BUDGET Regeringen presenterade under förmiddagen en ny del i höstbudgeten. Den här gången är det haven som ska prioriteras och nu vill regeringen avsätta 606 miljoner kronor för att städa haven under 2018. Kerstin Johannesson, forskare i marin ekologi, är positiv till satsningen, men säger att det borde gjorts för längesedan.
– Haven är tyvärr en stor källa till oro idag, sa Isabella Lövin (MP), minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice statsminister, på en pressträff i förmiddags, när hon presenterade miljonsatsningen på havsmiljön.
Den stora nyheten är saneringen av vrak som innehåller så stora miljögifter att de utgör en akut fara samt läkemedelsutsläpp, här lägger regeringen 155 miljoner för nästa år. 60 miljoner kronor läggs till åtgärder för att begränsa övergödningen, och skydden för marina områden ska också stärkas med ytterligare 60 miljoner kronor nästa år.
I havsmiljösatsningen ingår också regeringens satsning på plastfria hav som presenterades i maj, och får regeringen som den vill ska miljösatsningen pågå ytterligare två år för mer pengar. Enligt förslaget ska 711 miljoner kronor betalas ut 2019 och 811 miljoner kronor år 2020.
Professorn i marin ekologi Kerstin Johannesson på Göteborgs universitet tycker att regeringens budgetsatsning är bra.
– Alla insatser som kan göras behövs. Sanering av fartyg och sanering av läkemedelsrester är speciellt angeläget och akut, och också mest nytt i satsningen, säger hon.
Övergödningsinsatserna innebär mer pengar till något politiken försökt, och delvis också lyckats med under flera decennier, medan satsningen på att sanera havet från miljöfarliga förlista fartyg som innehåller gifter och olja från andra världskriget samt läkemedel är nyheter och områden som har varit nedprioriterade länge, menar hon.
– Det borde ha initierats för länge sedan.
– Pengarna kommer ju inte att räcka, men blir åtminstone en början och en signal om att man vill ta tag i detta. Polluters pay-principen, alltså att industrin ska vara med och betala på sikt, skulle ju kunna tillämpas på läkemedelsresterna möjligen. Här finns teknik för att klara detta i reningsverken, men det måste implementeras, säger hon.
Kerstin Johannesson tycker att pengarna i stort sett är rätt prioriterade, men hon saknar åtgärder för att bevara lokala fiskbestånd.
– Här kommer vi behöva restaureringspengar då flera lokala stammar av många fiskarter, speciellt utmed västkusten, redan är utraderade. Idag saknas stor fisk i ekosystemet, det är säkert 10-talet tidigare vanliga arter som nu är helt borta ur våra kustvatten eller bara finns i små rester av ursprungliga bestånd. Detta rubbar balanser i ekosystemet, förutom att det undanröjer ett småskaligt lokalt fiske och sportfiske i kustvattnen, säger hon.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
