Politik Alliansens arbetslinje och den globala finanskrisen skapade Sverigedemokraternas enorma framgång, inte invandringen. Det skriver tre forskare på DN Debatt.
Forskarna Olle Folke, Torsten Persson och Johanna Rickne, från Uppsala och Stockholms universitet, har undersökt hur Sverigedemokraterna har blivit Sveriges tredje största parti.
På DN Debatt skriver de att inkomstfördelning och arbetsmarknad är viktigare för att förstå partiets framgångar, än ökad invandring.
Sverigedemokraternas rekord-ryck bland väljarna sammanfaller med två ekonomiska skeenden som påverkade de flesta väljarnas ekonomi, skriver forskarna.
- 2006 genomförde Alliansen den så kallade arbetslinjen, där jobbskattavdrag, åtstramade socialförsäkringar och a-kassa försämrade det ekonomiska läget för redan utsatta grupper,
- Under 2008 drabbades Sverige även av den globala finanskrisen och i och med det högre arbetslöshet.
De två skeendena skapade, vad forskarna kallar, outsiders och insiders.
»Reformerna av skatter och socialförsäkringar vidgade gapet i genomsnittlig disponibel inkomst med 20 procentenheter mellan de fast förankrade på arbetsmarknaden, så kallade insiders, och de utan fast förankring, outsiders.«
Samtidigt ökade risken att förlora jobbet mycket mer för den grupp som forskarna kallar för osäkra insiders, vars yrken var de som var mest utsatta för automatisering och annan rationalisering.
Från krisåret 2008 och framåt ökade gruppen osäkra insiders arbetslöshet med 8–9 procent. Att jämföra med säkra insiders med yrken minst utsatta för automatisering vars arbetslöshet låg kvar runt 4 procent under samma period.
De tre forskarna skriver att deras forskning »visar att SD:s politiker i betydligt högre grad tillhör grupperna relativa förlorare – det vill säga outsiders och osäkra insiders – än andra partiers politiker.«
Outsiders och osäkra insiders utgör, enligt forskarna, tillsammans ungefär hälften av befolkningen. SD:s är överrepresentation är större i kommuner med många outsiders och osäkra insiders.
»Ju större inkomstförlust en grupp gjort i förhållande till insiders sedan 2006, ju mer överrepresenterad är den bland SD-politikerna. Jämfört med övriga partier är sålunda 600 procent fler av SD:s politiker förtidspensionerade och 450 procent fler långtidsarbetslösa eller ekonomiskt inaktiva«, skriver forskarna på DN Debatt.
De menar att deras resultat visar att de som drabbades av de två skeendena, reformen och krisen, alltmer har förlorat sin tillit till det politiska etablissemanget och därför söker ett parti som är en uttalad “etablissemangs kritiska”.
Eftersom SD:s egna politiker i stor utsträckning finns i de grupper som har fått det sämre sedan 2006 kan SD:s kandidaters trovärdighet gynnas av det.
Forskarna tror även att identifikationen inom gruppen osäkra insiders är stark och att de lägger skulden på gruppen outsiders – invandrare. De har heller inte funnit några samband mellan SD:s väljarstyrka och andelen utlandsfödda.
De skriver:
»Man hör ofta att SD:s framgångar beror på ökad invandring. Vi finner dock inga samband mellan SD:s röstandel – vare sig i kommuner eller valdistrikt – och en rad mått på lokal invandring: till exempel andel eller ökningstakt av utomeuropeiskt födda, eller många sysselsatta i yrken eller sektorer med hög andel utlandsfödda. Resultaten speglar inte heller att utlandsfödda i lägre grad röstar på SD. När det gäller SD:s politiker, så har de inte i högre utsträckning vuxit upp eller varit bosatta i områden med många utlandsfödda.«
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
