Forskare undersöker hur vi påverkas av att jobba mindre

Arbetstid I ett nytt forskningsprojekt tittar forskare på frivilligt deltidsarbete i Sverige. Vilka är motiven bakom att gå ned i arbetstid och hur påverkar det arbetstagarnas välmående och livssituation? Det är några av frågorna som forskarna försöker besvara.

När Dagens Arena ringer upp projektledaren Mimmi Barmark, universitetslektor på Sociologiska institutionen vid Lunds universitet, har hon precis påbörjat analysen. Det är ett stort underlag med både kvantitativt och kvalitativt material. Totalt ingår knappt 5000 offentliganställda i studien. Hittills finns bara preliminära resultat, de första resultaten kommer att kunna publiceras tidigast till våren, understryker Mimmi Barmark.

– Det är ett stort och jättespännande projekt. Jag har börjat med att titta på de knappt 700 individer som jobbat deltid tre år i sträck vid urvalstillfället och som inte har någon annan ersättning, som föräldrapenning, utan verkligen jobbar deltid frivilligt, säger Mimmi Barmark.

Forskarna har identifierat flera olika motiv bakom beslutet att jobba deltid, framhåller Mimmi Barmark.

– En grupp upplever att arbetet är väldigt tungt, en annan känner att arbetstiderna inte fungerar med vardagslivet och att de inte hinner med hushållsarbetet om de arbetar heltid. Några vill ha ett softare liv med mer tid för umgänge och för att göra saker som man mår bra av. Och så finns det de som är mer åt det altruistiska hållet och vill jobba mer ideellt och medvetet minska sin konsumtion.

Ofrivillig del i det frivilliga

Men nästan en fjärdedel, 24 procent, av deltagarna uppger att de arbetar deltid på grund av funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom. De har ingen sjukersättning eller liknande utan måste jobba för att få inkomst, men kan av hälsoskäl inte jobba heltid. 

– De säger att de hade velat arbeta mer om de hade kunnat. Många har en period av utbrändhet bakom sig och upplever att de sedan dess inte återfått hela sin arbetsförmåga. Så en väsentlig andel av det ”frivilliga” deltidsarbetet är egentligen inte så frivilligt, säger Mimmi Barmark. 

Bland de som väljer att jobba deltid lyfter många att nackdelen är minskad inkomst. Många mår bättre och har bättre relationer och familjeliv, men sämre ekonomi. Det är dilemmat för dem, framhåller Mimmi Barmark.

Stor politisk fråga

Frågan om arbetstidsförkortning har under året positionerat sig högre upp på den politiska agendan. Särskilt het blev frågan efter att en arbetsgrupp i Socialdemokraterna lämnade förslag på att partiet ska driva frågan om 35-timmarsvecka.

Mimmi Barmark menar att de experiment som genomförts visar entydigt på positiva effekter om hela arbetsplatsen går ner i arbetstid och arbetstagarna får behålla sin lön. 

– Om hela Sverige går ner i arbetstid med bibehållen lön jämnas inkomstskillnaderna ut mellan de som jobbar heltid i dag och de som jobbar deltid. Även om det samhällsekonomiskt skulle innebära en kostnad i absoluta termer så ska man inte underskatta betydelsen av relativ inkomst. Det vill säga om jag upplever att min ekonomiska situation är acceptabel eller inte beror i stor utsträckning på om jag uppfattar att jag har det bättre eller sämre än människor runtomkring mig, säger Mimmi Barmark.