Forskaren: Därför har vi så svårt att be om ursäkt

NYHET Halvhjärtade förlåt, symboliska ursäkter och oförmåga att ta personligt ansvar. Filosofen Cathrine Felix har forskat kring vad som gör det så svårt att be om förlåtelse och erkänna sina misstag.

Alla har vi ibland hamnat i en sits där vi vet att vi har fel, men ändå drar oss för att be om ursäkt.

– Det är svårt att medge att man har gjort fel. Det gör att vi känner oss dumma, att vi riskerar tappa ansiktet, det är en obehaglig känsla att vara i. Ju starkare känslor och ju större ekonomiska aspekter det innehåller för oss, desto svårare har vi att be om ursäkt, säger filosofen Cathrine Felix, lektor på Lunds universitet som forskat om misstag och bland annat föreläser om mänskliga rättigheter.

Det kan även märkas bland faktaförnekare, som kan hålla fast vid allt från att jorden är platt till att klimatförändringarna inte existerar – oavsett hur mycket fakta och många bevis om motsatsen de får presenterat för sig. Där kan beteendet dessutom förstärkas av en stolthet som vissa känner i att de går emot den vedertagna uppfattningen i olika frågor, att de inte håller med majoriteten.

– En fascinerande mekanism hos oss människor är att i stället för att säga ”jag hade fel” blir vi ännu säkrare på vår sak. Då bevarar vi vår självbild och därmed också vår självkänsla. Det är vad som kallas kognitiv dissonans, att få världen att motsvara vad vi tycker.

Kognitiv dissonans, i motsats till att ha kognitiv balans, innebär att vi har flera åsikter och värderingar som är motsägelsefulla. Det kan leda till att vi ägnar oss åt att bara plocka fram forskning och fakta som stödjer vårt sätt att se på verkligheten, i stället för att skaffa oss en bred kunskap.

Cathrine Felix tar en domedagssekt som socialpsykologen Leon Festinger granskat som exempel.

– Vad händer när ledaren till domedagssekten sagt att världen går under ett visst datum, och inget händer? När sektmedlemmarna står där och har gjort sig av med allt de äger och har samlats för att uppleva slutet tillsammans? Det naturliga vore att säga ”vilket misstag vi har gjort!”. Men sektledaren sa ”tack vare att ni varit så fasta i tron så har världen bestått”.

Det handlar om efterrationalisering, menar Felix. Att berättiga våra val genom att hitta nya sanningar som passar världsbilden. Och det är inte lätt att få en människa som investerat så mycket i en övertygelse att inse sitt misstag.

– För en del människor kan det också vara mycket som står på spel. Politiker och näringslivstoppar kan som exempel i värsta fall förlora jobbet, de kan förlora väljare eller tappa integritet.

Cathrine Felix tycker att politiker blivit bättre på att uttala viktiga symboliska ursäkter. Som när norska statsministern Erna Solberg bad de så kallade tysktöserna om ursäkt för hur de behandlats efter andra världskriget, eller när riksdagens talman Per Westerberg uttalade svenska statens ursäkt till människor som utsattes för övergrepp i statliga fosterhem och barnhem.

– Jag tror alltid att vi – även makthavare – har varit dåliga på att säga förlåt, men att vi som befolkning har blivit bättre på att kräva ursäkter. Jag tror och hoppas att det beror på att befolkningen generellt har fått upp ögonen för mänskliga rättigheter och hur exempelvis hbtq-personer, urbefolkning som samer och andra utsatta grupper behandlas, säger Cathrine Felix.

Hon tycker inte heller det är ovanligt att samhällets makthavare brister i att följa reglerna för ”ursäktsspelet” (se faktaruta), att faktiskt be om ursäkt på ett sätt som är värt något för mottagaren.

Hon tar den norska justitie- och invandringsministern Sylvi Listhaug från Fremskrittpartiet som fick avgå efter att ha skrivit en Facebookuppdatering där Arbeiderpartiet anklagades för att tänka mer på terroristers rättigheter än statens säkerhet.

– Hon gick upp i talarstolen och sa ”Jag ber om ursäkt till de som känner sig kränkta”. Problemet var att misstaget inte handlade om att människor varit lättkränkta utan om vad hon skrev.

Listhaug bröt mot ursäktsspelet, menar Cathrine Felix. Och hon fick betala dyrt för det.

– Hon fick gå upp i talarstolen åtta gånger innan hon ansågs ha bett om ursäkt på riktigt. Sedan fick hon ändå avgå.