer att landa hos den politiska styrningen. Samtidigt som Försäkringskassan menar att de inte har tillämpat lagar och regler på rätt sätt, pekar man på att det i sin tur beror på den politiska styrningen.

– Försäkringskassans uppgift är att vara en gatekeeper och folk måste förstå att sjukförsäkringen inte kan täcka allt – det tycks på något sätt ändå vara utgångspunkten. Då är man tillbaka på ruta ett och Försäkringskassan tycks vilja friskriva sig från ansvar, säger Ruth Mannelqvist.

Hon ser problemet med Försäkringskassans rättstillämpning de senaste decennierna som tudelat: dels har myndigheten brustit i sin självständiga roll och lyssnat för mycket på politikens växlande viljor.

– Å andra sidan kan jag tycka att Försäkringskassan inte riktigt hade något val. Politiker har vänt dem ryggen och skyller på Försäkringskassan, istället för att ta itu med regelverket, som är väldigt krångligt och detaljerat.

Den politiska inblandningen i Försäkringskassan har hur som helst varit »besvärande«, anser Ruth Mannelqvist. Att myndigheten nu aviserar en stor översyn kommer efter en lång tids kritik, bland annat i spåren av pandemin, samt sker under en socialförsäkringsminister som varit hårdare i sin kritik än tidigare regeringar.

– Försäkringskassan har inget annat val än att visa att de tar kritiken på allvar, och utifrån det uppdrag regeringen har gett dem att förbättra handläggningen upplever jag att de inte riktigt har stöd av nuvarande socialförsäkringsminister, säger Ruth Mannelqvist.

Förutom hårdare tongångar från regeringen, tror hon att situationen med covid-19 – och inte minst de långtidssjuka – har ställt situationen på sin spets.

– Pandemin har satt ljuset på det som inte har fungerat. Jag tror att man också från politiskt håll har insett att det här är helt galet, säger Ruth Mannelqvist.

Med dagens rättstillämpning – som Ruth Mannelqvist menar inte helt står i överensstämmelse med regelverket – behöver det finnas en prognos för hur länge en långtidssjuk i covid-19 kommer att vara sjuk, för att kunna beviljas sjukpenning efter dag 180.

– De långtidssjuka vet man medicinskt inte vad det beror på, och hur länge de kommer vara sjuka. Eftersom man inte har förutsägbarheten i de medicinska prognoserna beviljar Försäkringskassan inte ersättning. Det blir ju jättekonstigt.

Ruth Mannelqvist jämför med andra nya sjukdomar, som hiv och aids på 1980-talet: även det var en okänd diagnos, men då kunde människor beviljas sjukpenning eftersom tillämpningen byggde på en vidare syn på sjukdom, än den svartvita syn som hon menar präglar Försäkringskassans bedömningar i dag.

– Förståelse av hur försäkringen ska tillämpas är på sådan detaljnivå att om detaljen inte står utskrivet i en tydlig skrivning i ett dokument eller regelverk, anses man inte kunna tillämpa den.

I Försäkringskassans beslut om översyn av sjukförsäkringen framgår också att man vill utveckla medarbetarnas förmåga att göra egna bedömningar, efter att externa studier har visat att handläggare upplever att deras möjlighet att använda sitt »professionella kunnande« varit för små. Ruth Mannelqvist tror att det detaljstyrda arbetssättet har orsakat en kompetensflykt från myndigheten.

– Det betyder att välutbildad personal som kommer till Försäkringskassan med förmåga att göra egna bedömningar och värderingar av ärenden flyr myndigheten, i alla fall som handläggare, säger hon.

Som påtalats av Ewa Stenberg i dagens DN har regeringen blivit hårdare i sin retorik gentemot hur sjukförsäkringen fungerar, och beslut har fattats om att mjuka upp 180-dagarsgränsen i försäkringen. Samtidigt står det fortfarande i regleringsbrevet till Försäkringskassan för 2021 att sjukpenningtalet ska sjunka, bland annat genom att omotiverade skillnader mellan kvinnor och män, och olika regioner, ska motverkas.

– Jag har inte en jättekraftig kritik mot regleringsbrevet, eftersom regeringen just nu skickar så många andra styrsignaler till Försäkringskassan. Det är ju en sammantagen bedömning av styrsignaler. Men generellt tycker jag att man ska låta bli att ge Försäkringskassan målsättningar om sjukpenningtal, säger Niklas Altermark.

Ruth Mannelqvist anser att regeringen skickar dubbla budskap.

– Liksom i beslutet från Försäkringskassan om en översyn andas det en dubbelsidighet som är väldigt svår att förstå. Å ena sidan säger man politiskt att Försäkringskassan ska hålla igen, det får inte kosta för mycket – å andra sidan säger man att det inte är okej att neka svårt sjuka människor sjukpenning, säger hon.

Även om Ardalan Shekarabi, enligt Mannelqvist, verkar luta mer åt att stärka individens rättigheter, är det oklart vad det kan leda till framöver.

– Man har ju olika syn på sjukförsäkringen mellan samarbetspartierna i januariavtalet.

Dagens Arena har sökt Ardalan Shekarabi för en kommentar om regleringsbrevets mål, men har ännu inte fått svar.