Bostad De senaste åren har hyresgästernas boendekostnader ökat kraftigt. Sociologen Dominika V. Polanska menar att Hyresgästföreningen förlorar på att inte fånga upp den växande frustrationen ute i landet. När hyresgäster protesterar har det visat sig gynnsamt för förhandlingsläget, konstaterar hon.
De senaste två åren har hyrorna höjts med omkring 10 procent och nästa år väntar på många håll en ytterligare höjning på mellan 4 och 5 procent. Samtidigt står många äldre hyreslägenheter inför upprustning, vilket kan leda till hyreshöjningar på upp emot 50 procent.
Runt om i landet växer missnöjet mot hyresvärdarna men även mot Hyresgästföreningen. Föreningarna Ort till ort och Allt åt alla har utlyst kampanjen ”Frys hyran” där de vidtar stridsåtgärder mot hyresbolagen och även mot Hyresgästföreningen genom protester. Om detta rapporterade Dagens Arena här.
Dominika V. Polanska, docent i sociologi vid Södertörns högskola, har länge forskat om hyresgäströrelsen och deras protester mot så kallade ”renovräkningar” – där hyran höjs så kraftigt efter renovering att det blir svårt för hyresgäster med lägre inkomster att bo kvar. Hon tycker att det är ett rimligt krav att frysa hyran nästa år.
– Sett till hur höga de senaste hyreshöjningarna har varit de senaste åren och de allmänna kostnadsökningarna, tycker jag det är rimligt att folk höjer sina röster. Även sett till vilka som bor i hyresrätt och hur mycket de lägger av sin disponibla inkomst på boendet. Det blir ohållbart och det drabbar utsatta grupper, säger Dominika V. Polanska.
Olika orsaker bakom missnöjet
Dominika V. Polanska ser i sin egen forskning, där hon intervjuar hyresgäster, att många är frustrerade över situationen. Och att det finns ett utbrett missnöje gentemot Hyresgästföreningen.
– Det kan ha olika orsaker. När jag forskar om renoveringar märker jag att folk bli väldigt frustrerade över de hyror som förhandlats fram efter renovering. Men även den rättsliga delen och det juridiska stödet som Hyresgästföreningen erbjuder kan leda till frustration, för det känns som att det inte går att göra något när det ändå blir stora hyreshöjningar, säger Dominika V. Polanska.
Nu växer missnöjet eftersom det inte bara handlar om renoveringshyrorna, utan även om de årliga hyresförhandlingarna. De som tidigare fått stora hyresökningar efter renovering är medvetna om problemet, men nu drabbar det fler. Ute i Järva har dessutom hyresgästerna fått börja betala för vattenförbrukningen, vilket tillkommer på hyran.
– Hyresgäster som jag pratat med där ute ifrågasätter vems intresse Hyresgästföreningen egentligen driver. Är det hyresgästernas eller organisationens eget intresse av att sitta kvar vid förhandlingsbordet och behålla goda relationer med hyresvärdarna, säger Dominika V. Polanska.
En organisation bland flera mindre
Dominika V. Polanska konstaterar dock att det finns en felaktig bild av Hyresgästföreningen som en rörelse som ensamma ska mobilisera hyresgäster i protester. Det är bara en organisation bland flera, påpekar hon.
– Sedan 60-talet har Hyresgästföreningen kritiserats internt för att vara mer en service- än kamporganisation. Det är inte något nytt. Klart man ska förvänta sig att de ska värna hyresgästernas intressen, men det är gräsrotsorganisationer som tillsammans med föreningen får saker att röra på sig. Det var en bred koalition av andra aktörer som stoppade fri hyressättning vid nyproduktion, säger Dominika V Polanska.
Hon menar att Hyresgästföreningen förlorar på att inte fånga upp missnöjet som gror bland hyresgästerna. De kan förlora legitimitet att driva deras frågor.
– Det är fortfarande småskaligt men med tanke på hur utvecklingen ser ut, hur ojämlikheten ökar dramatiskt, har man möjlighet att plocka upp det. Om det ska ske en förnyelseprocess för att skapa bredare ringar kring organisationen, så krävs det att man jobbar med frågor som människor finner relevanta och brinnande. Det är en stor organisation med extremt mycket resurser till att skapa förändring på, säger Dominika V. Polanska.
Protester spelar roll
Att protestera utanför samråd och förhandlingar har också visat sig vara gynnsamt för hyresgästerna, framhåller hon. I ett forskningsprojekt tittade hon och andra forskare på protester i relation till renovering och samråd. När hyresgästerna organiserade sig utanför samrådet fick de ett bättre förhandlingsläge i samrådet.
– Protesterna spelade roll. Det fick effekter på vad man kunde förhandla fram och det avspeglas i hyresnivåerna och ingreppen i renoveringarna. När det blev demonstrationer och mer brus kring frågan användes det för att förbättra förhandlingsläget i samrådet, säger Dominika V. Polanska.
Men det finns en rädsla inom organisationen, framhåller Dominika V. Polanska. Om det blir för mycket konflikt kan hyressättningen bli en politisk fråga. Och Hyresgästföreningen är måna om förhandlingsrollen.
– Det är lite med kniven mot strupen, men kanske står Hyresgästföreningen vid ett vägskäl. Ska man överleva och värna om sitt existensberättigande kanske de behöver ta i frågorna som hyresgästerna driver aktivt och som ligger dem nära, säger hon.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.