”Forskningskvaliteten inte främst”

Svensk forskning har hamnat på efterkälken, enligt kritik från forskarvärlden. ”Forskningskvaliteten är inte det primära när nya projekt tilldelas pengar”, säger professor Catharina Svanborg.

På torsdagen kom det bistra beskedet om att 1 200 personer förlorar jobbet på Astra Zeneca i Södertälje. Forskarkritiken mot att svensk forskning har hamnat på efterkälken lät inte vänta på sig. På DN Debatt publiceras i dag en artikel av fem professorer som kräver att regeringen genast måste vidta åtgärder för att Sveriges fall på forskningsområdet ska få ett stopp.

Dagens Arena ringde upp Catharina Svanborg, en av de medicinska forskarna som undertecknade artikeln, för att få en mer ingående förklaring.

I debattartikeln lyfter ni att forskningsresurserna i Sverige fördelas fel. Vad är de största riskerna med det?
– Den forskning som bidrar till förändringar och förbättringar av samhället har alltid varit den fria forskningen. Det finns en tendens att man ger målinriktade pengar för specifika projekt där inte forskningskvaliteten och nyhetsvärde är det primära.

Vad beror den här utvecklingen på?
– Det finns en utvecklingstrend som har med universitetens struktur att göra. När det gäller universitetens roll har man i ökande utsträckning fått en struktur där universitetsledningarna plockar ut pengar ur den statliga budgeten för att finansiera olika typer av satsningar.

– Vi tycker att forskning och undervisning ska finansieras enligt kvalitetskriterier. Och då ska resurserna gå ut i verksamheten innan man börjar plocka av pengar för särskilda satsningar – annars dör ju universiteten.

Finns det något konkret exempel på när forskarinitierade projekt varit framgångsrika?
– På internationella universitet är det i princip så att du måste ha en aktiv forskning och att du själv måste få in pengar till din egen tjänst för att du ska kunna vara kvar på universitetet. Det innebär att en väldigt stor del av universitetsorganisationen är konkurrensutsatt.

– I Sverige har vi på universitetet en stor andel av tjänsterna som inte är direkt relaterade till forsknings- eller undervisningsaktivitet. Det innebär att man dränerar en massa pengar från själva verksamheten.

I artikeln på DN Debatt nämner ni andra länder som Sverige har förlorat i ställning mot, som Danmark och Finland. Vad är det som har skett i dessa länder?
– Det finns flera förklaringar. Men i exempelvis Danmark och Finland har man gjort en genomgång där man har fördelat medlen till de internationellt konkurrenskraftiga projekten. Det innebär att om man då inte längre är aktiv så får man söka sig någon annanstans.

I debattartikeln skriver de sju forskarna att en av de faktorer som påverkar den svenska forskningen negativt är att forskningsanslag ofta tilldelas forskare som har bildat ”nätverk” som löser på förhand definierade projekt. Dessa nätverks uppgifter har ofta ”dikterats av kortsiktiga och för tillfället aktuella politiska mål”.

Kortsiktigheten var även något som civilekonomen Torun Nilsson återkom till när hon på torsdagen intervjuades i radioprogrammet Studio Ett. Hon menade då att Sverige har backat ur läkemedelsindustrin under det senaste decenniet – en följd av finanskapitalismen i världen och att fondägandet är kortsiktigt.
– Läkemedelsindustrins struktur är ett multinationellt problem och det är väldigt problematiskt för patienterna som inte får läkemedel utvecklade från grundforskningsresultat, säger Catharina Svanborg.

– Det finns oerhört mycket god grundforskning i Sverige som skulle kunna utvecklas till läkemedel om filosofin och reglerna för läkemedelsutveckling var annorlunda.. Men det är inte specifikt ett svenskt problem, utan det är internationellt.

Redan 2006 skrev du en debattartikel om att svensk forskning har hamnat på efterkälken. Det är till viss del samma kritik som återkommer nu. Har det skett några förbättringar i villkoren för svensk forskning sedan dess?
– Politiskt har medvetenheten ökat om att forskning behövs och att man måste stödja den. Men frågan är om man gör det på rätt sätt, och det är väl det vår debattartikel syftar till att problematisera. Forskningen måste stöttas på rätt sätt för att hjälpa Sverige tillbaka till en internationell tätposition.