”Ingenting pekar på att jämlikheten kommer att öka i världen. Tvärtom kommer de rika fortsätta att dra ifrån”. Det säger nationalekonomen Jesper Roine.
Jesper Roine är nationalekonom vid SITE och forskar på bland annat inkomst och förmögenhetsfördelning och politisk ekonomi. Han har, tillsammans med Daniel Waldenström vid Uppsala universitet, bland annat bidragit med statistik om den svenska förmögenhets- och inkomstutvecklingen till den uppmärksammade boken ”Kapitalet i de 21 århundrandet” av den franska ekonomen Thomas Piketty.
I Sverige har klyftorna ökat mer än i något annat västland sedan 1980-talet. I Sverige finns också oproportionerligt många miljardärer i relation till vår befolkningsmängd.
– Det beror på att Sverige är ett rikt land. Om man kollar på det globalt så tillhör en rik svensk den översta tiondelen ganska snabbt av den enkla anledningen att vår grundläggande levnadsstandard i ett globalt perspektiv är rätt så hög, säger Jesper Roine.
Han fortsätter med att vi gärna glömmer bort hur stora skillnaderna är i världen och att steget till den översta en procenten inte är lika stort för svenskar som för personer från fattigare länder.
– Om man tittar på vad det betyder att vara medelklass i ett globalt perspektiv så är det många människor som är långt, långt under den svenska fattigdomsnivån i köpkraftsjusterade reala termer, säger Jesper Roine.
Men det handlar inte bara om att Sverige är rikt i allmänhet. Sverige är överrepresenterat på Forbes lista även i jämförelse med våra nordiska grannländer som är minst lika rika. Bland topp tio av svenskarna på Forbes listan är det bara två från resten av Norden som kan mäta sig. Båda är från Danmark.
– Det beror på den industristruktur som Sverige har. Sverige var ett mer internationellt integrerat, tidigt globaliserat, ekonomiskt öppet land som byggde sin ekonomiska framgång på stora företag, säger Jesper Roine.
Sveriges storlek kan även det ha en stor del i frågan. För att växa behöver svenska företag satsa på den internationella marknaden tidigt, menar Jesper Roine.
– Intresset av vår omvärld är en stor del i det här, därifrån har tillväxtpotentialen kommit. Den insikten kanske inte finns i länder med större hemmamarknad, säger han.
Trenden att de rikaste kommer fortsätta att bli ännu rikare tror han kommer fortsätta. Han säger att det inte finns någonting som pekar på att de största förmögenheterna skulle krympa eller att de inte skulle växa snabbare än för den fattigaste halvan av jordens befolkning. Jesper Roine tycker det är viktigt att skapa förutsättningar för tillväxt hos de allra fattigaste. Det är så, menar han, klyftorna kan minska. Vad som räknas som förmögenhet spelar också roll. Den offentliga förmögenheten tycker han kan vara minst lika viktig som den privata.
– Om man tittar på Sverige så finns det en stor del av svenskar som har en negativ förmögenhet. Vi har en väldigt skev förmögenhetsfördelning i Sverige men det säger ingenting om hur människor har det. Vi har ett socialförsäkringssystem och omfördelningssystem, offentliga tjänster som vi inte betalar för här, säger Jesper Roine.
Den enskilde svenskens välfärd påverkas inte lika drastiskt av negativ förmögenhet i jämförelse med samhällen med sämre skyddsnät. Men för att dessa system ska kunna byggas behöver alla vara med och betala. Där finns det ett problem med de allra rikaste tycker Jesper Roine.
– Många av de här förmögenheterna har inte riktigt någon nationell hemvist, därmed kan man tycka att några av dem borde betala mer skatt, men det är en relaterad, men annan fråga, säger han.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.