Förskolan på väg mot skilda världar

I en ny rapport om förskolan framkommer skillnader mellan privata utförare och kommunala. ”Vi är på väg mot skilda världar” säger Annelie Nordström, ordförande för fackförbundet Kommunal som har gjort undersökningen.

Kommunal höll i dag ett seminarium där de redovisade den nya rapporten ”Skilda världar – en jämförelse mellan kommunalt driven, ideellt driven och bolagsdriven barnomsorg”. Rapportförfattare är Olof Widmark och Ulrika Lorentzi, två utredare på Kommunal.

Det som är annorlunda med den här rapporten är att nu jämförs även ideell och bolagsdriven barnomsorg. Tidigare har man pratat om alla fristående förskolor som en enhet.

– Året är 2014 och vi kan konstatera att det som blev allt mer jämlikt under ganska många år har nu fått en annan tendens. Vi är på väg mot skilda världar, säger Annelie Nordström, ordförande på Kommunal.

Nordström menar att skillnaderna mellan de olika utförarna i barnomsorgen har ökat. Förskolor får ersättning per barn och inte för hur länge de håller öppet, vilket enligt Kommunals utredare kan skapa incitament att ha öppet kortare tid.
Öppettiderna skiljer sig också mellan de olika utförarna. De kommunala förskolorna har i genomsnitt öppet tre timmar längre i veckan än en bolagsdriven, och fyra timmar längre än en ideellt driven. Speciellt när förskolorna öppnar dörrarna på morgonen har betydelse.

–  De som lämnar sina barn runt sex–halv sju är i stort sett bara arbetarklass. Har man sämre öppettider stänger man ute de föräldrar som behöver barnomsorg vid mer obekväma arbetstider, säger Ulrika Lorentzi.

Statistiken som Kommunal har tagit fram visar också att kösystemen kan se annorlunda ut i landet beroende på driftsform. Förskolor kan välja de minst resurskrävande barnen – eller de med föräldrar som jobbar bekväma arbetstider.

En annan del av rapporten visar att bolagsdrivna förskolor etablerar sig mest i resursstarka områden, som exempelvis Stockholm. Det gör dock inte de ideella som är jämnt spridda över landet. Ju högre skattekraften är i en kommun, desto större andel av barnen går i bolagsdriven skola.

På plats för att svara på frågor var Maria Stockhaus, kommunalråd i Sollentuna (M), och Ibrahim Baylan, skolpolitisk talesperson (S).
– Frågan är mer komplicerad, bolag etablerar sig där det finns ett behov av barnomsorg. Tittar man runt i Stockholm och våra förortskommuner ser man ett stort behov av nya förskoleklasser. Det driver företagen, säger Maria Stockhaus.

Men det höll inte Ibrahim Baylan riktigt med om.
– Det finns ett inslag av kommersiellt tänkande i hela vårt utbildningssystem i dag. Dock finns det också ett stort värde i valfrihet och mångfald, men hela tanken att vårt skolsystem ska vara ett marknadsstyrt system tror jag är fel. Utbildning och barnomsorg är inte som att köpa tandkräm.

Baylan och Stockhaus var dock överens om att det kan komma att krävas lagändringar för att få till en ordentlig förbättring.

– I det här fallet tror jag att kommunen borde ha totalansvar över verksamheten. Det innebär inte att vi bara ska ha kommunala eller fristående förskolor, utan vi kan ha både och. Det andra som kan göras är att styra resurserna bättre, man ska i högre grad ta hänsyn till de behov som finns hos barn. Att styra resurser efter barnens behov och att inte ha något marknadstänk borde regleras nationellt, säger Baylan.

Maria Stockhaus fyller i:
– Många kommuner brister i sin tillsyn av de fristående verksamheterna. Vi som är politiskt ansvariga i kommunerna har en skyldighet att se till att det är lika villkor och hög kvalitet på verksamheterna, oavsett vem som driver dem. Det är mycket möjligt att man måste se över lagstiftningen för att få in tydliga rutiner och lättare kunna stänga skolor.

I rapporten presenterar Kommunal en rad förslag i syfte att skapa en bättre och mer jämlik förskola:

• Ökad tillgänglighet. Förskolor med barn vars föräldrar behöver längre öppettider ska tilldelas mer resurser. Skollagen ska ändras så att kommuner blir skyldiga att erbjuda barnomsorg när föräldrarna jobbar – även tidig morgon, kväll, natt och helg.
• Förbättrad kvalitet. Säkra kvaliteten i förskolan genom krav på bemanning med rätt personal, där barnskötare har en självklar plats.
• Ökat politiskt ansvar. Stärk politikernas möjlighet att styra och ta ansvar för barnomsorgen genom att avskaffa etableringsfriheten.
• Bättre kunskap och uppföljning. Statistiken om fristående förskolor måste redovisas uppdelat på ideella och bolagsdrivna utförare. Hur styrsystemen ska se ut för att vara förenliga med allmän och lika tillgång till barnomsorg av hög kvalitet för hela befolkningen måste utredas vidare.