Extremväder De senaste dagarnas regnoväder orsakar stora störningar i samhället. Experter varnar för att vi kommer att se mer extremväder än tidigare och menar att regeringen behöver visa krafttag i klimatanpassningsarbetet.
De senaste dagarna har flera delar i landet drabbats av allvarliga följder efter regnstormen Hans. Fastigheter och källare har svämmat över, ett tåg har spårat ur utanför Hudiksvall efter att en banvall rasat, jordskred har lett till att en buss fastnat i Rättvik. I Åre svämmar Mörviksån över och vatten, jord och stenar forsar på vägarna genom byn.
Det här är konsekvenser av klimatförändringarna, konstaterar Åsa Knaggård, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet, som just nu forskar om klimatanpassning och hur fördelningen av ansvar för den ska se ut mellan olika aktörer i samhället.
– Det har absolut med klimatförändringar att göra. Vi har alltid haft extrema väderhändelser, men nu får vi fler och fler. De här kraftiga regnfallen drivs av att vi värmer upp vädersystemet. Ju varmare vädersystem desto häftigare regn, säger hon.
Klimatförändringarna har diskuterats i decennier men just hur vi ska förebygga katastrofer till följd av dem har inte fått samma uppmärksamhet. Fokus har snarare legat på att minska utsläppen för att bromsa uppvärmningen. Enligt Åsa Knaggård behöver vi diskutera följderna och hur vi ska klimatanpassa samhället mycket mer.
– Vi har varit ganska naiva på många sätt, vi har inte riktigt förstått i vilken utsträckning det kommer att drabba oss, säger hon.
Mer extremväder att vänta
Mette Lindahl Olsson, chef för enheten för arbete med naturolyckor och beslutsstödsystem på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), konstaterar att vi är sårbara mot extremvädret.
– Vi behöver blir bättre på att förbereda oss på vad som kan hända och följderna av det förändrade klimatet. Vi kommer att se mer extremväder än vad vi har sett förut. Mer värme, torka och nederbörd, säger hon.
Hade vi kunnat vara bättre förberedda på det här?
– Man kan alltid vara bättre förberedd. Det som är problematiskt med skyfall är att vi inte vet var regnet kommer att hamna. SMHI har haft svårigheter att göra prognoser och varit tvungna att uppdatera prognoserna löpande. Och i våras förberedde vi oss för en skogsbrandssäsong som den 2018 och sommaren började ju med värme, torka och skogsbränder men nu fick vi översvämningar i stället, säger Mette Lindahl Olsson.
Långtidsprognoser är svårt, framhåller hon, men man hade kunnat göra mer tidigare för att klimatanpassa samhället. Nu behöver vi successivt bli bättre på hur man planerar och anpassar städer. Mycket av den äldre bebyggelsen är utsatt men 2018 kom krav på att inte bygga på mark där det finns risker för översvämningar, ras och skred, säger Mette Lindahl Olsson.
Klimatanpassningsarbetet avtar
Åsa Knaggård påpekar att mycket av ansvaret ligger hos kommunerna eftersom de har planmonopol och sköter dagvattensystemet. Dagvattensystemen är dimensionerade för att klara en viss regnmängd. Kommer det mer regn måste det tas hand om på ytan, och då har det stor betydelse hur kommunerna planerat där.
– Vi förtätar många städer i dag, med hårda ytor och ingen mark som kan suga upp vatten, så det forsar fram på gatorna i stället. Vi måste tänka på ett annat sätt och bygga in möjligheter där vatten kan samlas. Inte bara parker utan öppen mark som kan suga upp vatten, säger Åsa Knaggård.
I en undersökning av IVL Svenska Miljöinstitutet från i våras uppger nio av tio kommuner att de har påverkats av klimatförändringar och/eller extrema väderhändelser. Samtidigt har klimatanpassningsarbetet bland kommunerna avtagit sedan undersökningen 2021. IVL skärper därför sina rekommendationer och uppmanar kommunerna att ”växla från ett reaktivt till ett mer proaktivt klimatanpassningsarbete”.
Men det är inte helt lätt för kommunerna att vidta åtgärder, menar Kerstin Eriksson, forskare på RISE Research Institutes of Sweden. Dels kan det finnas ekonomiska hinder, då det är en resursfråga. Dels har inte kommunen rådighet över all mark och det kan i stället vara en privat fastighetsägare som har ansvaret. Det skulle behövas mycket mer diskussion om hur ansvaret ska fördelas, anser Kerstin Eriksson.
– Klimatkrisen är ett faktum. Frågan är vem som ska göra vad. Hur ska jag som markägare tänka? Klimatanpassning är inte bara en teknisk fråga utan också en demokratisk och etisk fråga om hur ansvaret ska fördelas i samhället. Ska det fördelas lika mellan alla, ska rika betala mer, ska de som byggt på olämpliga ställen skylla sig själva? Det är inte objektivt, säger Kerstin Eriksson.
Kritik från Riksrevisionen
Åsa Knaggård anser att regeringen behöver se över lagstiftningen så att kommunerna kan gå in och ta ett större ansvar. Risken med att ansvaret uppdelas mellan många aktörer är att det blir ett lapptäcke av åtgärder som kan förvärra situationen på andra ställen.
I en rapport från december kritiserar Riksrevisionen regeringarnas styrning av klimatanpassningsarbetet av den byggda miljön. Det saknas en nationell uppföljning av kommunernas klimatanpassningsarbete, och i vissa avseenden har regeringens styrning varit otydlig, konstaterar Riksrevisionen.
Mette Lindahl Olsson håller med om kritiken. Hon framhåller att regeringen ska presentera en klimatanpassningsstrategi i höst och att man från MSB hoppas att det kommer att synas krafttag där. Att frågorna tas på allvar är viktigt, inte bara för att förebygga översvämningar utan också för samhällets resiliens, menar Mette Lindahl Olsson.
– Det är en nödvändighet att frågorna också knyts till uppbyggnaden av det civila försvaret. Även Nato ställer krav på att vi ska bygga resilienta samhällen som kan stå emot den här typen av risker så att inte samhällsviktiga funktioner slås ut.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
