Forskare: Lobbyister kidnappar vinstdebatten  

Vinstdebatten Forskning visar att både väljare och rödgröna politiker är negativa till vinstuttag i välfärden. Ändå har Socialdemokraterna inte tagit tydlig ställning i frågan. »Det är ett demokratiskt problem när politiker inte vågar driva folkliga krav som de själva håller med om«, säger ekonomhistorikern John Lapidus. 

I dagarna formuleras avgörande tankar om vinster i välfärden. Det är tio dagar kvar tills alla remissvar på välfärdsutredningen – som föreslår ett 7-procentigt vinsttak – ska vara inskickade. Redan har över 70 spontanremisser från andra än de utvalda remissinstanserna kommit in. Det är mycket ovanligt.

– I vanliga fall brukar vi få in någon enstaka spontanremiss på en utredning. Nu kommer det ett tiotal om dagen. Jag har i alla fall inte varit med om något liknande, sa Sara Westerlund vid avdelningen för offentlig förvaltning till Svenska Dagbladet förra veckan.

Svenskt Näringsliv driver sedan ett par veckor tillbaka kampanjen Svara Reepalu tillsammans med andra motståndare till det föreslagna vinsttaket. Där ingår bland annat en hemsida där allmänheten får hjälp att skicka in sin egen kritiska spontanremiss. LO har visserligen kontrat med kampanjen #stoppavinstjakten men annars har rösterna som är positiva till förslaget i stort sett lyst med sin frånvaro.

Och till skillnad från högern är de rödgröna politikerna splittrade. Enkätstudier från förvaltningshögskolan på Göteborgs universitet visar visserligen att en majoritet av politikerna inom det rödgröna blocket ideologiskt vänder sig emot vinstuttag i välfärden.

Men under remissrundan har flera socialdemokrater och miljöpartister gått ut och kritiserat vinsttaket i media och vill i stället se samarbete med det borgerliga blocket för att komma till rätta med problemen i välfärden. Någon tydlig ställning i vinstfrågan har partierna ännu inte tagit.

Undersökningar från SOM-institutet vid Göteborgs universitet har under många år i rad visat att en majoritet av Sveriges befolkning ställer sig negativ till vinstuttag i välfärden. Den senast publicerade undersökningen från 2015 visar att 57 procent är negativa. Mest negativa är de som röstar på Vänsterpartiet (91 %), Socialdemokraterna (76 %) och Miljöpartiet (77 %). Väljarna och politikerna tycks alltså stå nära varandra på ett ideologiskt plan, men i praktiken är alltså det rörigare.

Ekonomhistorikern John Lapidus forskar om finansieringsalternativ för välfärden vid Göteborgs universitet. Han betonar problematiken med att ett parti som rent ideologiskt är emot vinster i välfärden, som Socialdemokraterna, inte tar tydlig ställning i frågan.

– Övergripande så kan man säga att det är ett demokratiskt problem när politiker inte vågar driva folkliga krav och som de själva håller med om, av någon slags rädsla för repressalier eller ett slags maskineri som går igång och som hotar att överskölja opinionen och påverka den i en annan riktning, säger han.

Han menar att det nu sker en massiv mobilisering från den privata välfärdsindustrins håll och att svensk politik börjar röra sig mot ett post-demokratiskt system där lobbyism får mer framträdande roll. Resursstarka lobbyorganisationer får allt mer makt över politiken och politiker har svårt att driva frågor som deras väljare stöttar, säger han.

Det är ett demokratiskt problem när politiker inte vågar driva folkliga krav som de själva håller med om.

– Det finns en väldigt tydlig diskrepans i många frågor mellan retorik och praktik hos politikerna. Det kanske blir allra mest tydligt i den här frågan som har med vinster i välfärden att göra.

Docent Lennart Nilsson, som gjort SOM-institutets studier om väljaropinionen, håller med Lapidus om att det finns en demokratiaspekt i att som politiker ta hänsyn till vad opinionen tycker mellan valen. Speciellt rörande frågor som handlar om skattemedel.

– I facklitteraturen brukar man tala om att välfärden är en kvasimarknad. Det betyder att de som brukar tjänsterna inte betalar för dem där och då – det gör skattebetalarna, vilket är lika med medborgarna. Det är alltså inte bara en fråga om vad brukarna tycker om verksamheten utan även vad de som betalar för den gemensamt tycker, säger han.

Och det är tydligt vad medborgarna tycker.

– En majoritet av den svenska befolkningen vill inte ha vinster i välfärden men man vill ha valfrihet, säger Lennart Nilsson och betonar att det framför allt handlar om idéburna företag där all vinst återinvesteras i verksamheten.

Men enligt John Lapidus behöver inte valfrihet nödvändigtvis innebära privata alternativ överhuvudtaget.

–  Man får det lätt att låta som att den offentliga sektorn inte kan ha någon valfrihet. Men det finns ju inget som motsäger att det inom ramen för den offentliga sektorn skulle finnas massor av olika pedagogiker och liknande. Det har gjorts alldeles för lite både forskning och försök inom det området och själva valfrihetsfrågan har egentligen ingenting med driftsformen att göra.

En av de mest högljudda kritikerna av välfärdsutredningen från socialdemokratiskt håll är kommunalrådet i Norrköping, Lars Stjernkvist. Han har under lång tid förespråkat en blocköverskridande överenskommelse för att snabbt komma till rätta med de problem han identifierar i välfärdssektorn.

Att väljarna tycker att vinster i välfärden är ett av grundproblemet menar han är sekundärt i relation till vad som är praktiskt genomförbart.

– Alltså det är alltid ett bekymmer när det finns ett glapp mellan vad väljarna tycker och de ansvariga politikerna tycker. Jag tycker självklart att det är viktigt att väljarna kan vara med och säga sitt men det är också en fråga om vad som är genomförbart. Jag håller med om att pengar som vi betalar i skatt som ska gå till skolan, de ska inte gå till privata vinster och till onödig byråkrati. Problemet är i dag att alldeles oavsett vad vårt parti säger och vad väljarna säger så lever vi på alliansens nåder i riksdagen.

Lars Stjernkvist är inte rädd för att förtroendet för politiker ska urholkas när politikerna inte följer väljaropinionen.

– För mig är det i alla lägen viktigast att åstadkomma resultat. Jag tror att även om det finns en majoritet mot vinster i välfärden så hoppas jag att väljarna har förståelse för att vi i det långa loppet driver en politik som fungerar, säger Lars Stjernkvist.

Så svarade väljarna utifrån partisympatier på frågan:Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg. Sverige 2015 (procent)