upphandling Det finns mycket osäkerhet kring vad som gäller lagligt när det gäller att använda privata aktörer för välfärdstjänster, anser regeringen. Nu lägger en utredning förslag på hur det kan komma in fler idéburna aktörer.
Utredningen, som har letts av TCO:s samhällspolitiska chef Samuel Engblom, utgår från att idéburna aktörer ibland kan tillföra ett särskilt värde inom välfärden. Därför bör det klargöras vad kommuner och regioner får och inte får göra när man vill upphandla eller inleda samarbeten med idéburen sektor.
Utredningen lägger också förslag på lagändringar som minskar riskerna att göra fel när man använder idéburen sektor för tjänster, och har skrivit en vägledning som det offentliga kan använda sig av för att vara säkra på att göra rätt.
– Dels har vi lyckats definiera vad idéburen sektor är, dels har vi kunnat skingra en del av den rättsliga dimman. Mycket går att göra redan idag. Genomför man dessutom de lagändringar vi föreslagit blir det dels möjligt att reservera upphandlingar och valfrihetssystem för idéburna aktörer, dels lättare att direktupphandla mindre omfattande tjänster från idéburna, säger Samuel Engblom.
Samuel Engblom säger att man inte ska se utredningen som ett försök att minska andelen privata tjänster inom välfärden, men att det funnits en önskan om mer samarbete mellan det offentliga och idéburen sektor.
– Det idéburna aktörer kan tillföra är en helhetssyn på en människa eller ett samhällsproblem. Ofta har de kontakter med och legitimitet hos brukare eller andra människor som är berörda, och många organisationer för är grundade av berörda personer. Kvinnojourer är ett bra exempel, säger Samuel Engblom.
Hur stor andel av välfärdstjänster som den idéburna sektorn står för i dag är svårt att mäta, säger Samuel Engblom, eftersom de idéburna aktörerna inte är en egen kategori i statistiken
– Det vi kan konstatera är att den idéburna sektorn är mindre i Sverige än i övriga Norden, och till exempel Tyskland domineras av idéburen sektor inom främst hälso- och sjukvård, säger Samuel Engblom.
Förändringarna som föreslås rör en ny lag om registrerade idéburna aktörer i välfärden, Lagen om offentlig upphandling (LOU) och Lagen om valfrihet (LOV). När det gäller LOU klargör utredningen att man kan reservera kontrakt för idéburen sektor och villkoren för det.
– Men då måste man motivera sådana reservationer genom att förklara varför en idéburen aktör skulle göra uppdraget bättre. Det kan handla om att en idéburen aktör anses ha högre kontinuitet, på grund av avsaknad av vinstkrav, och att den har bättre koppling till brukarna. De här kriterierna hämtar vi från EU-domstolens praxis, säger Samuel Engblom.
Enligt utredningen är det däremot inte tillåtet att reservera en viss del, till exempel 20 procent, av en upphandling för idéburna aktörer. Inom till exempel ett brett upphandlingsområde som hemtjänst handlar det i så fall om att avgränsa en viss grupp av brukare, som har särskilda behov, till exempel en funktionsnedsättning, som kan motivera att idéburna aktörer föredras.
Utredaren föreslår också att man ska ändra lagen för att höja taket för upphandlingar som kan göras utan att det finns risk för att användning av idéburna aktörer kan anses krocka med upphandlingsregler. Då skulle fler upphandlingar kunna skötas smidigare. Förslaget är från en tidigare utredning, men Samuel Engblom lyfter behovet av att gränsen höjs.
– Vi tycker att man ska höja tröskeln, till 7 miljoner istället för dagens 2,2 miljoner, för när reglerna om statsstöd blir aktuella. Sverige har varit ovanligt stränga i sin tolkning av EU-rätten hittills, säger Samuel Engblom.
När det gäller samarbeten som offentliga partnerskap slår utredningen fast att EU:s regler om statsstöd inte är aktuella överhuvudtaget om det rör sig om projekt där handel över EU:s gränser inte är aktuell, till exempel kommunala arbetsmarknadsprojekt. Där är det fritt fram att samarbeta med en särskild idéburen aktör.
– Inom arbetsmarknadspolitik har vi offentliga partnerskap, där till exempel en kommun och en idéburen aktör, och ibland också Arbetsförmedlingen går samman. Arbetsförmedlingen har själva i en ny rapport till regeringen efterlyst att kunna reservera en del av upphandlingar till idéburna aktörer.
Även exempelvis vård för tortyrskadade är enligt Samuel Engblom ett exempel på en icke-ekonomisk tjänst som det är fullt tillåtet att bedriva som ett partnerskap, om man föredrar en idéburen aktör, som exempelvis Röda korset i många kommuner.
– Det beror på vad man vill ha från politiskt håll. Om man har detaljkrav och vill kontrollera verksamheten hårt, ja, då hamnar man i upphandling. Men om man har större tillit och bara har riktlinjer på en mer allmän nivå kan man göra det som ett idéburet offentligt partnerskap, säger Samuel Engblom.
Om man vill gynna idéburna aktörer i en upphandling kan man ha kontakt med dem i förväg och diskutera på vilket sätt man ställer krav i underlaget. Det som däremot inte är tillåtet är att välja ut en enskild organisation som man har samtal med.
– Ibland är man jätterädd att bryta mot upphandlingsregler, men det finns möjligheter att ha kontakt både före och efter upphandling. Men är det en viss aktör man vill samarbeta med är det inte upphandling man ska använda sig av.
En typ av verksamhet som varit komplicerad att hantera i utredningen är kvinnojourer, då deras verksamhet ofta berör många olika sorters tjänster. Ändå landar utredningen i att man kan ingå offentliga partnerskap om kvinnojourer och skyddade boenden – två verksamheter som ofta hänger ihop – utan att öppna för privata aktörer.
– Det har lagts fram en promemoria till regeringen om att man måste upphandla skyddade boenden, men vi delar inte den bedömningen, säger Samuel Engblom.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
