Nyhet En ny rapport visar att nyanlända efter kort tid flyttar från rika kommuner till kommuner med högre utsatthet. Forskaren Kristoffer Jutvik menar att kommunerna använder bostadspolitiken för att påverka sitt flyktingmottagande.
39 procent av de 5 900 nyanlända som togs emot i Stockholms län 2017 flyttade till en annan kommun inom tre år efter mottagandet. 43 procent som anvisades till en kommun med låg socioekonomisk utsatthet har flyttat till en kommun med högre utsatthet och sämre förutsättningar till jobb. Det slår en ny rapport från Länsstyrelsen i Stockholm fast.
Kristoffer Jutvik, biträdande universitetslektor vid institutionen för kultur och samhälle på Linköpings universitet, forskar om nyanländas mottagande och etablering. Han konstaterar att det finns en missmatch i dagens migrationspolitik.
– Den här rapporten belyser en paradox som finns i vår migrationspolitik. Huvudregeln är att vi har temporära uppehållstillstånd och vägen till ett permanent uppehållstillstånd går genom arbete. Det förutsätter att nyanlända etablerar sig på arbetsmarknaden. Men de permanenta bostadslösningarna finns där det generellt sett finns en sämre arbetsmarknad, säger Kristoffer Jutvik.
I hans forskning har Kristoffer Jutvik sett att den kommunala bostadspolitiken kan användas som ett verktyg för att påverka flyktingmottagandet. Genom att tillämpa tidsbegränsade eller permanenta bostadskontrakt skiljer det långsiktiga mottagandet sig åt mellan kommunerna. Detta trots att bosättningslagen syftar till att fördelningen ska vara mer rättvis och främja integration och etablering.
– Det är ändå de kommuner som hade lägst mottagning innan 2016 som har den mest restriktiva bostadspolitiken. Det kan vara medvetet eller omedvetet. Men det är någon form av verktyg för kommuner att bryta och motverka ett aktivt flyktingmottagande, säger Kristoffer Jutvik.
Han och hans forskarkollegor menar att den lokala bostadspolitiken på så sätt blir en ”lokal gränskontroll”.
Dagens migrationspolitik innebär en dubbel osäkerhet för flyktingarna, konstaterar Kristoffer Jutvik. Först får de ett temporärt uppehållstillstånd och på det en bostad som också är temporär. Detta leder till att flyktingarnas migrationsresa, som slutar först de får ett permanent uppehållstillstånd, förlängs.
Det försvårar även deras möjlighet till integration och etablering i samhället, konstaterar Kristoffer Jutvik.
– Det finns en missmatch mellan fasta bostadslösningar och en stark arbetsmarknad. Det skulle behövas fasta permanenta lösningar där det finns en stark arbetsmarknad, säger Kristoffer Jutivk.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
