Nyhet Det blåser högervindar bland unga väljare. Både i riksdagsvalet och Skolvalet får M och SD nästan egen majoritet. Dagens Arena har pratat med ungdomsförbund och forskare om vilken roll sociala medier kan ha spelat, och vad partierna kan behöva göra annorlunda till nästa val.
Högerblocket vann en knapp seger i valet. Men hade enbart förstagångsväljarnas röster räknats hade M-KD-SD-L fått hela 58 procent av rösterna totalt. Även gruppen väljare mellan 22 och 30 röstade för en högermajoritet där blocket fick 52 procent av deras röster.
Bäst bland förstagångsväljare gjorde Moderaterna med 24 procent av rösterna. Sverigedemokraterna hamnar strax efter på andra plats med 22 procent – tio procent mer än valet 2018 och 14 procent mer än valet 2014. Även i Skolvalet röstade elever i gymnasiet och i årskurs 7–9 för en högermajoritet.
Samtidigt backade partierna i det rödgröna blocket bland förstagångsväljarna i riksdagsvalet. Centerpartiet minskade med hela 5 procent jämfört med förra valet då 11 procent av väljarna mellan 18–21 röstade på dem. Socialdemokraterna backade från 22 till 20 procent, Miljöpartiet från 7 till 5 procent och Vänsterpartiet från 11 till 10 procent.
Aida Badeli, språkrör för Miljöpartiets ungdomsförbund Grön ungdom, säger att hon inte är förvånad över resultatet.
– Jag har varit ute i valrörelsen sedan 2014 och märkt av en trend bland ungdomar jag skulle säga inte är till vår fördel. Vi står upp för en progressiv värld och en systemförändring i samhället, men jag märker att det är individualismen som går först nu, säger Aida Badeli.
Hon berättar att hon under valrörelsen märkt av att skolor där Miljöpartiet och Grön ungdom tidigare varit populära inte längre är det, utan snarare motsatsen.
– Många ungdomar är väldigt oroade över sin ekonomiska framtid. De märker av att allting har blivit mycket dyrare. Och Miljöpartiet har under väldigt många år blivit utmålade av högern som orsaken till det som är dåligt i samhället. Den bilden tycks ha satt sig och det är svårt att övertyga ungdomar om att det inte är så, säger Aida Badeli.
Ung vänsters ordförande Ava Rudberg håller med om att ungdomar i dag är bekymrade över hur deras framtid kommer att bli. Att högern lyckats fånga deras röster tror hon, precis som Aida Badeli, har att göra med en växande individualism.
– Sverigedemokraterna och Moderaterna skyller på att det är fattiga och invandrare som är problemet. Att om alla jobbat hårdare hade din generation inte fått det sämre. Det är mer fokus på individen än på det kollektivistiska samhället.
Det har dessutom varit en valrörelse där traditionella högerfrågor som brott och straff fått dominera, menar Ava Rudberg.
– Det har varit fokus på våldet i förorterna på ett sätt som beskyller områdena och inte ett samhälle eller en politik som gjort dem till utsatta områden, säger hon.
Något som också diskuteras i eftervalsanalysen nu är vilken betydelse sociala medier har för politiken och partierna i dag. Mattias Ekman är docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Stockholms universitet. Han menar att man ska vara försiktig med att överskatta vilken roll sociala medier spelar, och konstaterar att förstagångsväljare är en väldigt rörlig grupp som långt senare etablerar sig som röstare på ett parti.
– Samtidigt blir andelen som känner sig osäkra i svensk blockpolitik större. Så andelen väljare att vinna för den ena eller andra sidan har växt, säger Mattias Ekman.
I kombination med detta har vi också en mer fragmenterad publik, framhåller han. Som väljare och mediekonsument kan man undgå mycket information i dag.
– Traditionellt hade vi en befolkning som såg på samma debatter och följde samma nyheter. I dag har vi de som följer det och en betydligt större grupp som själva väljer vad de följer. Det påverkar valkampanjen, säger han.
Genom sociala medier kan partierna rikta sin politiska kommunikation mer specifikt mot väljargrupper och tänka vilka plattformar de ska använda för att nå ut till dem. TikTok förknippas inte med politisk kommunikation, säger Mattias Ekman men menar att det är uppenbart att man kan nå förstagångsväljare där med budskap anpassade för en viss grupp. Om a-traktorer och bensinpriset för unga män på landsbygden till exempel.
– Det lilla vi kan se från TikTok är att högerpartierna är otroligt mer framträdande procentuellt. Men det är en delfaktor i ett galleri av många. Vi vet att det finns effekter, men de är oftast kortsiktiga och temporära. De kan förändras ganska snabbt. Men vi vet också att framför allt Sverigedemokraterna har varit bättre på att synas på plattformarna. De har ett överläge på sociala medier, säger Mattias Ekman.
Genom att vara närvarande på sociala medier, något som Sverigedemokraterna satsat mycket på under en längre tid – nu senast med sin kommunikationskanal Riks på Youtube –, kan man på ett effektivt sätt nå grupper som inte är så intresserade av politik eller som inte tar del av traditionella medier.
– Jag tror att de flesta partier i sina eftervalsanalyser kommer att fundera mycket på det. Hur de ska ta kampen om makten på de här plattformarna. Det går inte att inte finnas i de här miljöerna. Sverigedemokraterna kan se sin strategi som framgångsrik, inte bara utifrån valresultatet, men i termer av att dominera agendan på plattformarna. Det har de lyckats med, säger Mattias Ekman.
Hur har de lyckats med det?
– Det finns forskning som visar att det som är tabubrytande och sensationalistiskt tenderar att spridas i högre utsträckning. Högerpopulistiskt innehåll är det som skapar flest reaktioner, som delningar och likes. Det skapar större spridning än konventionellt material, säger Mattias Ekman.
I rapporten Snabbtänkt, där ledande forskare reflekterar över valet, framkommer det att Socialdemokraterna gjorde flest inlägg på Facebook mellan 22 augusti och 11 september – över 200. Men Sverigedemokraterna som gjorde strax under 200 inlägg fick över en miljon interaktioner medan Socialdemokraterna endast fick mellan 300 000 och 400 000 interaktioner.
Mattias Ekman menar att det kan bli problematiskt om hela det politiska landskapet, i strävan att synas mest i sociala medier, anpassar sig efter populismen och börjar bedriva populistisk kommunikation och retorik.
– Det är en fara med populismen i sig. Att påstå att man har enkla svar på komplexa problem och samhällsfrågor som måste lösas med en rad åtgärder. Men så har det varit sedan högerpopulismen etablerade sig på 70-talet. Att antingen sänkt skatt eller minskad invandring ska lösa allt. Populismen skymmer sikten för reella politiska lösningar, säger Mattias Ekman.
Ava Rudberg tror att Sverigedemokraternas närvaro på sociala medier har en betydelse för hur unga väljare röstade. Men hon framhåller att det är svårt för ungdomsförbunden att nå ut till unga när de inte får besöka skolorna och prata politik om det inte är valår.
– Det gör att partier som syns mest på sociala medier är de man känner till. Det är ett stort demokratiproblem, säger hon.
Ava Rudberg menar också att sociala medier inte ger politiker en chans att utveckla sina budskap. Hon tycker att det mest är rappa intervjuer med ja och nej-frågor där man som väljare inte får möjlighet att förstå politikernas resonemang.
– Det handlar inte om politik utan om vad som ska göras nu. Ja, det här ska göras, eller nej, det här ska inte göras. Det blir enkla svar för att det inte ska vara så krångligt. Unga kan förstå politik, men på till exempel TikTok är det enkelt att presentera snabba lösningar och svårare att prata om vilket samhälle vi vill leva i.
Aida Badeli säger att Miljöpartiet inte har samma resurser som Socialdemokraterna, Moderaterna eller Sverigedemokraterna att lägga på aktivitet på sociala medier. Men hon tror att Sverigedemokraternas framgångar delvis beror på normaliseringen av partiet.
– De som är 18–21 år i dag har vuxit upp och blivit politiskt medvetna samtidigt som politiker i Sveriges riksdag varit med och normaliserat Sverigedemokraterna. De har inte den kritiska bilden av dem som min generation hade 2014, säger Aida Badeli.
Vad tänker du att partiet kan göra annorlunda till nästa val för att locka fler unga väljare?
– Jag tycker att vi ska fortsätta driva vår politik och stå fast vid våra värderingar. Det märks att väljare gillar politiker som står fast vid sin sak, så vi får inte ändra på oss. Det kommer också finnas en våg som inser hur dålig politiken som genomförs av den nya regeringen är.
Ava Rudberg menar att det är för tidigt att säga vad Vänsterpartiet behöver göra annorlunda till nästa val. Men hon framhåller att partiets sociala medier har gått bra och att de tänker fortsätta närvara på plattformarna.
– Sen får vi prata om och titta på hur vi kan göra det så bra som möjligt. Utan att det blir de enklaste kortaste svaren, säger Ava Rudberg.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
