Forskare oeniga om legalisering av cannabis

Cannabis En legalisering av cannabis kan minska gängens inkomster och förmåga att rekrytera, menar forskare. Men de varnar för att gängen i stället kan sälja mer av tyngre droger, och att en legalisering kan leda till ökat bruk.

Andelen brott där cannabis antingen fungerar som motiv eller där offer eller gärningsperson är påverkade av drogen har ökat stort, enligt en studie från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES). I Stockholms län uppgick dessa brott mot 56 procent mellan 2016-2019, jämfört med 23 procent mellan 2008-2011.

I hela landet uppgick andelen sådana brott till 22 procent under 2016-2019. Och i ett av fyra fall av dödligt våld i Sverige 2008-2019 fanns cannabis med i bilden.

Det är flera som argumenterar för att legalisera cannabis och menar att det skulle ta ifrån gängen den inkomstkällan. Bland annat ungdomsförbunden Muf, Cuf och Luf vill legalisera så att marknaden kan ”regleras och samhället kan få in skatteintäkter”, i stället för att ”pengarna går till att finansiera kriminella gängs verksamhet”, skriver de på SvD Debatt.

Nyligen var EU-parlamentarikern Sara Skyttedal (KD) ute på DN Debatt och föreslog en avkriminalisering och legalisering av drogen.

Men forskningen är oenig i om legalisering skulle vara en bra idé.

En som anser att regeringen borde utreda en legalisering är Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet. Han menar att det bör undersökas hur det har gått i länderna som redan har legaliserat.

– Det finns en studie som gjorts för polisledningen i Göteborgsregionen där en sociolog tittade på det och kom fram till att legalisering inte är en ”quick fix”, men heller ingen katastrof. Men det tar några år innan man verkligen kan se om det har lett till minskad kriminalitet, säger han.

Länder som redan legaliserat cannabis är bland annat Uruguay och Kanada. Flera delstater i USA har också legaliserat och i Malta är eget bruk lagligt. I Tyskland pågår just nu planer för att legalisera innehav av 30 gram. 

– Vad som kommer att hända i Sverige tror jag kommer hänga ihop med hur våra grannländer agerar. I Tyskland legaliserar man nu och i Norge har man backat från den svenska repressiva modellen. Danmark har alltid varit mer liberalt. Man kan ha rökt i Köpenhamn och åka fast för det i Sverige, säger Henrik Tham.

Hur en legalisering i Sverige skulle se ut i praktiken får att man får utreda närmare, menar Henrik Tham. Men till skillnad från den fria marknaden i USA tänker han att en legalisering här skulle innebära ett statligt monopol.

Men det viktigaste anser Henrik Tham är en avkriminalisering av eget bruk. Han ser det som en rent principiell fråga.

– Sverige bestämde utan mycket diskussion att polisen har rätt att gå in i medborgarnas urin och blod för att se om de har rökt på. Trots att grundtesen i vår regeringsform är att vi ska vara skyddade från kroppsliga ingrepp från staten, säger Henrik Tham.

Han menar också att det kan påverka ungas inställning till polisen när de plockas ned från gatan för att göra ett urinprov. 

– Den här politiken används av polisen för att visa auktoritet och trakassera. Det skapar motsättningar och agg, säger Henrik Tham.

Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet, framhåller att cannabis står för ungefär hälften av den illegala narkotikamarknaden. En legalisering skulle långsiktigt påverka gängens inkomster och förmåga att rekrytera, menar han.

– Kortsiktigt vet vi att tar det tid innan den legala marknaden tar över andelarna från den illegala. I Kanada har det gått fyra år och nu är den illegala delen av cannabismarknaden nere på 30 procent, säger Björn Johnson.

Samtidigt poängterar han att man inte ska inbilla sig att gängen kommer att bli ”legit” bara för att man legaliserar en av drogerna de tjänar pengar på. De skulle kunna bemöta det genom att sälja mer av andra, tyngre droger. Om länder legaliserar och lokala producenter börjar odla cannabis, då kan produktionen av till exempel opiumvallmo gå upp i stället. Och ett ökat utbud av det skulle kunna leda till lägre priser, menar Björn Johnson.

Kortsiktigt skulle en legalisering även kunna leda till ökat gängvåld, framhåller han. 

– När man slår ut centrala aktörer och konkurrensen om marknadsandelarna hårdnar, då kan våldet öka kortsiktigt.

Björn Johnson varnar också för att en fri legal marknad, med få regleringar och hög tillgänglighet av cannabis, skulle kunna leda till andra samhälls- och hälsoproblem.

– Precis som med alkoholförsäljarna kommer de som säljer cannabis sträva efter att öka sina vinster så mycket som möjligt genom marknadsföring. Och de kommer att vända sig till problemkonsumenter eftersom de konsumerar mest, säger han.

Cecilia Magnusson, adjungerad professor vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska institutet och ansvarig för rapporten från CES, varnar också för den konsekvensen av legalisering. 

– Det låter bra om den kriminella marknaden skulle försvinna, men då får vi i stället igång en legal marknad med företag som har stora vinstintressen. De är duktiga på marknadsföring och att öka efterfrågan på något, vilket ger en viktig drive för att öka användning av cannabis. Det har vi lärt oss från opioidepidemin i USA, säger hon.

Hon framhåller att cannabis kan leda till allvarliga psykossjukdomar och påverka ungas hälsa och välbefinnande negativt.

– Om ungdomar i stället för att göra sina läxor eller gå ut och umgås sitter hemma och röker på, och blir ensamma, trötta, sega och kognitionen går ned, då får det stora sociala konsekvenser, säger Cecilia Magnusson.

Vad tänker du om en legalisering med reglerad marknad, som staten har kontroll över? Är det en bra idé?

– Om man ska legalisera tror jag det, men jag vet inte om det är en bra väg. Skulle vi ha ett apotek som i Uruguay, som inte säljer höga doser och inte för ofta, kommer det ändå innebära att den svarta marknaden kan ligga kvar parallellt. Varför skulle den försvinna? Vi har ett systembolag för alkohol, men ändå smuggling av den, säger Cecilia Magnusson.

Hon menar också att det inte finns mycket evidens för att en legalisering av cannabis inte skulle ersättas av annan kriminell marknad. 

Finns det andra vägar du skulle vilja föreslå i stället för legalisering, för att få ned de cannabisrelaterade brotten?

– Jag tror att det är möjligt att minska utbud och efterfrågan genom ett intensivt tullverks- och polisarbete för att täppa tillflödet av droger. Sen måste man också ha någon typ av folkbildning och diskussion på efterfrågarsidan, om exakt vad som är farligt med just cannabis, säger Cecilia Magnusson.

Hon tycker däremot att Sverige har en extrem hållning vad gäller kriminalisering av eget bruk. Enligt henne bör frågan om avkriminalisering diskuteras mer och utredas.

– Som läkare och folkhälsovetare är det för mig naturligt att se drogberoende och annan typ av droganvändning som ett hälsoproblem. Det är något människor måste få hjälp med. Sjukdomar ska man inte kriminalisera, det leder endast till stigmatisering av patienter, säger Cecilia Magnusson.

Just nu pågår en statlig utredning om den svenska narkotikapolitiken där utredaren ska föreslå ”hur en fortsatt restriktiv narkotikapolitik kan kombineras med ett effektivt narkotikaförebyggande arbete”. Björn Johnson sitter med i utredningens vetenskapliga referensgrupp. Han säger att gruppen i högsta grad är eniga om att utredningen borde fått direktiv att utreda effekten av kriminaliseringen av det egna bruket. 

Björn Johnson menar att det är viktigt eftersom ett huvudargument för kriminalisering är att tidigt upptäcka och hjälpa ungdomar som tar droger. 

En rapport från Socialstyrelsen visar att 70 procent av barn och unga under 18 som lagfördes för narkotikabrott 2017 lagfördes igen inom tre år. 61 procent hade dömts igen enbart för narkotikabrott. Och hela 75 procent av de dömda ungdomarna var redan kända av myndigheterna för olika problem, innan de lagfördes.

– Det tyder på att barnen inte fått insatser som hjälpt i någon större utsträckning. Det är ett tungt vägande skäl mot kriminalisering av eget bruk, säger Björn Johnson.