Arbetsmarknadspolitik Ekonomiska satsningar på arbetsförmedling är kopplad till lägre arbetslöshet i Sverige visar ny studie från Stockholm universitet.
Samma dag som Arbetsförmedlingen tvingas varsla 4500 personer och nedskärningarna kommer leda till mängder av nedlagda kontor landet över släpptes en avhandling från Stockholms universitet som visar att det finns ett samband mellan arbetsmarknadspolitiska åtgärder och arbetslöshet.
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) kommenterade nedskärningarna i Sveriges Radio Ekot:
– Det kommer finnas väsentligt mindre resurser för insatser till de som är arbetslösa och behöver stöd.
Men länder som spenderar mer pengar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder tenderar att ha lägre arbetslöshet, menar Daniel Fredriksson, nybliven doktor vid Sociologiska institutionen och Institutet för social forskning (SOFI).
Hans forskning, som har studerat sambandet mellan arbetslöshet mätt i antal procent av den arbetsföra befolkningen och arbetsmarknadspolitiska insatser som arbetsförmedling, utbildningsprogram och offentligt jobbskapande, visar att Arbetsförmedlingen indirekt bidrar till att öka effekten av andra insatser som utbildningsprogram och offentligt jobbskapande.
– Arbetsförmedlingen har flera uppgifter, inte bara matchning utan även kontakt med arbetssökanden och då ser man vad de arbetssökande har för behov och utifrån det erbjuder man folk olika åtgärder. Det jag har funnit är att det arbetet verkar sänka arbetslösheten på aggregerad nivå, säger Daniel Fredriksson.
Han tillägger att själva poängen är att alla åtgärder, arbetsförmedling, utbildningsprogram och offentligt jobbskapande, hänger ihop och att det kan finnas risker med att dra ner på ett område.
– Åtgärderna ingår alla i ett paket. Som förslaget är nu och man skär ner på Arbetsförmedlingen så kan man tappa på andra åtgärder också. Det är fortfarande lite oklart, men min forskning tyder på det.
Effekten på arbetslösheten kvarstår även efter att andra omständigheter, som kan påverka arbetslösheten i olika länder, som ekonomins och fackförbundens storlek, lönesättning och arbetsrättslagstiftning, har kontrollerats för.
Lösningen är dock inte att ösa in pengar i Arbetsförmedlingen för det finns en avtagande marginalnytta, alltså att effekten per krona är inte linjär utan avtagande. Men var tröskeln går behövs det mer forskning på enligt Daniel Fredriksson.
Om det spelar någon roll ifall arbetsförmedlingen görs av en privat aktör eller en statlig myndighet, det säger Daniel Fredrikssons forskning ingenting om.
– Det jag konstaterar är att det nästan inte finns någon forskning som visar att privata aktörer skulle göra det bättre eller sämre. Resultatet skulle bli ungefär det samma, men till lite högre kostnad, säger han.
Hans forskning säger i nuläget inte heller någonting om vilka insatser som fått bäst effekt, eller vilka typer av jobb de arbetssökande har fått. Frågor som Daniel Fredriksson tar sig an i kommande forskningsprojekt.
– Jag har inte kunnat titta på specifika åtgärder utan generellt på utbildningsprogram och sysselsättningsprogram. Just utbildningsprogram verkar ha en god effekt i samverkan med Arbetsförmedlingen. Offentligt jobbskapande, beredskapsjobb, har vi nästan helt slutat använda i Sverige. Man satsar mer på jobbskatteavdrag och andra typer av incitament för att sänka arbetslösheten. I framtida studier vill jag titta närmre på vilka åtgärder som fungerar, och jämföra det med andra länder.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
